×

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

Fackförbundet för dig inom kommun, region, kyrka och bolag kopplat till välfärden. 

Läs mer om medlemskapet

Glöm inte att gå med i a-kassan!

Läs mer om A-kassan Vision

Är du arbetssökande och vill bli medlem?
Sms:a "Vision" till 71501 så hjälper vi dig.

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Remissvar: Missbruk och beroende

2011-10-21

Visions har lämnat ett remissyttrande över betänkandet "Bättre insatser vid missbruk och beroende" (SOU 2011:35).

Sammanfattning

Den svenska missbruks- och beroendevården har över tid förändrats samtidigt som den styrande lagstiftningen är 30 år gammal. En förändrad missbrukssituation medför ett nytt synsätt och nya vårdbehov. Därför har regeringen låtit göra en grundläggande utredning över den svenska missbruks- och beroendevården. Utredningen ger 70 olika förslag inom åtta reformområden.

Vision har valt att i huvudsak koncentrera sina synpunkter på de förslag som har direkta återkopplingar på socialtjänstens del i missbruks- och beroendevården. Vision har deltagit i utredningens referensgrupp för yrkesföreträdare och har därmed fått möjlighet att informera och kommunicera innehåll och förslag till Visions medlemmar. Synpunkter har också inhämtats från Visions medlemmar dels genom Visions eget sociala nätverk och dels via vår sociala tidning Social Qrage. Vision har också arrangerat två seminarier kring utredningens huvudfrågor. Följande synpunkter tar sin utgångspunkt från våra medlemmars erfarenheter och uppfattningar.

Vision ser det som angeläget att utveckla den svenska missbruks- och beroendevården och är positiv till att läkemedelsmissbruk och missbruk av dopingmedel inkluderas.

Synen på missbruk har ofta haft moraliska förtecken och därför präglats av vårdideologiska konflikter. Vision ser positivt på att utredningen sökt stärka individens ställning och betonar nödvändigheten av kunskapsbaserade insatser.

Utredningen tar upp viktiga utvecklingsområden, Vision anser att det medicinska perspektivet har främjats och de psykosociala insatserna som i huvudsak är socialtjänstens arbete har därmed reducerats.

Utredningen föreslår ett fortsatt delat huvudmannaskap men med en tydligare ansvarsfördelning. Landstingen ska ansvara för medicinsk och psykosocial behandling och socialtjänsten ska ansvara för socialt stöd. Vision anser att socialtjänsten alltjämt ska ha ansvar för den psykosociala behandlingen. I utredningens analys framgår att den psykosociala behandlingen är effektiv. Den ombesörjs idag av socialtjänsten och dess utförare. Brister på evidensbaserade metoder är inte ett skäl att byta huvudman utan ett ansvar för forskning och utveckling. Det finns dock evidensbaserade resultat som visar på att psykosocialt arbete som inkluderar familj och anhöriga är framgångsrikt. Socialtjänsten arbetar efter denna helhetssyn och andra evidensbaserade metoder.

Utredningen lämnar förslag på möjligheten för landstingen och kommunerna att överlåta arbetsuppgifter mellan huvudmännen Vision vill betona att det idag finns professionell social kompetens inom landstingen som måste tillvaratas. Överenskommelse på lokal och regional ger möjlighet till flexiblare lösningar efter lokala förutsättningar.

Vision är positiv till att bemötandefrågorna och brukarinflytandet betonas. Samarbetet med den ideella sektorn lyfts vilket många kommuner redan funnit former för. Den föreslagna vårdgarantin som innebär att en utredning ska genomföras och behandling påbörjas inom 30 dagar medför ett nytt synsätt och att tillgång till vård och behandling blir tillgängligare. Förslaget är utmärkt för de personer som aktivt själva söker hjälp men enligt socialtjänstens erfarenheter så krävs lång motivationsfas för många med missbruks- och beroendeproblem.

Tvångsvården inom missbrukarvården har också kritiserats både för att den används och för att den inte används. Vision ser behov av förändring, men är angelägen att den enskildes överklagningsrätt finns kvar. Vision delar inte utredningens förslag att all vård utan samtycke ska inkluderas i LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård). Psykisk sjukdom och psykisk störning är inte samma sak, det behövs en särskild lag för tvångsvård för missbruk och beroende med den rättsordning som finns idag.

