Kom i kontakt med Vision

Vision Direkt

0771 44 00 00

×

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

Fackförbundet för dig inom kommun, region, kyrka och bolag kopplat till välfärden. 

Läs mer om medlemskapet

Glöm inte att gå med i a-kassan!

Läs mer om A-kassan Vision

Är du arbetssökande och vill bli medlem?
Sms:a "Vision" till 71501 så hjälper vi dig.

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

  • Helena Håkansson.

    Helena Håkansson.

”Vad får socialsekreterarna att stanna?”

2016-10-05

Helena Håkansson är socionom och läser nu en master i sociologi med samhällsanalytisk inriktning. Hon har skrivit en forskningsöversikt om vad forskningen säger om arbetssituationen inom ekonomiskt bistånd och vad som påverkar att socialsekreterarna väljer att stanna kvar i yrket.

Sveriges kommuner får allt svårare att rekrytera medarbetare till socialtjänsten. Det visar Visions Socialchefsrapport 2016.

Läs mer här: Svårt att klara personalförsörjningen i socialtjänsten

Helena Håkansson medlem i Vision Göteborg har skrivit forskningsöversikten "Vad får socialsekreterarna att stanna?" och den handlar om vad som påverkar att socialsekreterarna väljer att stanna kvar i yrket. Sedan har hon även tittat på vad forskningen säger om arbetssituationen inom ekonomiskt bistånd.

– Personalomsättningen inom ekonomiskt bistånd är ett stort problem även om det inte blivit lika uppmärksammat som situationen inom barn och ungdomsvården. Den påverkar alla, från kollegor som får täcka upp för otillsatta tjänster, klienter som inte har någon att vända sig till och chefer som måste lägga väldigt mycket tid på rekrytering. Det finns en intressant kontrast mellan socionomutbildningens popularitet, antalet nyutexaminerade socionomer och socialtjänstens rekryteringssvårigheter. Samtidigt som det finns ett överskott på socionomer har chefer inom socialtjänsten svårt att rekrytera. Ursprunget till att man behöver rekrytera handlar ju delvis om att folk väljer att lämna sina arbetsplatser, men eftersom det kan finnas många skäl till att människor byter arbete ville jag kolla på vad det är som gör att man istället väljer att stanna kvar. Det är där jag tänker att det finns viktiga saker att arbeta med, saker som man kan påverka i kommunerna för att vända den här trenden, berättar Helena Håkansson.

Varför valde du att undersöka just det här?

– Jag är socionom och har arbetat med ekonomiskt bistånd i tre år men läser nu en master i sociologi med samhällsanalytisk inriktning. Min tanke med att läsa en masterutbildning är att jag vill arbeta med socialtjänsten på ett annat sätt, att vara med och utveckla det till ett så bra arbete som möjligt för de som utför det. Så att det i förlängningen ska bli så bra som möjligt för alla. Som en del i mastern gjorde jag praktik på Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i våras. Där var jag med på ett större projekt som handlade om ekonomiskt bistånd och gjorde en mer övergripande forskningsöversikt kring de senaste 20 årens forskning om ekonomiskt bistånd i Sverige, säger Helena Håkansson och fortsätter:

– Ett intressant tema som dök upp där var det stora glappet mellan forskning och praktik. En avsikt med min praktikantrapport var att försöka minska det glappet i alla fall litegrann genom att göra en forskningsöversikt över ett aktuellt ämne inom socialtjänsten som är ett problem i många kommuner. Eftersom det inte finns så mycket forskning specifikt på ekonomiskt bistånd har jag också tagit med forskning som rör andra områden i socialtjänsten, det gör att det finns delar i forskningsöversikten som gäller generellt för socialsekreterare även inom andra områden.

Vad blev dina slutsatser?

– Mina slutsatser kring arbetssituationen är nog inget som förvånar någon som har arbetat med ekonomiskt bistånd, men som ett sätt att samla enskilda röster till en helhet tyckte jag att det var en viktig poäng att ha med. Forskningen visar att arbetet är komplext och krävande samtidigt som det innehåller många potentiella spänningsförhållanden, till exempel relationen till klienter, relationen till andra myndighetspersoner och handlingsutrymmet. Handlingsutrymmet, som är relativt stort inom ekonomiskt bistånd, kan både bidra till en känsla av yrkeskunnande men också skapa en osäkerhet kring vilket beslut som är rätt vilket skapar en osäkerhet speciellt för nyanställda. En hög ärendebelastning påverkar arbetet negativt eftersom det leder till en ökad distans till klienter och gör det svårare att få tid både till detaljgranskningar och helhetsbedömningar. Arbetsbelastningen tillsammans med arbetets spänningsförhållanden påverkar hälsan på ett negativt sätt, många socialsekreterare har svårt att sova och att lämna jobbet på jobbet och använder sig av kompensatoriska strategier för att hinna med, vilket aldrig är bra. Även om det inte finns klara samband med utbrändhet är det inte långsökt att tänka att det påverkar hela upplevelsen av arbetet att ständigt känna att man inte hinner med, säger Helena Håkansson och fortsätter:

– De faktorer som påverkar viljan att stanna kvar på arbetet är arbetsbelastningen, stöd, utvecklingsmöjligheter, tid för reflektion, uppskattning, relationen till arbetsledningen, det sociala klimatet och tydliga ramar. De faktorer som var mest framträdande för att vilja stanna kvar på arbetsplatsen var stöd och uppskattning. Det är viktigt att känna stöd både från arbetsledningen och kollegor för att skapa en trygghet som motverkar arbetets inbyggda spänningsförhållanden. Att känna att man blir uppskattad för det arbetet man gör kan i sin tur väga upp den känslomässigt svåra delen av arbetet och skapa en känsla av att det man gör är bra, även om det är svårt. Både utvecklingsmöjligheter, tid för reflektion och lön är nära relaterat till att känna att man gör ett viktigt arbete som uppskattas och är värt och satsa på.

Har du några bra tips på hur man ska göra för att få socialsekreterare att stanna kvar?

– I arbetet som socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd är det svårt att komma ifrån den komplexitet som det innebär att arbeta med utsatta människor. Det blir därför speciellt viktigt att skapa bra förutsättningar för personalen att kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt. Det behövs en uppvärdering av hela det sociala arbetet, från politikernivå ända ner till golvet och ut i allmänheten. Man måste sluta titta på hur man ska kunna bredda rekryteringen och istället fundera på vad man gör för fel. Framförallt tror jag att det handlar om att man tittar för mycket på budgeten och glömmer att lyssna på sin personal. Min övergripande slutsats är att det skulle kunna gå att göra mycket med relativt små medel men att man också måste våga satsa och tänka mer långsiktigt. Lönerna höjs men socionomerna slutar ändå, det är dags att våga satsa på större personalgrupper och lita på att det lönar sig i slutändan. Ett steg på vägen är att arbeta fram ett mått på vad som är en rimlig ärendebelastning, inte bara för socialsekreterarna själva utan också för att våra chefer ska få ett verktyg för att kunna motivera när de behöver mer resurser, avslutar Helena Håkansson.

Läs även: Vision på plats på Socialchefsdagarna

Läs hela rapporten här.

Tipsa webbredaktionen

webbredaktionen@vision.se

Nyheter

Till arkivet

672 nya medlemmar under december

Vi erbjuder

  • Personlig rådgivning

  • Schysta medlemsförmåner

  • En vass inkomstförsäkring

Bli medlem nu

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb

Vision Direkt

0771 44 00 00

Frågor & svar