• Vlora Krasniqi.

  • Vlora Krasniqi basar över en hemtjänstgrupp på runt 30 personer som har hand om 160 brukare i ett socioekonomiskt utsatt område.

  • Pride-marschen i Pristina 2014, som Vlora var med och organiserade, var den första någonsin.

Jämställdhet

Vlora kämpar för allas rätt

27 juni 2019

När Vlora Krasniqi av en slump kastades in i chefsrollen upptäckte hon att hon trivs med att leda när det händer mycket. Att skapa struktur är hennes grej, liksom att jobba med frågor hon brinner för – som mänskliga rättigheter.

Det pumpas upp hett kaffe ur termosarna som står utplacerade på det stora, ovala bordet i konferensrummet. Folk pratar och skrattar medan de hittar en stol att sätta sig på. Det är onsdag eftermiddag och det är dags för arbetsplatsträff på Nydala Hemtjänst, som är en del av hälsa- vård och omsorgsavdelningen i Malmö stad. Omkring trettio anställda inom hemtjänsten deltar. Vlora Krasniqi, som är sektionschef, inleder mötet.

Vloras 3 bästa ledarskapstips

  1. Skapa tillit genom att vara ärlig med vem du är och vad du kan och inte kan.
  2. Var tydlig genom att göra klart vad du förväntar dig av medarbetarna och vad de kan förvänta sig av dig.
  3. Skapa ett gott gruppklimat genom att ge mycket frihet, men också möjlighet att ta eget ansvar. Låt bli att detaljstyra!

– Hej allihop, i dag har vi mycket att prata om så vi kör igång direkt, säger hon och pekar på den fullspäckade dagordningen som projicerats på väggen.

Engagerade diskussioner följer om det nya arbetsschemat: Blir det bättre eller sämre än det gamla? Det har varit oroligheter i Nydalaområdet. Vlora informerar kring det och understryker vikten av att använda de personlarm som alla anställda har.

– Säkerheten kommer alltid i första hand. Kom ihåg det, säger Vlora allvarligt medan hon söker ögonkontakt med medarbetarna.

Efter mötet stimmar folk runt i lokalerna och passar på att prata lite till med varandra och med folk från den andra hemtjänstgruppen, som också har sin hemvist här. En av medarbetarna från den andra gruppen som tidigare haft Vlora som chef ger henne goda vitsord:

– Hon är en fin människa. Hon behandlar alla lika, säger hon innan hon ger sig ut på jobb igen.

När Chefen i fokus frågar en av Vloras tidigare chefer i Malmö stad, Maher Akob, beskriver han henne som ”en orädd chef med skinn på näsan”.

– Hon är bra på att läsa av situationer och att ha is i magen även när det händer mycket. Hon behåller lugnet i stormen och ser vilka behov som finns, både hos brukare och personal. Hon är också bra på att skapa ramar och rutiner, säger han.

Lite senare, inne på sitt kontor, berättar Vlora att hon fick sitt första chefsjobb i staden lite av en slump. Under den stora flyktingvågen hösten 2015 jobbade hon som timanställd på Revingeheds tillfälliga transitboende för ensamkommande barn.

Hon hade just kommit hem efter fyra händelserika år i Kosovo där hon arbetat som verksamhetschef för att stärka mänskliga rättigheter i allmänhet och för att uppmärksamma HBTQIA-personers* utsatta situation i synnerhet. Eftersom det såg stökigt ut på föreståndarens rum på transitboendet gick hon in där och började sortera papper och röja upp.

– Då kommer han in och undrar vem jag är och varför jag städar hans skrivbord. Jag förklarar och berättar lite om mig själv och vad jag gjort tidigare i Kosovo. Efter att vi pratat en stund frågar han om jag skulle vara intresserad av att bli hans chefskollega. Dagen efter satt jag på en intervju med enhetschefen och fick jobbet, berättar Vlora med ett skratt.

Vloras jobb blir att organisera arbetet på boendet där det periodvis bor runt hundra ungdomar.

När det krävts omvägar och nya, oväntade lösningar på allvarliga problem har jag ofta kommit till min rätt som ledare.

Vlora Krasniqi

– När det krävts omvägar och nya, oväntade lösningar på allvarliga problem har jag ofta kommit till min rätt som ledare. Jag gillar att skapa struktur i röriga situationer. När andra går upp i varv blir jag helt lugn. Det faller sig naturligt för mig. Jag vet inte varför det är så. Kanske har det att göra med att jag kommer från en stor familj och är van vid att det händer mycket, säger hon.

Att jobba intensivt med det hon tror på och brinner för är Vloras grej. Men det finns delar av chefskapet som hon känner sig mindre road av.

– Ja, jag är ingen förvaltare utan mer av en initiativtagare. Mitt tålamod är inte heller alltid på topp inför skeenden jag inte tror på, eftersom jag hela tiden vill framåt och se resultat, säger hon.