Vision är positiv till att det införs auktorisation av HVB så att behandlingsformerna säkerställs, personalens kompetens och utvecklingsmöjligheter bör också omfattas av kriterierna för auktorisation. Många HVB arbetar dock med sammansatta sociala problem, där missbruk ingår, därför kan inte behandlingsformer mot enbart missbruk auktoriseras.

Vision stödjer förslaget att missbruks- och beroendevården ska vila på kunskapsbaserad praktik. Forskningsinsatser och brukarinflytande måste stärkas för att ytterligare kvalitetssäkra vården, omsorgen och behandling av missbruk och beroende. Det är också nödvändigt att kompetensnivån höjs. Då Vision anser att vård- och omsorgsverksamhet även ska inkludera behandling, så blir utredningens förslag om inrättandet av två nationella yrkesutbildningar inte tillräckligt. Utbildningsnivåerna är idag högre inom flera verksamheter. Socialpedagogisk kompetens är t ex en tillgång i behandlingsverksamheten.

Vision anser att arbetet kring unga måste styras av tvärprofessionell kompetens, där socialtjänsten har huvudansvaret. Utredningen har inte belyst "unga vuxna" som en särskild målgrupp och när det gäller åldersgränser för olika insatser anser Vision att LVU-lagens åldersgränser ska gälla.

Utredningens kritik kring att den kommunala missbrukarvården inte är tillräckligt prioriterat och finansierat delar Vision. Det är därför av största vikt att den personal som arbetar inom verksamheten oavsett huvudman får rätt förutsättningar att göra professionella bedömningar

Utredningens huvudsakliga innehåll

Utredningen har på regeringens uppdrag gjort en genomgripande översyn av den svenska missbruks- och beroendevården. I denna översyn finns en omfattande kartläggning över missbrukets utbredning och dess konsekvenser. Alkoholkonsumtionen har stadigt ökat från 1990-talet, orsakerna är många. De samhälleliga kostnaderna som är mer eller mindre öppna är omfattande. Om 330 000 personer har ett utvecklat beroende så nås endast 25 000 av dessa mycket beroende på att denna grupp har en betydande social problematik. Att inte nå resterande personer anser utredningen vara bekymmersamt. Det tunga narkotikamissbruket uppgår till cirka 29 500 personer motsvarande siffra för läkemedelsanvändning är 65 000 personer och ca 10 000 personer är beroende av dopningspreparat. Utredningen gör också en vid beräkning hur många personer som omfattas av riskbruk, missbruk, beroende och gör bedömningen att det kan handla om 1 miljon människor.

Utredningen har 70 förslag inom nedan redovisade programområden;

Tidig upptäckt och intervention

En tidig upptäckt är viktig ur alla aspekter därför föreslås att primärvård, företagshälsovård, elevhälsa, studenthälsa, mödra- och barnhälsovården ska finna former för att tidigt identifiera riskbruk, missbruk eller beroende. Kommunen ska också ha ett särskilt ansvar för tidig upptäckt genom uppsökande verksamhet och verksamheter riktade mot barn och unga.

Tydligare ansvar för effektivare vård

Ansvaret för insatserna inom missbruks- och beroendevården måste tydliggöras. Idag är det diffust men det finns en utbredd uppfattning att det är kommunerna som har ansvar för missbruks- och beroendevården. I socialtjänstlagen framgår att "kommunen har skyldighet att förebygga och motverka missbruk". Utredningen föreslår ett delat ansvar mellan de offentliga huvudmännen men att kraven på samverkan förstärks. Enligt utredningen ger dagens system ett ojämnt utbud av vård och behandling, vilket ofta beror på resursbrist i framförallt mindre kommuner. Utredningen anser också att de 21 landstingen har ett större befolkningsunderlag och är därför rustade för ett större ansvar. Landstingen ska ha ansvar för tillnyktringsverksamhet och abstinensvård men också ett samlat behandlingsansvar. Denna behandling ska vara kunskapsbaserad, i de internationella diagnossystemen är missbruk ett sjukdomstillstånd vilket ytterligare motiverar landstingens ansvar. Utredningens definition av behandling har snävats in till att inte gälla psykosocialt stöd, försörjning och boende. De kommunala HVB överförs till landstingen. Kommunen ska ha ansvar för psykosocialt stöd, stöd till boende, sysselsättning, försörjning, utse kontaktpersoner, personligt ombud. Individuella planer ska upprättas där bedömningen och planeringen för den enskilde framgår. Inom arbetet kring barn och unga föreslås ingen förändring kring ansvarsfördelningen.

