Johan ville jobba för en god sak — blev chef på Stockholms stadsmission

Han ville jobba med ”något vettigt” och lämnade tech-branschen för att bli chef i en social matbutik. Ett val han aldrig ångrat: Här möter han dagligen tacksamma kunder som tack vare Matmissionen slipper äta pasta utan sås till middag varje kväll.

Otåliga står de utanför ingången. Många är unga, en del är gamla. Några har vagnar med småbarn med sig. Klockan har just slagit tolv och det är dags för Matmissionens butik i Jakobsberg utanför Stockholm att öppna. När dörrarna slås upp strömmar de in.

Målmedvetna, på jakt efter låga priser och favoritmaten. Populärast är kyldisken med köttvaror.

En äldre kvinna, som inte vill ha sitt namn med i tidningen, har vagnen full av färska kycklinglår, fryst fisk och grönsaker. Hon berättar att det betyder mycket för henne att kunna handla här.

– Jag är så tacksam. Jag har jobbat många år inom städ och i butik och nu är jag ålderspensionär, men pensionen räcker inte. Därför är det så bra att jag kan få komma hit, säger hon och ler med hela ansiktet.

Johan Rindevall i Matmissionens butik i Jakobsberg, Stockholm.
Stämningen i butiken är uppsluppen. Bröd för en femma, plums ner i korgen! Och så en jättepåse delikatesspotatis för sex kronor. Swish, i med den! Gurkor inspekteras, gröna druvor granskas (är alla fräscha?) och tomater sniffas på. Till och med jordgubbar finns det, trots att hösten är här. En kvinna i trettioårsåldern, som håller i ett hjärtsalladshuvud, berättar att hon mest brukar handla grönsaker, men hon vill inte heller ha med sitt namn i tryck.

– Det är jättebra att komma hit och handla. Jag är arbetslös och har inte så mycket pengar. Men här har jag råd att handla, säger hon glatt.

"Här har jag råd att handla"

Längre in butiken finns dubbeldörrarna som leder in till butikens lager och kontor, där arbetsledarna och områdeschefen Johan Rindevall sitter inträngda i ett litet utrymme med åtta kontorsplatser. Det är han som är ansvarig för Matmissionen, Stockholm stadsmissions koncept för sociala matbutiker.

– Tidigare jobbade jag inom elektronikhandeln. Jag ledsnade på att bara ha fokus på sälj, Black friday och julhandel, säger han med en lätt skakning på huvudet och fortsätter:

– Det blir helt andra kundmöten här. Minst en gång i veckan händer det att kunder tar med sig fikabröd eller tårta som de bakat och vill ge oss för att visa sin tacksamhet.

Johan Rindevall har sökt sig till olika slags ledarskapsroller under hela yrkeslivet.
I Stockholm har Matmissionen i dag cirka 14 000 medlemmar. Nu när allt bara blir dyrare är det många som tar kontakt och vill bli medlemmar.

– Det väldigt är tungt för många med pris­ökningarna, men det finns en sak som är bra med dem. Stigmat kring att ha ont om pengar minskar nu när alla pratar om hur dyrt allting är, säger Johan Rindevall.

De som kommer hit lever sällan på svältgränsen, men har inte råd att äta en fullvärdig kost. Till exempel kanske de bara kan äta pasta och väldigt sällan proteiner och grönsaker.

"Hjärtat" i verksamheten

Mitt i den ljusrörsupplysta lagerlokalen finns en whiteboardtavla, fullklottrad med information i ett prydligt rutmönster. Den vill Johan Rindevall visa.

– Den här är hjärtat i verksamheten. Det är schemat över vilka och vem som gör vad och över leveranser med mat som vi skänker bort som går ut till olika ideella föreningar, förklarar han.

Matmissionens koncept går ut på att minska matsvinnet genom att ta vara på livsmedel med kort datum eller mindre skönhetsfel som dagligvarubranschen skänker bort. Maten säljs sedan till förmånliga priser till låginkomsttagare. Matmissionen erbjuder också arbetsträning för personer som står långt från arbetsmarknaden som slussas hit via Arbetsförmedlingen. Det kan vara långtidssjukskrivna som behöver hjälp för att komma tillbaka i jobb, nyanlända som är i behov av praktik och språkträning eller dömda som gör samhällstjänst efter ett brott. Dessa personer får stöd av arbetsledare som har vanliga anställningar hos Matmissionen. Omkring 40 procent av de som arbetstränar går sedan vidare till arbete eller studier.

