• Kul med hjärngympa, tycker både Jörgen ­Göransson och de ­boende i demensbyn.

Ledare

Leder samhälle i samhället - Här är Sveriges första demensby

15 november 2021

Månstorps Ängar i Vellinge är ett samhälle i miniatyr. Verksamhetschefen Jörgen Göransson har ansvar för att det ska bli så bra som kommunen förväntar sig i Sveriges första demensby.

Jörgen Göransson möter upp i den generöst tilltagna entrén med sittplatser och en bar som av de boende döpts till “Vingelbaren”. Till höger finns restaurangen och till vänster ett bad där det erbjuds vattenträning.

De 56 boendes lägenheter, uppdelade i fyra avdelningar, finns längre in i byggnaden och på vägen dit passerar man boendets egen butik med en inredning som påminner om gamla tiders handelsbodar. Utbudet består mestadels av kläder och hygienartiklar. Varumärkena och reklamaffischerna är från förr liksom kassaapparaten med vev.

– Detta är Sveriges första demensby. Vi har spotlighten riktad mot oss och kommunens förväntningar är höga, säger Jörgen Göransson, verksamhetschef på Månstorps Ängar som drivs av Förenade Care i Vellinge kommun.

Boende ska behålla vardagsvanor

Demensbyn har inga låsta dörrar, något som ligger i linje med Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Forskning visar att öppna dörrar är bra för måendet, vilket minskar behovet av mediciner.

Tanken med en demensby är att de boende ska ha tillgång till många aktiviteter på en begränsad yta. De boende ska kunna behålla vardagsvanorna från sitt tidigare liv. På så vis blir boendet som ett litet samhälle i samhället. Förebilden är demensbyn i Svendborg i Danmark som i sin tur byggts upp med inspiration från De Hogeweyk demensby i Nederländerna.

Idén att göra något liknande i Vellinge föddes under ett studiebesök i Svendborg. Äldreboendet Månstorps Ängar hade en grundstruktur som passade och behövde bara delvis byggas om. Beslutet blev att skapa ett boende där personer med demenssjukdomar skulle kunna leva och röra sig relativt fritt. Intresset för demensbyn i Vellinge är enormt, inte minst från Kommunsveriges sida, och studiebesöken duggar tätt.

Skönhetssalong, spa och fotvård

Jörgen Göransson fortsätter att guida runt. I ett rum pågår hjärngympa där det gäller att komma på ord inom olika ämnesområden som börjar på en viss bokstav. När gympan avslutats passar Jörgen Göransson på att fråga Clary Fors och Lilian Lindvall, båda boende i demensbyn, om djur som börjar på A och en vanlig julblomma som börjar på samma bokstav. Clary Fors och Lilian Lindvall funderar på svaren och det blir mycket skratt. Det märks att Jörgen Göransson känner sina hyresgäster väl.

Alt-text Bildtext: Nathalie Stahlénius, arbetsterapeut, och Jörgen Göransson, verksamhetschef, är måna om att de ­boende i demensbyn ska ha det bra.

Demensbyn har också en skönhetssalong med torkhuvar, speglar och stolar som köpts av en 86-årig frisör när hon gick i pension. Hennes krav var att salongen skulle bevaras i ursprunglig retrostil. Strax intill finns spa och plats för fotvård. Boendet har även ett “sinnenas rum” där ljus, musik, lukter, synintryck och beröring av olika material avser att ge lugn och avslappning. Syftet är samtidigt att aktivera hjärnan och att väcka minnen.

Enligt Jörgen Göransson är Förenade Cares avtal med kommunen mycket detaljerat.

– Allt är tydligt beskrivet, från den fysiska miljön till utbildningsinsatserna. Jämfört med andra demensboenden har detta spetsats till med demensby och öppna dörrar. Och all personal ska vara utbildad i kognitiv svikt.

Ponny och hund kommer på besök

Varje avdelning har en undersköterska som är specialutbildad i kognitiv svikt. De handleder övrig personal och har därmed en nyckelroll för arbetet med de 14 hyresgästerna på varje enhet. 

I avtalet med kommunen står hur personalen ska arbeta och hur lokalerna ska användas. Det står också att djur ska användas i verksamheten. Därför kommer en ponny och en hund på besök vissa tider. Att allt i avtalet efterlevs ska kontrolleras med checklista.

