Digital arbetsmiljö

När Vision använder begreppet digital arbetsmiljö menar vi alla kognitiva arbetsförhållanden, där människor interagerar med eller är beroende av digitala system. Vision avgränsar den digitala arbetsmiljön till att avse samspelet mellan arbetstagare och digitala verktyg som används vid utförande av arbetsuppgifter.

Även det ergonomiska samspelet mellan människan och maskinens hårdvara, tangentbord och skärmar läggs in i begreppet. Även perspektiv som handlar om integritet, kontroll och övervakning genom exempelvis IT-systemens logg och GPS-trecking behandlas alltmer inom en bred definition av begreppet digital arbetsmiljö. Det är viktiga och aktuella frågor, men berörs till exempel inte i Visions rapport om digital arbetsmiljö "IT i välfärdens tjänst".

Digital kompetens

Digital kompetens finns hos medarbetare som kan sina system och har en god kompetens att hantera dessa. Medarbetare som besitter hög kunskap om verksamhetens behov och därmed också deras processer och flöden i de olika digitala rum som verksamheten har behov av. Inom olika yrken ställs olika krav på den digitala kompetensen. Det beror dels på lagstiftningens krav, nationella som regionala digitala agendor för välfärdstjänsterna. Det gör även att de ökade kraven på digital kompetens går snabbare i en del yrken än i andra.

Användarvänlighet

Med användarvänlighet menar Vision att IT-systemet är lätt och behagligt att använda, utan att det uppstår onödiga problem. Det upplevs inte jobbigt eller obehagligt att använda systemet. Ett användarvänligt system är logiskt, effektivt, konsekvent och intuitivt i sin uppbyggnad. Ett användarvänligt uppbyggt IT-system kan fortfarande vara fullständigt oanvändbart. Begreppet har tidigare varit vanligt när man pratar om upplevelsen av systemet, men frångås alltmer för det mer omfattande och av standardiseringssystems vedertagna begreppet "användbarhet".

Användbarhet

Den vedertagna definitionen på användbarhet återfinns i standard, ISO normen 9241-11 som följande:
Den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt eller en tjänst för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt. Användbarhet är alltså, i sträng bemärkelse, ett samlat kvalitetsmått för en produkt eller tjänst, och kan vara hög eller låg. Att systemet ska vara användarvänligt är en delmängd av de mål som ska uppnås för att nå hög grad av användbarhet.

Ett system kan vara både enkelt och behagligt att hantera, och dessutom effektivt eller ändamålsenligt; men lika fullt skapar det inte någon nytta för användaren eftersom det inte leder till att målet med arbetet uppfylls. Man kan förenklat säga att användbarhet är den grad av nytta som systemet gör för en användare i en viss situation.
Den nytta användaren kan göra med hjälp av IT-systemet beror på systemets funktionalitet och informationsinnehåll. Funktionaliteten och informationsinnehållet måste överensstämma med det ändamål man använder IT-systemet till. När hög nytta läggs till hög användarvänlighet uppstår en hög grad av användbarhet hos systemet. En viss grad av användarvänlighet är en förutsättning för ett användbart system.