Med riktade statsbidrag får kommuner och regioner ett ekonomiskt bidrag för att utveckla vissa öronmärkta områden. Många fördelar i teorin – men i praktiken finns en del problematik. Flera utredningar och myndighetsrapporter pekar ut riktade statsbidrag som ett hinder för kommuner att effektivisera sig, något som blir allt mer aktuellt med trycket från en befolkning som blir allt yngre och äldre. Ändå har det skett förvånansvärt lite forskning på området, vilket gjorde att Johanna Jonsson fick upp intresset för ämnet.

För att få en helhetsbild av riktade statsbidrag och dess konsekvenser har Johanna genomfört kvalitativa intervjuer av sammanlagt tio tjänstemän på departementsnivå, myndighetsnivå och kommunal nivå. Det kompletterades med en enkät till kommunpolitiker.

– Intervjuerna visade att arbetet med riktade statsbidrag innebär en mängd utmaningar. Det kräver en vana av att arbeta i projekt och möjlighet till att ständigt bevaka vilka projektmedel som finns att söka. Där har större kommuner ofta mer resurser att hantera det arbetet och den administrativa processen för att få bidrag, jämfört med mindre kommuner. Dock upplever både större och mindre kommuner en svårighet att hantera ryckigheten med statsbidragen, säger Johanna Jonsson.

Dold projektifiering

Riktade statsbidrag är ett starkt men kortsiktigt styrmedel. Det leder till att en allt större del av arbetet i offentlig förvaltning sker i projekt, även om det inte alltid är tydligt uttalat. Projektifieringen är därmed många gånger dold, särskilt inom skolan. Många skolor jobbar i vad som utifrån kallas projekt, men själva kallar man det inte projekt vilket leder till ökad frustration och otydlighet för medarbetarna. En annan problematik är att riktade statsbidrag är ett attraktivt styrmedel för politiker.

– Om det exempelvis har gjorts en PISA-undersökning där det visar sig att mattekunskaperna är låga så är det lätt för politiker att sätta in ett statsbidrag på 100 miljoner kronor för att bemöta det. Det visar på handlingskraft från politikernas sida men när det sedan ska fördelas på alla kommuner blir det inga stora summor och generar dessvärre ingen långsiktighet.

Ett relevant ämne på många sätt

Johannas uppsats fångade juryns intresse dels eftersom det bidrar till diskussionen om de riktade statsbidragen i stort, men också eftersom det är relevant att diskutera hur kommunala tjänstepersoner kan hantera det konkreta arbetet med bidragen. Vinsten av Visions samhällsvetarstipendium om 20 000 kronor kom som en positiv men glad överraskning.

– Det känns jättekul! Väldigt roligt att min uppsats uppskattas, det visar att det är ett aktuellt ämne. Jag hoppas också att vinsten av stipendiet bidrar till att fler blir intresserade av att studera riktade statsbidrag och statens ekonomiska styrning av kommunerna då det behövs mer forskning på området, säger Johanna Jonsson.

Text: Sofie Lundmark