Tidningen Vision rapporterade nyligen att medarbetare i kommuner i Sörmland, Norrbotten, Västmanland och Örebro blivit uppmanade av sina arbetsgivare att inte svara på frågor från medier och i vissa fall har man också avslagit journalisters begäran om att få ut offentliga uppgifter. Ett annat uppmärksammat fall handlar om Ingrid Leirnes, medicinsk sekreterare i Region Västerbotten och medlem i Vision, som blev omplacerad sedan hon kritiserat arbetsgivarens hantering av coronapandemin i en insändare i lokaltidningen. Ett fall som Vision nu driver rättsligt.

Meddelarfriheten omfattar alla, men du som är offentligt anställd har också ett meddelarskydd som gör att din arbetsgivare inte får göra efterforskningar om dina mediekontakter. Som privatanställd har du dock inte samma skydd som offentliganställda. Sedan 2017 gäller efterforskningsförbudet även för de som är anställda inom privat vård, skola och omsorg som är offentligt finansierad. Det gäller även inom kommunala bolag som kommuner har avgörande beslutsrätt över. Vision har i många år drivit frågan om att efterforskningsförbudet bör omfatta alla anställda i privata verksamheter som drivs av offentliga medel.

Vision tar varje månad emot samtal eller mejl från medlemmarna som upplever att arbetsgivaren försöker inskränka deras yttrandefrihet, enligt en enkätundersökning av Arbetsvärlden. Det är allvarligt och dessutom svårt för Vision att agera på då det ofta handlar om saker som inte kommer på pränt, utan som sägs på arbetsplatsen eller i förbigående.

På sikt riskerar det att skapa en tystnadskultur, och det är en farlig utveckling. För yttrandefrihet och meddelarskydd är inte bara grundbultar för vår demokrati, det bidrar också till en bättre kvalitet i välfärden och en god arbetsmiljö. Öppenhet, tillit och trygghet gör att mer energi och fokus kan läggas på att utveckla kvaliteten i verksamheten. Samtidigt ger det en signal att medarbetarnas synpunkter är viktiga och tas på allvar.

Arbetsgivare som vill vara attraktiva bör därför värna meddelarfriheten genom att utbilda sin personal att använda den. Utan mediernas granskning hade viktig fakta under pandemin, allt från smittspridning till bristande skyddsutrustning, kanske inte kommit fram. Det hade sannolikt förvärrat läget och vi hade inte lärt oss något av det som hänt. Genom att larma om problem, felaktigheter eller avvikelser i tid kan saker rättas till och få mindre allvarliga konsekvenser än om de sopas under mattan.

Har du frågor om din meddelarfrihet eller yttrandefrihet på jobbet i stort, kontakta Vision Direkt!

Veronica Magnusson, förbundsordförande