Som ett komplement till Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen ska en ny lag införas LBM – "Lag om missbruks- och beroendevården", denna lag ska definiera ansvarsfördelningen mellan huvudmännen. Vid en huvudmannaskapsförändring kommer skatteväxling att ske.

Stärkt ställning för individen

Utredningen vill stärka individens ställning bl a genom införande av en vårdgaranti som omfattar rätten att inom 30 dagar efter det att man sökt hjälp få en inledd behandling. Kommunen har skyldighet att inom samma tid alltså 30 dagar upprätta en individuell plan för sina ansvarstaganden när det gäller psykosocialt stöd.

Vårdens innehåll, boende och sysselsättning

Vården ska vara kunskapsbaserad och anpassad efter vissa utpekade målgruppers specifika behov. Utöver de centrala målgrupperna nämns barn och ungdomar, barn i familjer med missbruksproblem, gravida kvinnor, personer med funktionsnedsättningar, äldre personer och personer med utländsk bakgrund. Tillgång till läkemedelsbehandling ska finnas i hela Sverige och även möjlighet till sprututbyte, från 18 år. Den ideella sektorn framhävs som en viktig samarbetspart.

Bättre kvalitet, kunskap och kompetens

Utredningen har stort fokus på kvalitet genom att uppmärksamma mer kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård. Behandlingen på HVB och inom Öppen Vård ska vara auktoriserad vilket säkerställer att behandlingen vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, det ska finnas kompetent personal och system för dokumentation. Förslag finns om införande av nationellt kvalitetsregister. Flera nya satsningar föreslås som att inrätta en FoU-verksamhet till ett nationellt kompetenscentrum för dopning och läkemedelsbehandling.

Förslag finns om inrättande av två nationella yrkesutbildningar för personalen inom vård- och stödverksamhet, denna personal benämns också som baspersonal. Den ena utbildning ska omfatta två år och leda till en kvalificerad yrkesexamen och riktas till de som vill börja arbeta inom missbruks- och beroendevården. Den andra utbildningen föreslås omfatta sex månader och riktar sig till redan yrkesverksamma. Grundutbildningarna för sjuksköterskor, socionomer, psykologer och läkare ska kompletteras med fördjupade studier kring missbruk och beroende, förslag finns om införande av specialistutbildningar.

Vård utan samtycke

All tvångsvård av missbruk föreslås samlas inom tvångsvården av psykisk sjukdom, genom att utvidga LPT. Besluten om vård utan samtycke kommer då att fattas av landstingen vilket enligt utredningen medför att det finns bättre ekonomiska resurser, än att besluten fattas av 290 olika kommuner. Vårdkedjan blir tydligare då landstingen föreslås ha ansvaret för alla behandlingsinsatser. Förslaget inkluderar också möjligheter till tvång i öppenvården.

Polisens och kriminalvårdens roll

Polisen har idag möjlighet att tillgripa LOB (Lagen om omhändertagande av berusade personer), dessa personer hamnar då hos polisen. Utredningen föreslår nu en förändring så att påverkade personer som omhändertas av polisen kommer under landstingens ansvar. Kriminalvården får ett tydligare uppdrag kring det återfallspreventiva arbetet.

Arbetsplatsen, arbetsmarknadspolitiken, socialförsäkringen

Arbetsgivaren föreslås få ett utökat ansvar genom krav på aktivare insatser att upptäcka missbruk, men också genom att erbjuda rehabilitering som möjliggör för den enskilde att stanna kvar i yrkeslivet. Samtidigt bör det utvecklas särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med missbruk- och beroendeproblematik. Personer med missbruksproblematik ska också identifieras inom socialförsäkringssystemet.

