En av många anledningar till att vi kan känna oss som en bluff, trots att vi inte är det, är bristen på reflektion. Det menar Helena Furmarker. Hon är ledarskapscoach och förklarar att utebliven reflektion leder till att vi inte förstår att vi faktiskt klarar av de flesta saker vi ställs inför i arbetslivet.

Hon menar att dåtidens jägarsamhällen var tvungna att använda sig av reflektion för att veta vilka strategier som fungerade och vad som kunde göras bättre till nästa gång. Tiden vi i dag får över som skulle kunna användas till reflektion går exempelvis i stället ofta till att skrolla i telefonen.

– När vi reflekterar över vårt arbete medvetandegör vi vår egen förmåga. Då kan vi inför varje ny situation vi ställs inför gå tillbaka och minnas vad vi klarade av sist, säger Helena Furmarker.

Genom att koppla våra prestationer till specifika egenskaper tydliggör vi också för oss själva att det inte är yttre omständigheter som avgör huruvida vi klarar av det vi åtar oss.

– Vi kan exempelvis tänka ”jag är en driven person, och därför klarade jag av den här utmaningen”, säger Helena Furmarker.

För att komma ur bluffkänslan behöver vi också sluta att jämföra oss med andra.

– Det är väldigt lätt att man på en arbetsplats bygger en fantasimänniska som man jämför sig med. Någon kanske är jättevass på att presentera och någon är superduktig på något annat. Då plockar man ihop alla de egenskaperna och tänker att det är vad som förväntas. En idealperson som kan allting, förklarar Helena Furmarker.

Vi behöver också aktivt tänka på att inte blanda in oss själva när vi tar del av någon annans prestationer.

– Låt dig i stället inspireras och sätt ­sedan punkt där, säger Helena Furmarker.

Att gå om kring med en känsla av otillräcklighet är ironiskt nog kontraproduktivt. Ofta när vi inte förstår något så låtsats vi som att vi gör det, vilket leder till att vi inte får möjlighet att lära oss det vi inte kan.

– Skammen att inte kunna är stor eftersom vi vill vara lika bra som alla andra. När man hamnar i bluffkänslan så hamnar man i ett rädslotillstånd. Man tappar sin kreativitet och sitt logiska tänkande vilket gör att man också blir sämre. Därför måste vi våga säga till när vi inte förstår. Ofta sitter det fler i samma sits som inte heller vågar fråga. Det är viktigt att utmana sig själv, vara modig och våga erkänna när man inte kan, säger Helena Furmarker.

Om det finns situationer som du vet triggar din bluffkänsla kan det underlätta att förbereda dig genom att redan innan utmana dina tankar.

– Om du vet att du ska in i ett möte där du tenderar att få dessa känslor kan det vara bra att innan mötet ifrågasätta sanningshalten i dina tankar – stämmer de verkligen? Ofta går negativa tankar bara igång automatiskt om vi inte aktivt stoppar dem, säger Helena Furmarker.

Genom att medvetandegöra bluffkänslan kan vi alltså lättare sätta stopp för den.

– Det sitter i huvudet. Vi kan så otroligt mycket mer än vad vi tror, konsten är att hitta verktyg som gör att vi kan ta oss ur tillståndet, säger Helena Furmarker.

Källa: Tidningen Vision