Under sina fyra år i Kosovo fick hon arbeta på ett sätt som verkligen passade henne. Hon åkte ner till Kosovo – det land hennes föräldrar kommer ifrån men som hon själv lämnade för Sverige redan som bebis – för att skriva slutuppsats inför sin magisterexamen i sociologi. Väl på plats kände hon att här fanns en uppgift för henne.

HBTQIA-organisationen var näst intill nedlagd eftersom de personer som varit aktiva slutat sina uppdrag på grund av hot och våld som riktats mot dem, berättar Vlora. Att jobba i motvind blev en sporre som gjorde att hon engagerade sig ännu mer. Arbetet handlade framför allt om att förändra omgivningens syn på HBTQIA och att utreda våld och trakasserier. Med stöd från bland andra finska ambassaden drog Vlora igång ett antal projekt som gick ut på att utbilda nyckelpersoner, så som poliser, åklagare och psykologstudenter, kring vad HBTQIA är.

– De blivande psykologerna hade kurslitteratur där homosexualitet beskrevs som ett sjukdomstillstånd. Så det fanns mycket att göra, konstaterar Vlora.

Hon berättar också att hon var med och organiserade den första Pride-marschen i Pristina någonsin och även var kontaktperson för ungdomar som blivit utkastade hemifrån, alternativt instängda i hemmet eller bortgifta när de kommit ut som HBTQIA -personer.

– I Kosovo mötte jag hat och hot, men också mycket kärlek och en stark sammanhållning mellan HBTQIA-personer och aktivister. Det är något jag aldrig upplevt någon annanstans, säger hon.

Engagemanget för mänskliga rättigheter och HBTQIA grundar sig i egna erfarenheter. Vlora är själv öppet gay och har partner. Men så har det inte alltid varit. I tonåren började Vlora förstå att hon inte kände på samma sätt inför killar som de andra tjejerna i klassen. Medan de satt i soffan i uppehållsrummet på Funkaboskolan i Kalmar och fnissade och viskade om vem som var kär i vilken kille, höll hon sig vid sidan om. Hon kände sig annorlunda, men det var inte något hon kände att hon kunde prata om med någon i sin omgivning. Hemligheten blev så stor och tung att bära att den trängde ut allt annat. Vlora isolerade sig. Till slut såg alla henne som en mycket blyg och tillbakadragen person utan vänner. Det dröjde ända tills hon i tjugoårsåldern flyttade hemifrån innan hon vågade skala av sitt pansar och komma ut som öppet gay.

– Då kände jag att jag inte kunde fortsätta att leva om jag inte fick vara mig själv. När jag i dag ser tillbaka på mitt liv delar jag in det i ett före och ett efter att jag kom ut. Så stort är det för mig, säger hon.

För att mina medarbetare ska kunna känna att de kan lita på mig måste jag också vara ärlig med vem jag är.

Vlora Krasniqi

Att vara ärlig med vem man är, är också en viktig del i Vloras syn på ledarskap.

– Så här tänker jag: Att mina medarbetare känner tillit till mig är en förutsättning för att jag ska kunna leda dem. Och tillit bygger på ärlighet. För att mina medarbetare ska kunna känna att de kan lita på mig måste jag också vara ärlig med vem jag är.

Vad som kommer att hända härnäst i Vloras yrkesliv återstår att se. Om några år tänker hon sig att hon har ett nytt chefsjobb inom en annan typ av verksamhet, eller någon form av specialisttjänst där hon får jobba med mänskliga rättigheter.

– När jag får hålla på med de frågorna mår jag som bäst. Då är jag till hundra procent mig själv. 

Fakta

Namn: Vlora Krasniqi.
Ålder: 35 år.
Bor: Malmö.
Familj: Partner. Föräldrar samt fyra syskon.
Fritidsintressen: Litteratur, konst och resor.

*HBTQIA

  • Homosexuell. Person som har förmågan att bli kär i och/eller attraherad av någon av samma kön.
  • Bisexuell. Person som har förmågan att bli kär i eller attraherad av människor oavsett kön.
  • Transperson. Transsexuell är en medicinsk diagnos som i Sverige idag är en förutsättning för att få tillgång till nytt juridiskt kön och underlivskirurgi. Att vara transsexuell har inget med en persons sexuella läggning att göra.
  • Queer. Begreppet grundar sig i kritik mot idéer om normalitet i fråga om kön och sexualitet och hur vi placeras i olika kategorier som alla tar utgångspunkt i heterosexualitet. Queer kan innebära en önskan att inte behöva definiera sitt kön eller sin sexuella läggning.
  • Intersex-personer. En person med ett medfött tillstånd i vilket könskromosomerna, könskörtlarna (testiklar eller äggstockar) eller könsorganens utveckling är atypisk. Intersex säger inte någonting om en persons sexuella läggning.