Utredningen föreslås träda ikraft den 1 januari 2013

Visions synpunkter och förslag

Allmänt

Vision anser att utredningen upprättar personer som har missbruks- och beroendeproblem genom att tillerkänna denna grupp rätt till vård och behandling. Det är viktigt att missbruks- och beroendeproblem inte helt individualiseras och därmed bortser från strukturella och sociala problem vilket kan leda till att socialpolitiska ambitioner uteblir. Det finns flera faktorer inom samhället som ökar riskerna för missbruk. Det gäller i högsta grad barn och unga. Om utredningen betraktar en vuxen missbrukare som ett medicinskt problem, så ses ungas missbruk som ett socialt problem. Det är svårt att förstå vid vilken ålder som synsättet ändras. Orsaken till missbruk och dess konsekvenser har flera dimensioner och kan inte bara hänvisas till ett individuellt åldersbestämt hälsoproblem. I arbetet med missbruks- och beroendeproblematik behövs flera kompetenser och inte minst ett professionellt socialt arbete. Utredningen har i alltför hög utsträckning betonat det medicinska och individuella perspektivet.

Huvudmannaskap

Vision anser att förslaget kring uppdelningen mellan huvudmännen inte är bra när det gäller att alla behandlingsinsatser ska vara ett ansvar för landstingen. Utredningen har gjort en definition av behandling i allmänhet såsom användande av metoder som har stöd i forskningen, att avsikten är att hjälpa, att inte återfalla, samt att utövaren av behandlingen ska ha lämplig kompetens. Den psykosociala behandlingen definieras som en kommunikationsbaserad behandling som riktar sig mot den enskildes psykosociala livssituation. Båda definitionerna stämmer väl in på socialtjänstens arbete. Utredningen uppger att det saknas formell utbildning i behandlingssituationer. Med det avser utredningen troligtvis den psykosociala behandlingen. På denna punkt delar inte Vision utredningens slutsats. Många som arbetar i verksamheten har olika former av utbildning, det som saknas är en fastlagd nationell utbildning. Vision är också övertygad om att gränsproblemen mellan huvudmännen inte är lösta genom utredningens förslag utan snarare kommer det att skapas nya.

Många kommuner har idag ett upparbetat samarbete med ideella organisationer och brukarorganisationer, dessa är viktiga aktörer och stärker arbetet inom missbruks- och beroendevården.

Behandling

Samtidigt skriver utredningen att psykosociala behandlingar är effektiva, vilket borde vara en indikator på att ansvaret för behandlingen ligger rätt. Det sociala synsättet handlar om förändringsprocesser, att kunna arbeta med beteendeförändring, att för den enskilde kunna hantera olika risksituationer och finna strategier att möta dessa. Men det handlar också om motivation, råd och stöd och se personens hela livssituation som påverkas av ett missbruk, detta är unikt för det sociala arbetet. Det finns omfattande forskning som visar hur viktigt det är med en helhetssyn där t ex familjen är inkluderad i behandlingen. Inom många kommuner görs omfattande utbildningssatsningar i de evidensbaserade metoderna som Socialstyrelsens nationella riktlinjer förespråkar och även Sveriges kommuner och landstings projekt "Kunskap till praktik" har främjat det professionella arbetet. Vision vill också poängtera att arbeta evidensbaserat är inte begränsat till att följa manualer eller modeller, utan bör vara en sammanvägd bedömning från forskning, brukare och professionen; evidensbaserad praktik.

Vision är också positiv till införande av auktorisation för HVB. Många HVB arbetar utifrån familjen/personens hela livssituation där missbruk kan vara en del därför kan det vara svårt att enbart auktorisera en behandlingsform för missbruk. Utvecklandet mot evidensbaserad praktik är en viktig legitimitetsfråga för det sociala arbetet.

Kompetens

Utredningen skriver ingenting om kompetenskraven för själva det psykosociala behandlingsarbetet. Den läkemedelsbaserade behandlingen är ju idag ett ansvar för landstingen med den kompetens som finns där Vision anser att ansvaret för psykosocial behandling ska vara ett ansvar för kommunen.

