I mars 2015 tillsatte regeringen Välfärdsutredningen. Välfärdsutredningens uppdrag har varit att analysera hur kvalitetsmått kan användas strategiskt i välfärden, ge förslag på hur register kan förbättras inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Utredningen har även sett över hur den ekonomiska insynen i privat utförd välfärd med offentlig finansiering kan utvecklas.

Utredningen lämnade ett delbetänkande i november 2016 och den har nu remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Nu har Välfärdsutredningen lämnat sitt slutbetänkande som innehåller en mängd konkreta förslag.

Utredningen vill bland annat: "att en sekretessbrytande bestämmelse införs för att underlätta kommuners och landstings möjlighet till uppföljning av välfärdsverksamhet som bedrivs av privata utförare samt att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ges bättre förutsättningar för att tillhandahålla kompletta register. Välfärdsutredningen gör även bedömningen att det är särskilt komplext att definiera och mäta kvalitet i välfärden, bl.a. eftersom viktiga kvaliteter i välfärdssektorn skapas i mötet mellan personal och barn och vuxna som behöver insatser från hälso- och sjukvård, socialtjänst eller som går i skolan. Att på ett rättvisande sätt mäta kvaliteten i dessa möten är svårt."

– Medarbetarnas kompetens är välfärdens viktigaste resurs. Det är i mötet mellan Visions medlemmar och övriga anställda i välfärden som kvalitet uppstår. En förutsättning för kvalitet är därför att medarbetarna har rimliga villkor för att kunna utföra ett professionellt arbete, skriver Veronica Magnusson i en kommentar och fortsätter:

– Kommuner, landsting och regioner kan i rollen som beställare utveckla kvaliteten i välfärden, genom att använda offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg. Förslag som påverkar medarbetarnas förutsättningar att utveckla välfärden saknas dock i utredningen. Man hade kunnat föreslå krav på löner, försäkringar och tjänstepension i nivå med kollektivavtal för att driva verksamhet med offentlig finansiering. Det görs inte, och det är synd.

Läs mer: Välfärdsutredningen

– Positivt är dock att Upphandlingsmyndigheten föreslås få förstärkta resurser för att vägleda och stötta kommunerna i upphandlingsarbetet. Det är en viktig del i att utveckla välfärden. Samtidigt behöver medarbetarna, upphandlare och inköpare, få tid och förutsättningar att jobba strategiskt. Inte minst krävs det tid och resurser för bättre uppföljning och därmed utveckling. Det handlar om en rimlig arbetsbörda och tillräckligt med personella resurser samt bra stödsystem samt att arbetet prioriteras från ledningen sida, fortsätter hon.

Ett viktigt verktyg är att myndigheter som Arbetsmiljöverket och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ges förutsättningar att genomföra konstruktiv tillsyn och stöd - gärna gemensamt.

– Det är ett sätt att säkra medborgarnas möjlighet till och förväntan av insyn och kontroll i välfärdens verksamheter. Viktigast är dock medarbetarnas förutsättningar att skapa och leverera välfärd av hög kvalitet. Här hade vi velat se mer! avslutar Veronica Magnusson.

Läs hela kommentaren här: Medarbetarna är nyckeln till kvalitet