– När jag jobbade kommunalt fanns inga sådana avtal. Där visste vi inte riktigt om vi gjorde rätt, om vi gjorde vad som förväntades av oss, säger Jörgen Göransson.

"Inspirera människor att leva hela livet"

Ett annat av kommunens krav är att ett utvecklingsarbete ska vara ständigt pågående i demensbyn. Det är samtidigt ett villkor för att boendet ska uppfylla Svenskt Demenscentrums kvalitetsstämpel Stjärnmärkt.

Utvecklingsområden ska fastställas årligen av ledningsgruppen på Månstorps Ängar, som leds av Jörgen Göransson. I gruppen ingår två sjuksköterskor, två så kallade Leva Livet-inspiratörer och företrädare för socialtjänsten. Arbetssätt ska utvecklas och den välfärdsteknik som används ska kompletteras. Det första utvecklingsområdet är att fastställa rollerna för de specialutbildade undersköterskorna som finns på de fyra avdelningarna.

Arbetsterapeuten Nathalie Stahlénius är en av de två så kallade ”Leva Livet-inspiratörerna” i demensbyn.

– Vi ska inspirera människor att leva livet hela livet. Det handlar om att skapa en intressant och meningsfull vardag utan att det blir kravfyllt.

Chef för 65 personer

Leva Livet-inspiratörerna lyssnar in de boende för att se vilken deras dagsform är. Hos människor med kognitiv svikt brukar skillnaden mellan formens toppar och dalar vara stor. Den kognitiva förmågan ligger inte på en konstant nivå.

Jörgen Göransson är chef för alla 65 i personalen, från ekonomibiträden och städpersonalen till vård- och omsorgspersonalen. Alla ska ha genomgått en utbildning som är utformad av Svenskt Demenscentrum och som tillhör det centrala i att arbeta Stjärnmärkt. Målet är att även vikarierna ska ha gått utbildningen.

– Man ska gå med de boende och inte emot, och man ska avleda. Det tar tid för alla i personalen att lära sig vara konsekventa i bemötandet och att hålla fast vid strategin i alla lägen. Men det är mitt jobb att se till att det ska bli så, säger Jörgen Göransson. 

Läs även: Anna-Maria Bonskog, hemsjukvårdens enhetschef i Färgelanda är Årets Chef i fokus

Plus och minus med egen by

Wilhelmina Hoffman, demensläkare och chef för Svenskt demenscentrum, välkomnar att konceptet demensby prövas i Sverige. Samtidigt framhåller hon att det inte finns ett enda svar på frågan hur vi ska ta hand om våra demenssjuka.

Wilhelmina Hoffman är kritiskt inställd till demensbyn De Hogeweyk i Nederländerna. Det är ett särskilt inhägnat område och den var förebild för det boende för personer med demenssjukdomar som öppnade i Svendborg i Danmark 2016. Den danska byn har i sin tur stått som modell för Månstorps Ängar i Vellinge. De två nordiska demensbyarna har dock som ambition att vara lite mer öppna mot det omgivande samhället. 

– Det är bra att konceptet prövas i Sverige, men att sätta alla med kognitiv sjukdom i en demensby och att ha sådana som den enda lösningen tilltalar mig inte alls, säger Wilhelmina Hoffman.

Äldreomsorgen behöver förändras, ­påpekar  hon, men det bör innebära att olika boendeformer prövas. Hon vill se en mångfald av kreativa lös­ningar.

– En del vill bo på landsbygd medan andra trivs bäst i stadsmiljö, säger Wilhelmina Hoffman och nämner lyckade exempel på äldreboenden med inbyggd dagverksamhet där det är möjligt att gå ut oavsett var boendet ligger.

– Utevistelse borde vara en självklarhet i all omvårdnad. Det minskar behovet av mediciner samtidigt som det förbättrar balansen och måendet.

Ett krav på boenden bör vara att det finns plats för både dem som är aktiva och dem som befinner sig i livets slutskede, anser Wilhelmina Hoffman.

– De flesta äldreboenden ser nog ganska tråkiga ut, tre trappor upp med korridorer, ett sällskapsrum eller kanske två. Men det finns andra som har lyckats väldigt bra med trivsamma miljöer och som har vågat bygga lite annorlunda. Låt medarbetarna i vården och omsorgen komma med sina kloka förslag, säger Wilhelmina Hoffman.