Krislägesavtalet: Avgörande för pandemivården
2021-11-30
Avgörande för att klara vårdbemanningen under pandemin, men den långvariga krisen satte stor press på medarbetare och arbetsmiljö. Det visar en partsgemensam utvärdering av krislägesavtalet.
Fakta
Krislägesavtalet har sammanlagt varit aktiverat i tio olika regioner under perioden 3 april 2020 till den 16 augusti 2021:.
Krislägesavtalet omfattar cirka 1,2 miljoner medarbetare i kommuner, regioner och kommunala företag, bland annat personal inom sjukvård, omsorg, skola, infrastruktur och räddningstjänst.
Krislägesavtalet reglerar villkor och ersättningar för arbetstagare som arbetar vid krisläge. Exempel på krisartade händelser kan vara olyckshändelser med omfattande påverkan, som naturkatastrofer, bränder och översvämningar, pandemier eller terrordåd.
Läs utvärderingen (PDF)
SKR, Sobona och de fackliga organisationerna i kommunsektorn har gjort en gemensam utvärdering av krislägesavtalet. Den visar att krislägesavtalet har varit en förutsättning för att klara bemanningen i vissa verksamheter under pandemin.
- Krislägesavtalet är en viktig del i samhällets krisberedskap och skapar trygghet när det oförutsedda händer. Avtalet reglerar arbetsvillkor och ersättningar för Visions medlemmar i välfärden, som exempelvis släcker skogsbränder, manövrerar översvämningar och smittspårar vid pandemier. Arbetslivet ska vara hållbart även i kristider, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.
- Utvärderingen visar att ett avtal som reglerar arbetsvillkor i intensiva krislägen behövs för att klara bemanningen. Med krislägesavtalet i ryggen kunde regionerna skala upp bemanningen och säkerställa att det har fanns personal som kunde vårda de patienter som behövde akut vård under pandemin, säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Krislägesavtalet aktiverades för första gången i en region i början av april 2020 som en åtgärd för att säkra personalförsörjningen utifrån det ökade trycket på intensivvården till följd av covid-19. Sedan mars 2020 har krislägesavtalet varit aktiverat ytterligare 13 gånger i sammanlagt tio regioner. Den partsgemensamma utvärderingen visar att det varit en mycket tuff arbetsmiljö för de medarbetare som arbetat länge under avtalet.
- Vi och facken ser att det gäller att undvika en hård belastning på samma medarbetare under en längre period. Medarbetarna är arbetsgivarnas och välfärdens viktigaste tillgång. Det ligger i allas intresse att arbetet organiseras så att det inte riskerar medarbetarnas hälsa, och det gäller såklart även i krislägen, säger Jeanette Hedberg.
Innan utvärderingen var slutförd omförhandlades krislägesavtalet och delvis nya villkor började gälla den 1 juli 2021. Flexibiliteten i avtalet, med undantag från både arbetstidslagen och ordinarie kollektivavtal, har bibehållits, samtidigt har individens skydd för att motverka långvarig belastning förstärkts.
- I krislägesavtalet finns nu ett ökat skydd för medarbetarna i form av mer tid till återhämtning, höjda ersättningar och en tidsbegränsning för hur länge en medarbetare kan gå på avtalet. Samtidigt är flexibiliteten kvar. Det krävs för att i krislägen klara av att öka bemanningen snabbt och kunna styra personalresurser där de behövs som allra mest. Sverige är nu ännu bättre rustat nästa gång vi står inför ett allvarligt krisläge, oavsett om det är en pandemi eller någon annan typ av kris, säger Jeanette Hedberg.