Kvinnorna dominerar i norr

I Jokkmokk är det kvinnorna som styr. På fem av de sju högsta chefsposterna i kommunen sitter kvinnor - med kommunchefen Annika Almqvist i spetsen. Även i de två kommunala bolagen är det kvinnor i toppen.

Vi besöker Jokkmokk för att ta reda på varför kvinnorna lyckats så bra i den till ytan så stora – Sveriges näst största - men glest befolkade kommunen i Lapplands inland med runt 5 000 invånare.

Ingen av dem vi pratar med tycker egentligen att det är så märkligt med den kvinnliga dominans som råder bland kommunens chefer, då över 83 procent av kommunens anställda är kvinnor.

Kommunen har en jämställd syn på alla som söker tjänster och det är ingen medveten satsning från kommunens sida att så många kvinnor finns på ledande poster. Men det är många kvinnor som söker chefsposterna – något som i sin tur beror på att kvinnorna ofta är bättre utbildade.

– Det är fler kvinnor än män som har högskoleutbildning, konstaterar kommunchefen Annika Almqvist när vi träffar henne i kommunhuset i Jokkmokk.

Till det yttre domineras Jokkmokk av en kultur med jakt, renskötsel, fiske och gruvarbete.

– Tidigare har männen haft lättare att få jobb inom dessa traditionellt manliga yrken, medan kvinnor har haft större incitament att utbilda sig, en nödvändighet för att kunna få jobb och stanna kvar, funderar Annika Almqvist om orsaken till könsfördelningen i kommuntoppen.

Hon har varit chef i många år inom olika områden och upplevt att synen på kvinnliga chefer har ändrats över tid. De första åren blev många förvånade när de träffade en kvinna som chef på kommunen. Nu är det ingen som reagerar.

– Kanske för att vi är så många, skrattar hon. Allt fler kvinnor har insett att man kan bo kvar i Jokkmokk, studera och göra karriär här. Man behöver inte flytta härifrån för att få ett bra jobb.

Också i politiken håller sig kvinnorna framme med Catharina Johansson som kommunfullmäktiges ordförande. Socialnämnden och samhällsbyggarnämnden leds av kvinnor, medan kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden har män som ordföranden liksom kommunstyrelsen.

Annika Almqvist tycker att manligt och kvinnligt ledarskap ofta skiljer sig åt, och anser att det bästa för en organisation egentligen är att det finns både män och kvinnor i ledningen. Ändå ser hon inte några nackdelar med kvinnodominansen bland toppcheferna i sin kommun.

– Fler kvinnliga chefer leder till att många olika röster får komma till tals och arbetsklimatet blir mjukare. Vi kvinnor är nog mer bollplank än vad männen är. Vi diskuterar och resonerar mer och är måna om att ha en dialog. Vi ser ledarskap mer som ett lagarbete och kan säkert lära av varandra.

Jokkmokk sticker även ut lite extra genom att ha den högsta företagsamheten både bland kvinnor och unga. Dessutom toppar Jokkmokk statistiken över nyföretagande för kvinnor. Det är resultatet av ett långvarigt arbete som startade redan 2008 med Annika Almqvist som en av de drivande krafterna.

– Kommunen har länge haft en strategisk plan för arbetet med att öka kvinnors företagande, berättar hon. Vi satsar resurser så vi kan stötta, utbilda och inspirera. Ett mycket tydligt mål är att förändra bilden av att viktigt företagande ska skramla, lukta diesel och kräva stora investeringar. För det kan också vara ett småföretag som sysslar med bärförädling eller turism.

Jokkmokk står precis som många andra glesbygdskommuner inför tuffa utmaningar med stora pensionsavgångar inom skola, vård och omsorg. En nyckelfråga för framtiden är att få dagens ungdomar att stanna kvar och jobba i sin hemkommun.

Här menar Annika Almqvist att kvinnorna kan visa vägen.

– En skillnad som jag märker när vi rekryterar till lediga tjänster inom kommunen är att männen oftast frågar om villkoren och lönen. Kvinnorna undrar mer om arbetsuppgifterna och om de klarar av jobbet. Det gäller att få kvinnorna att våga. Börjar en kvinna som chef följer andra efter. Det är en av anledningarna till att jag tagit på mig styrelseuppdrag. Törs jag sitta i styrelsen kanske andra kvinnor också vågar försöka.

En som vågat satsa på en chefspost är Ann-Christin Kvickström, nybliven vd för det kommunala fastighetsbolaget Jokkmokkshus, som har sitt kontor i utkanten av samhället.

– När jag fick erbjudandet att bli chef på Jokkmokkshus ville jag först ha lite betänketid, men när jag insåg att jag hade rätt kunskaper bestämde jag mig ändå snabbt, berättar hon. Det är viktigt att våga anta utmaningar och inte oroa sig över att jobbet är svårt. För mig har det alltid varit naturligt att det är kompetensen som är det viktigaste, inte könet.

Ann-Christin Kvickström fick ett vikariat på kommunen direkt efter gymnasiet 1981. Efter två år anställdes hon som ekonomichef när kommunala Jokkmokks Värmeverk AB bildades. Hon vidareutbildade sig och läste högskolekurser i Kiruna och Gällivare på distans.

Sedan 2010 har hon även arbetat parallellt med ekonomichefsfunktionen hos Jokkmokkshus, där hon nu blivit vd. Hennes chefsjobb på värmeverket har övertagits av en annan kvinna, Maya Forsberg.

Ann-Christin Kvickström trivs med chefsrollen och har ambitionen att utveckla och effektivisera arbetet på Jokkmokkshus, som har tio anställda, sex män och fyra kvinnor.

När Åsa Nordin Jonsson 2012 utsågs till chef för Laponiaförvaltningen var det många som vände sig mot att en kvinna och akademiker skulle leda den nya förvaltningen. Hon hade fått tjänsten i konkurrens med ett tjugotal andra sökande, de flesta män.

– Jag har aldrig läst så mycket negativt om mig själv på sociala medier, berättar hon. Efter de femton första inläggen orkade jag inte läsa mer.

Samtidigt tyckte hon att uppdraget var så pass intressant att hon åtminstone ville försöka.

– Det omöjligt att tillfredsställa alla människor. Kritik kommer alltid att finnas i mer eller mindre utsträckning.

När hon fick chefsjobbet i Jokkmokk var uppdraget att bygga upp Laponiaförvaltningen. I dag har kansliet nio anställda plus säsongsanställd personal. Av de fast anställda är två män, resten är kvinnor.

– Det var fler kvinnor än män som sökte jobben och vi gick helt efter kompetens när tjänsterna tillsattes, konstaterar hon.