×

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

Fackförbundet  för dig inom kommun, region, kyrka och bolag kopplat till välfärden.

Läs mer om medlemskapet

Glöm inte att gå med i a-kassan!

Läs mer om A-kassan Vision

Är du arbetssökande och vill bli medlem?
Sms:a "Vision" till 71501 så hjälper vi dig.

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Flyktingmottagande i Kanada och Sverige

Kanada har ett annat mottagningssystem än det svenska, där staten och den offentliga sektorn har ett huvudansvar för de personer som söker asyl i Sverige. Civilsamhället spelar en viktig roll i mottagandet, men det handlar primärt om komplement till de insatser som det offentliga ansvarar för. I Kanada fungerar civilsamhället istället som en viktig part i mottagandet av flyktingar, där tex private sponsorship program är en stor del av mottagandet.

I Sverige värnar civilsamhället om sin självständighet, det är därmed intressant att studera närmre på hur det förhåller sig i Kanada – om staten förlitar sig i högre grad på civilsamhället, är det då fortfarande möjligt att bevara sin självständighet? Svaret blev blandat, men civilsamhället har en så pass stark ställning i samhället att det inte är en fråga som de fokuserar nämnvärt på.

Kanada och Sverige delar många utmaningar kring mottagande av nyanlända så som brist på boende, segregation, isolering, arbete samt att hantera höga förväntningar. Trots olika system så kan vi lära mycket av varandra.

Studiebesök i Toronto, Kanada
- fokus på civilsamhällets roll kring mottagande av nyanlända personer

Bakgrund

Kanada har länge varit ett land med hög andel invandrade personer. Förutom ursprungsbefolkningen så har de allra flesta i Kanada en släkthistoria och bakgrund från något annat land, detta har skapat ett mångkulturellt samhälle där invandring ses som ett självklart inslag. I Toronto har halva befolkningen idag en annan bakgrund än den brittisk-kanadensiska och 140 språk talas i staden. Bilden är att inflyttade personer och immigranter har byggt samhället, det skapar ett arv av positiv attityd mot inflyttade personer.

Vilka som kommer till Kanada ser lite olika ut, i början av 2000-talen började romer från Europa att komma och nu på grund av kriget i Syrien har flera syrier kommit de senaste åren, och framöver ser Kanada att då USA nu avskaffat DACA, så kommer fler personer som är bosatta i USA att söka sig till Kanada. 30 000 nya människor kommer varje år till Toronto. Generellt är folk öppna för att fler kommer, men det ställer höga krav på att boenden, sjukvård, transport osv fungerar för en snabbt växande befolkning.

System

Kanada har ett annat system för mottagande av nyanlända flyktingar än det svenska. I Sverige har staten och den offentliga sektorn ett huvudansvar för de personer som söker asyl i Sverige. Det finns en tydlig uppdelning mellan myndigheter kring ansvar och system för mottagande, civilsamhället spelar en viktig roll i mottagandet, men det handlar primärt om komplement till de insatser som det offentliga ansvarar för, det kan vara aktiviteter på boenden, språkkaféer, rådgivning eller volontärer som besöker förvar. I Kanada fungerar civilsamhället istället som en viktig part i mottagandet av flyktingar.

Kanada har sedan 1967 ett poängssystem där invandrare som söker permanent uppehållstillstånd graderas utefter en poängskala kring språkkunskaper, utbildningsnivå, relativ ungdom och bekantskap med Kanada. Utöver detta system finns program för flyktingmottagande, där civilsamhället har en framträdande roll:

Private Sponsorship Program

Familjeanknytning – med stöd av religiöst samfund tas anhöriga emot. Community organisation – särskilda personer eller familjer tas emot. Group of 5 – minst fem privatpersoner går samman och samlar ihop medel för att kunna etablera en person.

