Jämställt i toppen - nästan

Nu är det nästan jämställt på de högsta tjänsterna i kommunerna. I alla fall när det gäller könsfördelning och löner. Men det räcker inte, menar forskare.

Det var våren 2010 och jämställdhetsprojektet Women to the top i Borås kommun gick riktigt trögt. Målet var högt satt, inom två år skulle hälften av de 18 förvaltningscheferna vara kvinnor. Men nu var de bara tre, en färre än året innan.

– Man får se det som ett skuggmål, slutar ingen chef är det kört, sa personalchefen Per Olsson till SKTF-tidningen (nuvarande Tidningen Vision) då.

I dag, sju år senare, ser det ut som om Borås kommun ändå lyckades till slut. Nu har kommunen 16 förvaltningschefer. Sju av dem är kvinnor.

– Av de sju senaste cheferna vi har anställt är sex kvinnor. Det är svårt att peka på någon särskild faktor, men vi har jobbat med flera kunskapshöjande jämställdhetsprojekt och aktiviteter, säger Per Olsson, och fortsätter:

– När vi anlitar rekryteringsföretag är vi tydliga med att det ska finnas ett antal kvinnor med bland chefskandidaterna. Det ger tydliga signaler om att vi inte jobbar enligt gamla normer. Vi vill att konsulterna ska leta bredare men vi har inte gjort avkall på våra kompetenskrav.

Per Olsson berättar också att kommunen flyttat en kvinnlig chef till posten som samhällsbyggnadschef för att bryta tidigare könsmönster.

– Vi diskuterade oss fram till detta med henne. Vi tyckte också det var lämpligt att låta en bra chef ge lite ny input på den verksamheten, säger Per Olsson.

När fördelningen av kvinnor och män ligger inom spannet 40 till 60 procent, ses det som jämställt. Ledningsgruppen i Borås kommun är alltså kvalificerad.

Men Borås är inte den enda kommunen som jämnat ut könsfördelningen sedan SKTF-tidningen gjorde en undersökning 2010. Då efterfrågades könsfördelningen bland förvaltningscheferna och kommuncheferna i landet. Den visade att bara tre av tio kommuner var jämställda. Över hälften var mansdominerade och var sjätte kvinnodominerade.

I årets undersökning, när vi granskat ­kommunchefer, ekonomichefer, personalchefer samt social- och tekniska chefer har drygt sex av tio kommuner en jämn könsfördelning. En knapp femtedel domineras av kvinnor, och en nästan lika stor andel domineras av män.

När varje typ av chefstjänst jämförs för sig är det dock bara ekonomichefer som kan kallas jämställda, enligt 40–60-måttet. Men kommunchefer och personalchefer ligger nära godkänt-nivån. För socialchefer och tekniska chefer syns fortfarande traditionella könsmönster tydligt. Tekniska chefer är den grupp som har störst obalans mellan könen, bara 26 procent är kvinnor.

Per Olsson konstaterar att allt fler kvinnor går tekniska utbildningar men säger att det ännu är relativt ovanligt att kvalificerade kvinnor med gedigen yrkeserfarenhet söker förvaltningschefsjobben på den tekniska sidan i hans kommun.

– Men där tror jag att det kommer att bli en förändring inom några år, säger han.

Samtidigt har de kvinnliga teknikcheferna flera tusen kronor högre snittlön än sina manliga motsvarigheter. Det antas bero på att kvinnor ofta har högre utbildning än män. I övriga chefsgrupper vi granskat är löneskillnaderna mellan kvinnor och män små.