Hur ser de första åren på arbetsmarknaden ut för nyexaminerade socionomer? Och hur uppfattar de sina arbetsvillkor och sin arbetsmiljö?

Dessa två frågor ämnade forskare vid Örebro universitet att svara på när de inledde en studie för att undersöka nyutbildade socionomers jobbsituation under en femårsperiod. I en ny rapport framkommer det att det är en hög rörlighet bland nyutbildade socionomer. Av de som deltog i studien var det enbart en femtedel som var kvar på sin första arbetsplats när femårsperioden gått mot sitt slut.

Brister i organisation, arbetsmiljö och yrkesvillkor

Av övriga deltagare i studien var det nästan 70 procent som uppgav att de haft minst tre olika tjänster under fem år. Den främsta orsaken till varför majoriteten har bytt tjänst så många gånger var brister i organisation, arbetsmiljö och/eller yrkesvillkor. Många vittnar även om orimliga krav och en hög arbetsbelastning i kombination med en begränsad kontroll över sitt arbete. Detta resulterar i att nyutbildade väljer att gå från arbetsplats till arbetsplats, och många av de socionomer som ingick i studien kände att de på grund av dessa orsaker inte kunde utföra ett gott socialt arbete.

Utebliven introduktion och oerfarna chefer

I studien framkommer att det i många fall saknades en ordentlig introduktion för nyanställda. I de fall där nyanställda tilldelades en mentor fanns det inte tillräckligt med tid avsatt för mentorn för att kunna genomföra sitt uppdrag.

För nyanställda socionomer var möjligheten att rådgöra med erfarna kollegor och chefer även begränsad då det, på grund av hög personalomsättning, inte fanns tillräckligt många på arbetsplatsen med tillräcklig kompetens och erfarenhet.

- Vikten av gedigen yrkes- och arbetsplatsintroduktion kan inte nog understrykas. Socionomutbildningen är en bred generalistutbildning på grundnivå som inte ger den specialistkompetens som yrken inom socialtjänsten ofta kräver. Arbetsgivaren har också ett viktigt ansvar att säkerställa att det finns tillräckliga resurser för jobbet. Att inte kunna leva upp till lagstiftningen eller aldrig hinna med arbetsuppgifterna leder till känslor av otillräcklighet. För hög personalomsättning blir lätt en negativ spiral då påfrestningarna ökar än mer på de som är kvar. Chefernas förutsättningar för det stödjande ledarskapet är också centralt för kvalitet och trivsel, säger Sara Gustavsson Roxell, socialpolitisk strateg på Vision.  

Utredningen Framtidens socialtjänst

Resultaten från studien vittnar tydligt om att socialtjänsten sticker ut i jämförelse med andra arbetsplatser. Mycket tyder på att bristande resurser är en orsak bakom detta. Nyligen presenterade utredningen Framtidens socialtjänst sitt efterlängtade betänkande där man föreslår en rad olika åtgärder för en mer hållbar socialtjänst. Utredaren har även haft i uppdrag att säkerställa att föreslagna åtgärder inte innebär ökade kostnader för landets kommuner eller regeringen.

- Att resurser är begränsade och ska användas ansvarsfullt är rimligt, men det måste råda balans mellan krav och resurser. Socialtjänsten är redan underfinansierad vilket resulterar i otillräckliga arbetsvillkor och bristande kvalitet vilket gång på gång påvisas i tillsyns- och lägesrapporter från de statliga myndigheterna. I en undersökning Novus nyligen genomfört på uppdrag av Vision säger fyra av tio socialchefer att de har svårt att ge individer de insatser de har rätt till. Dagens och morgondagens socialtjänstlag måste vara tillräckligt finansierad, säger Sara.

Källa: Suntarbetsliv