Personer som är aktuella för programmen är personer som av UNHCR har identifierats som, eller är anhörig till, flyktingar enligt Genève-konventionen. Genom den kanadensiska ambassaden genomgår personen en intervju, säkerhets- och hälsokontroll. Sponsorship agreement holder (SAH) är den organisation som på statens uppdrag administrerar intaget av flyktingar. En settlement plan skicka till integrationsmyndigheten, där det framgår vem som ansvarar för boende, mat och annat under det första året. Mottagaren (tex group of 5) måste därmed kunna uppvisa medel för att finansiera personens första års vistelse i landet. Personen får permanent uppehållstillstånd vid ankomst men under det första året har personen inte rätt att söka bidrag; efter det första året får personen fler möjligheter och tillgång till offentligt stöd. SAHs tävlar om att få så bra resultat som möjligt, då detta kan ge utökad finansiering kommande år. Mycket tid och omsorg ges därmed till mottagna individer och familjer, för att möjliggöra en så bra etablering som möjligt. Varje år bestämmer parlamentet tillsammans med organisationerna hur många personer som ska tas emot varje år, i år har ca 11 000 personer mottagits via private sponsor programs.

Det finns även andra typer av mottagningsprogram:

- Joint Community Partnership – personer som tas emot av staten, men som en grupp medborgare stöttar (ej finansiellt) under två år. Det kan vara att den mottagna personen behöver extra stöd.

- Blended cases – staten står för 50% och sponsorgrupp står för 50% av kostnader för mottagande, där staten bestämmer mer vem som får komma. Denna person får full tillgång till hälso-och sjukvård.

De olika programmen möjliggör möten mellan människor, drivs av ett personligt engagemang och medför inga kostnader för staten under det första året som personen vistas i landet (enligt modellen, men stämmer det i verkligheten?). Vad som framkom i diskussioner med representanter från programmen är bland annat att mottagandet blir väldigt personbundet: den kunskap som gruppen besitter är den som förmedlas till den nyanlända personen. Det vill säga att det som gruppen inte vet, förmedlas inte heller till personen. En kan här problematisera kring hur rättssäkert mottagandet blir, blir det ett jämbördigt bemötande där får alla individer den information som är nödvändig för att kunna etablera sig på bästa sätt. En person berättade till exempel att en nyanländ person var frisör, men gruppen visste inte att det fanns en frisörskola ett kvarter bort – personen kunde därmed inte validera sin kompetens förens långt senare. Det ställs alltså väldigt höga krav på att privatpersoner ska ha en väldigt bed kunskap om samhällsutbudet. Här ser vi att det svenska systemet erbjuder möjlighet till mer jämlik information.

Civilsamhället

Civilsamhället engagerar sig stort i mottagandet av nyanlända personer, dels genom själva mottagandet, men också genom att erbjuda aktiviteter efter ankomst så som språkträning. LINC (Language Introduction Classes for Newcomers) erbjuds nyanlända personer, där civilsamhällesorganisationer är utförare. På YMCA görs ett första test, Canadian Language benchmark, som utvärderar personens engelskanivå. Utefter detta rekommenderar de personen lämpligast utbildningsanordnare. Språkklasser finns på nivåerna 1-8 och det finns även ”SFX”, språkträning med yrkesinriktning

En viktig aspekt utifrån civilsamhällesorganisationers organisering är möjligheten till flexibilitet. I mottagandet av nyanlända personer är det en styrka då till exempel privet sponsorship-gruppen ibland får veta i en månad i förväg innan personen anländer, ibland får de ett samtal att personen är på flygplatsen. Där krävs alltså en stor flexibilitet i mottagandet.

I Kanada ses det som viktigt att engagera sig i civilsamhället, tex så uppmuntras nyanlända personer att ta del av volontäruppdrag, de kan erbjudas 100 CAD extra i månaden om de visar att de tagit på sig ett volontäruppdrag. Arbetsgivare erkänner även volontäruppdrag som arbetslivserfarenhet, vilket på så vis kan underlätta inträdet på arbetsmarknaden.