Nu är det dags för möte. Omkring femton personer som arbetstränar eller är anställda, samlas framför whiteboardtavlan. Några sitter vid det rangliga fikabordet som ställts ut på betonggolvet, någon lutar sig mot pallar och kartonger, fyllda av bröd, ketchup och vita bönor i tomatsås. Butikschefen Kahoo Pang går igenom vad alla ska göra utifrån schemat. ”Går hjärtsalladen bra?, undrar han. Någon svarar jakande. ”Okej, ställ fram den då”. ”Finns det potatis kvar?” frågar han. ”Ja, vi har potatis”, svarar en kvinna.

– Vi är väldigt siffer- och processdrivna och har en plan för varje individ som står där ute och plockar upp varor. Liksom en tanke om hur just den personen passar in i helheten, kommenterar Johan Rindevall efter att mötet avslutas.

Gratis matkasse — inte alltid bra

Det finns forskning som visar att gratis matkassar och billigare mat kan vara kontraproduktivt, eftersom det leder till att behövande inte söker sig till myndigheterna och därmed inte får den hjälp de har rätt till. Hur ställer sig Johan Rindevall till det?

– Vi vill att man ska in i samhällets skyddsnät. Tanken är att man ska få hjälp när man behöver det. Men det här behövs också.

Att vara chef och ledare är något som Johan Rindevall sökt sig till genom yrkeslivet. Efter värnplikten och sedan en tid som förtroendevald i Värnpliktsrådet, blev det studier i statsvetenskap och ekonomi. Senare kom sälj- och chefsjobb på Lidl, On-off och Webbhallen.

Butikschefen Kahoo Pang leder dagens möte. Anställda och personer som arbetstränar deltar sida vid sida.
Att han hamnat just på Matmissionen har att göra med att han gillar att ”jobba med något som känns vettigt”. Och kanske lite grand med att han själv vet hur det är att leva på marginalen, även om det var under en kort tid i livet. Efter Värnpliktsrådet flyttade han från Stockholm hem till Ludvika igen för att ta hand om sin yngre bror och syster. De ville bli kvar på orten och i huset efter föräldrarnas skilsmässa. Han drar en hand genom håret, lägger in en snus och säger:

– Jag var 22 år gammal och fick ta väldigt stort ansvar. Tidvis var det hårda tider ekonomiskt. Jag minns hur det var att ha 700 kronor kvar för mig och mina syskon att leva på efter att alla räkningar var betalda. Men det var helt självvalt, så det var inte synd om mig. Det är också något som gjorde att jag och mina syskon kom närmare varandra.

Försvarsmakten är förebilden

Hans stil och kunskap kring ledarskap är präglad av tiden inom Försvarsmakten. Grunden handlar om att sätta tydliga mål och sedan ge medarbetarna ansvaret att hitta vägen att uppnå dem. Samtidigt som han finns tillgänglig för bollning och sedan stämmer av hur det går med måluppfyllelsen vid fasta tidpunkter.

– Jag tror på att ge förtroende och att visa att jag förväntar mig att medarbetaren kommer klara uppgiften. Jag kan till exempel säga: Nu vill jag att du bygger om hela kassalinjen här och organiserar det på ett mycket bättre sätt. Hur ska du göra?

Han trivs med att vara chef och ledare, men det finns utmaningar. Ett exempel är att coacha nya arbetsledare och butikschefer i att använda Stockholms stadsmissions värdegrund i praktiken.

– Jag använder den som diskussionsunderlag om någon söker jobb eller arbetsträning och det finns ett brott med i bakgrunden. På många arbetsplatser innebär det att man aldrig får chansen. I ett sådant läge pratar vi om hur det går ihop med att vi står för att alla är värda en andra chans. Samtidigt som vi väger det mot att alla ska ha en trygg och säker arbetsmiljö, säger Johan Rindevall.

Kravet på att varken vara för snabb att döma och säga nej eller att vara för mesig och säga ja till allt är därför högre på Matmissionen än i andra organisationer, menar han.

Drömmen — att lägga ner

Snart är det dags för kunderna att lämna butiken. Alla får en kvart på sig att handla, sedan får nästa grupp komma in. Fullastade med mat kånkar de kassar ut genom kassorna och spärren.

Just nu vill bara fler och fler bli medlemmar i Matmissionen, men drömmen är egentligen att butikerna ska kunna läggas ner, berättar Johan Rindevall.

– Vår främsta mission är att vi inte ska behövas om tjugo år. Det är svårt att se att det skulle kunna bli så, men hoppas kan man alltid göra.

Läs mer i vår systertidning Tidningen Vision:

Matbutik och utbildning - så kämpar kyrkan mot ekonomisk utsatthet