Stora vinster med vardagsmotion
2018-03-07
Stå och jobba, ta trapporna i stället för hissen kan ge större hälsovinster än vad man tidigare trott. Genom att ersätta en halvtimmes stillasittande om dagen med någon vardagsaktivitet minskar risken att dö i hjärt-kärlsjukdom med 24 procent, visar en studie från Karolinska Institutet.
Hjärt-kärlsjukdomar är den sjukdomsgrupp som orsakar flest dödsfall i Sverige och det är sedan tidigare känt att måttlig till intensiv aktivitet minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. Men nyttan av fysisk aktivitet på låg nivå är mer omdiskuterad.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet analyserat en stor befolkningsstudie där man med hjälp av rörelsemätare mätt deltagarnas fysiska aktivitet. Sedan har man jämför datan med dödligheten i bland annat hjärt-kärlsjukdom 15 år senare.
– Det här är en unik studie eftersom vi har kunnat följa ett stort antal personer med objektivt mätt fysisk aktivitet i upp till 15 år. I tidigare studier har man frågat om fysisk aktivitetsnivå, men det kan leda till felrapportering eftersom det är svårt att komma ihåg exakt hur länge man har suttit stilla och hur mycket man har rört sig, säger Maria Hagströmer, universitetslektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet och ansvarig för studien till .
Enligt studien är hälsovinsterna stora även vid fysisk aktivitet på låg intensitet, så kallad vardagsaktivitet. Om man ersätter en halvtimmes stillasittande om dagen med vardagsaktivitet beräknas risken att dö i hjärt–kärlsjukdom minska med 24 procent. Att ta en rask promenad på tio minuter varje dag kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom med 38 procent. Och för den som tränar 30 minuter om dagen minskar risken med 77 procent.
– Vi har även i en tidigare studie kunnat visa att personer som sitter stilla i sammanlagt mer än 10 timmar per dag har 2,5 gånger högre risk att dö i förtid jämfört med personer som sitter sammanlagt mindre än 6,5 timmar per dag, säger Ing-Mari Dohrn, postdok vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet och försteförfattare till studien i Clinical Epidemiolog, till forskning.se.