Staden Toronto är uppdelad i fyra olika områden, kring varje område finns lokala överenskommelser där ”planning table” äger rum. Hälso-och sjukvården, civilsamhällesorganisationer, religiösa samfund och staden träffas och diskuterar lokalområdet och aktiviteter som gynnar integration. Olika organisationer koordinerar insatser i olika områden. Staden ansvarar för byggnation av boenden, bidragsfördelningen etc., medans civilsamhällesorganisationer anordnar språkundervisning, till viss del hälsovård och aktiviteter. Detta skapar en långsiktig samverkan, och en möjlighet att mötas redan i planeringsskede. Programmen som civilsamhällesorganisationerna erbjuder är öppna för alla i närområde, men särskilt många nyanlända just i området jag besökte. I området finns ”settlement houses”, där aktiviteter och olika former av stöd erbjuds som stärker området genom språkträning, kultur, uppmuntran till utbildning, bibliotek etc. Andra typer av insatser kan också vara stöd att fylla i blanketter, att få stöd i att ta nästa steg i livet, entreprenörskapsutbildning och sommarläger för barn, men även seniorprogram med yoga och utflykter. Det finns även många andra typer program, så som sport och program där kvinnor samlas och lagar mat tillsammans varannan vecka, och samtidigt pratar om barnuppfostran och utmaningar i samhället. Civilsamhällesorganisationerna startade detta utefter ett identifierat behov, staten såg resultatet och kan nu även medfinansiera viss verksamhet.

Självständighet

I Sverige har Överenskommelsen tagit fram sex principer för samverkan mellan civilsamhället och offentlig sektor:

  • Självständighet och oberoende
  • Dialog
  • Kvalitet
  • Långsiktighet
  • Öppenhet och insyn
  • Mångfald

Dessa principer ligger till grund för att värna om civilsamhället särställning i förhållande till offentlig sektor. Särskilt principen om självständighet och oberoende är av stor vikt, jag tyckte därmed att det skulle vara intressant att se närmre på hur det förhåller sig i Kanada – om staten förlitar sig i högre grad på civilsamhället, är det då fortfarande möjligt att bevara sin självständighet?

I samtal med de olika organisationerna framkom att beroende på storlek så ger det olika möjlighet till påverkan: ju större organisation, desto mer påverkansmöjligheter. Organisationerna framhöll också att om de har möjlighet att få sin verksamhet finansierad från flera håll så minskar beroendet till en part. Det finns bland annat möjlighet att söka stöd från både stat och provinsen, som är olika rigida i uppföljning, statens fonder kräver stor rapportering och medger mindre flexibilitet medan provinsens fonder är mer flexibla, men ger mindre medel. Varje organisation gör därmed en avvägning om vilka medel som är värda att söka.

Kring frågan om organisationen upplever sig själva som självständiga så svarade Thorncliffe att de ser sig som självständiga, det är en stor organisation som får stöd från flera håll. De blir därmed mindre beroende av en part och ser sig som självstyrande. De utgör också en viktig del av lokalsamhället och har därmed en särställning. På samma fråga svarade en handläggare på YMCA att den identifierade sig som att arbeta för staten, då verksamheten helt finansieras av denna. Organisationen kan därmed ses som mindre självständig och stå i beroende till staten på ett tydligt sätt.

Ett sätt för att stärka varandra är att organisationer samverkar mycket med andra organisationer som är verksamma inom samma lokalområde, detta skapar sammanhållning. Modellen med ”planning table” ger möjlighet till att redan i ett planeringsskede kunna påverka utformningen av ett lokalområde. Genom att skapa förtroende i lokalområdet och uppmuntra till lokalengagemang skapas även större delaktighet, demokrati i praktiken, ansvarskänsla för området och nätverk mellan boende. Detta kan organisationer göra på ett helt annat sätt än det offentliga. Civilsamhället har därmed möjlighet att skapa en legitimitet i lokalområdet, något som det offentliga ibland har en utmaning att kunna skapa.