Vision har länge påtalat bristen att enskilda handläggare inom socialtjänsten inte får rätta förutsättningar att göra ett professionellt arbete, detta skulle tala för att landstingen med starkare resurser, starkare yrkesprofessioner och större befolkningsunderlag var mer lämpad att ombesörja behandlingen. Detta resonemang innebär att pengar och resurser styr ansvarsfrågan och inte vad som är bäst för den enskilde.

Hela socialtjänsten är inne i en professionaliseringsfas med metoder och samverkansformer som hela tiden utvecklas. Mycket av arbetet är inriktat på barn och unga men också missbruk, då det finns stor medvetenhet om kostnaderna för tvångsvård. Landstingen har inte något liknande arbete vilket gör att landstingen kommer tvingas att bygga upp en ny verksamhet och skaffa sig ny kompetens, en kompetens som idag finns inom socialtjänsten.

Vision delar utredningens analys att kompetensnivån måste höjas och att det saknas fördjupning kring missbruk och beroende i grundutbildningarna. Det behövs nationella utbildningar inom området. Vision vill att dessa utbildningar ska innehålla kunskaper om behandling, förändringsprocesser och inte som utredningen nu föreslår bara mot vård- och omsorg. Den yrkesgrupp som idag har dessa arbetsuppgifter är ofta behandlingsassistenter och många har specialiserade vidareutbildningar i olika behandlingsmetoder.

Tvångsvård

Även om missbruket kan ge psykiska störningar så kan det inte likställas med allvarlig psykisk diagnos. Utredningens förslag att tvångsvården för personer med tungt missbruk överförs från den statligt bedrivna tvångsvården (LVM) till tvång i landstingets regi (LPT) stärker detta synsätt. Människor som är föremål för tvångsvård har behov av olika insatser, både sociala och medicinska. De behoven måste mötas och hanteras som en helhet. När det gäller så omfattande ingripanden i människors liv som tvångsvård innebär, är det viktigt att värna den enskildes rättsäkerhet. I dagens LVM finns möjlighet till rättslig prövning motsvarande möjlighet finns inte inom LPT.

Till sist

Socialtjänstens arbete har av tradition mer vilat på politisk viljeinriktning än den egna professionens kompetens. Idag sker ett omfattande förändringsarbete. Det professionella arbetet stärks genom införande av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Ny kunskap och nya metoder har stort inflytande över verksamheten. Flera samverkansformer utvecklas vilket är till nytta för den enskilde och samhället. Missbruk och beroende har flera sociala dimensioner som måste uppmärksammas. Om utredningens förslag blir verklighet kommer delar av utvecklingsarbetet att raseras och behövas byggas upp igen med ny huvudman. Självklart finns stora förbättringspotentialer och detta har utredningen uppmärksammat. Brister i dagens missbruks- och beroendevård har tagits som intäkt att föreslå förändringar i hela grundstrukturen. Många kommuner har heller inte prioriterat behoven och kostnaderna för vuxna missbrukare. Vision är medveten om att vården och behandlingen är ojämn i Sverige på grund olika synsätt, prioriteringar och bristande resurser, därför måste missbruks- och beroendevården uppvärderas och ges nödvändiga resurser. Personal oavsett huvudman måste få rätta förutsättningar att göra ett professionellt arbete, där den anställdes bedömning blir tydlig. Socialtjänsten tillsammans med landstingen måste få möjlighet att utveckla och förbättra missbruks och beroendevården där både det sociala och medicinska perspektivet kan mötas professionellt.


Annika Strandhäll
förbundsordförande

Nyheter

Till arkivet

1653 nya medlemmar under september

Vi erbjuder

  • Personlig rådgivning

  • Schysta medlemsförmåner

  • En vass inkomstförsäkring

Bli medlem nu

Om Vision

Vision är ett fackförbund och i fokus för allt står du och dina visioner. Tillsammans ser vi till att du får det du behöver för att uppnå det du vill med din karriär.

Mer om Vision

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb

Vårt frågeforum