Utmaningar

Flera personer lyfter att det är viktigt att våga lyfta de utmaningar som existerar kring mottagande av nyanlända, annars finns en risk att negativa attityder växer i det tysta. Det är inte problemfritt att så pass många nya människor varje år flyttar in i staden. Det medför hög belastning på sjukvården, boende, skola, transport och arbetsmarknaden, men det gäller att agera proaktivt, och inkluderande – att fler engagerar sig för att möta dessa utmaningar gemensamt.

Genom nätverk skapas socialt kapital, och därmed en tillhörighet i samhället. Avsaknad av detta, och isolering är en utmaning för nyanlända personer, utan att ha någon som kan guida dig i samhället och på arbetsmarknaden så skapar det en upplevd otrygghet. Det är också viktigt att nya personer känner sig välkomna och hemma i staden, detta görs främst genom att skapa möten med etablerade Torontobor. Flera personer lyfter att just Private Partnership Sponsorship skapar ett naturligt nätverk i mottagandet, då det medför att den nyanlända personen genast får träffa privatpersoner. Ett annat sätt att engagera allmänheten i möta nyanlända personer är genom Together project, där nyanlända flyktingar matchas med etablerade Torontobor. Här finns möjlighet att på ett mindre formaliserat sätt introducera någon till samhället, och genom möten mellan privatpersoner lära av varandra. Detta är även ett arbetssätt som vi har i Stockholm, genom Duo Stockholm. Det är intressent att se att vi identifierar liknande utmaningar, och har inom vissa områden helt olika lösningar – och på andra samma.

Liksom i alla tillväxtstäder är boende till rimlig kostnad en brist i Toronto; personer med en lägre inkomst tenderar att samlas i vissa områden, allt fler tvingas att dela boenden, till och med tvingas sova i skift. Det är på sikt inte en hållbar situation, här delar Toronto samma utmaning som Stockholm. Fler som konkurrerar om samma bostäder skapar också en konkurrenssituation mellan invånare, ungdomar ställs mot nyanlända. Detta skapar en oro i samhället – hur ska vi kunna ta emot fler personer på ett hållbart sätt?

En annan utmaning är diskriminering på arbetsmarknaden. En person som arbetar med ungdomar berättar att det finns en utbredd diskriminering i samhället, ungdomar som söker jobb väljer att inte använda sitt utländskkingande namn in jobbansökningar, väljer att inte skriva sin adress då det finns fördomar mot vissa områden etc. Hon berättar att personer i hennes personal som har annan hudfärg än vit ofta stannas av polisen och får frågor. Detta är också ett problem då tilltron till polisen och myndigheter skadas av utbredda fördomar.

Till skillnad mot Stockholm så har Toronto en stor utmaning när det kommer till barnomsorg. Då detta är en brist och kostar mycket, så skapar det en effekt av att kvinnor i högre grad stannar hemma och tar hand om barnen istället för att tex gå på språkutbildning eller att arbeta. Detta medför att det jämställda samhället halkar efter, de traditionella könsrollerna förstärks. Men här erbjuder ibland civilsamhället barnpassning för att underlätta för mammorna att delta i språkundervisning, som en del av lösning på problemet.

Minimumlönen i Kanada är ca 11 CAD / timme, det diskuteras nu om denna ska höjas då det är svårt för många att försörja sig på denna inkomst. I diskussionen finns dock en oro kring att fler arbetstillfällen därmed skulle försvinna om minilönerna sänks. I Sverige har vi motsatt diskussion: förslag på att det ska införas sk. etableringsjobb med lägre lön och skattefri anställning som skulle gynna att fler arbetsgivare anställer nyanlända och långtidsarbetslösa.

En annan utmaning som är gemensam för båda länderna är de förväntningar som finns hos de personer som anländer, att det ibland finns en skev uppfattning om hur ett mottagande ser ut. Att alla ska får eget boende och bil till exempel, vilket inte alls är fallet och dessa felaktiga förväntningar skapar stor besvikelse. Genom att förväntningar inte infrias kan en bitterhet och ilska göra att en har svårare att uppskatta det som faktiskt erbjuds.

Avslutningsvis, så ser vi att Kanada och Sverige står inför likartade utmaningar – men att lösningarna på många områden ser olika ut, vilket beror på i grunden olika system där Sverige är en välfärdsstat med högt förtroende för offentlig sektor, medan i Kanada så tar civilsamhället ett större ansvar i att erbjuda nyanlända personer aktiviteter som kan underlätta en etablering i samhället. I Sverige värnar civilsamhället om sin självständighet, i förhållande till den starka staten. I Kanada har civilsamhället en så pass stark ställning i samhället att självständigheten mot staten inte upplevs som ifrågasatt.

 Jag träffade

  • Ildiko Franyo, West Neighbourhood House
  • Katherine Assad, Private Sponsorship Program
  • Zsuzsanna Szel och Robyn Howlett, West Quadrant Yorktown Child and Family Centre & Yorktown Shelter for Women
  • Livia Kenyeres Thorncliffe Neighbourhood Office
  • Rob Howarth, settlement services and neigbourhood houses in large
  • Alla Minasova, Program Team Leader Newcomer Information CentreYMCA of Greater Toronto

Av: Annika Rosbring, Enheten för flyktingsamordning, Stockholm Stad, september 2017

Nyheter

”En kris som corona prövar alla chefers mod”

För Magdalena Jonsson, avdelningschef på socialtjänsten i Piteå kommun, har de senaste månaderna varit intensiva och extraordinära. Coronapandemin har tagit upp all tid i kalendern. ”Min strategi från start har varit att planera för det värsta men hoppas på det bästa”, säger Magdalena.  för 6 dagar sedan

Stärk äldreomsorgen nu!

Tillsammans kräver nu Visions Veronica Magnusson och Kommunals Tobias Baudin att politiker på alla nivåer ska inse allvaret och ta krafttag för en tryggare och mer uthållig äldreomsorg.  för 8 dagar sedan

Pausa – för att hitta arbetsglädjen som nyexad

I examenstider är det dags för många nyexaminerade att ta steget ut på arbetsmarknaden. Att unna sig en paus, ställa rimliga krav på sig själv och att ta tillvara digitala möjligheter är några av framgångsfaktorerna för att lyckas i arbetslivet, tipsar kommunikationsexperten Anna Almberg.  för 12 dagar sedan

Bra att tänka på inför sommarjobbet

Har du fått ett sommarjobb? Grattis! Med hjälp av vår rådgivare Robin Stjernfelt på Vision Direkt rätar vi ut några frågetecken kring vad som kan vara bra att tänka på inför, under och efter sommarjobbet.  för 14 dagar sedan

Till arkivet

312 nya medlemmar under juli

Vi erbjuder

  • Personlig rådgivning

  • Schysta medlemsförmåner

  • En vass inkomstförsäkring

Bli medlem nu

Vision nära dig

Vision finns på de flesta arbetsplatser. Sök din avdelning eller klubb

Sök

Läs senaste numret av Tidningen Vision!

Läs senaste numret av Tidningen Vision

Nr 4 2020

Tidningen Vision är en medlemstidning och utkommer med 8 nummer per år.

Fråga Vision

Personlig, arbetsrättslig och facklig rådgivning alla vardagar under sommaren kl 9-17. Ring 0771 44 00 00 eller mejla visiondirekt@vision.se

Kontakta Vision Direkt

Gör skillnad på jobbet!

Du och tusentals andra i Vision gör skillnad på arbetsplatserna. Vad engagerar er på din arbetsplats? I engagemangskiosken kan du själv plocka ihop det som behövs för en aktivitet utifrån ditt eget intresse och dina egna förutsättningar.

Engagemangskiosken

Om Vision

Vision är ett fackförbund och i fokus för allt står du och dina visioner. Tillsammans ser vi till att du får det du behöver för att uppnå det du vill med din karriär.

Mer om Vision

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb