Så tar du vara på kreativiteten

Den som känner sig delaktig och får testa nya idéer mår bättre och gör ett bättre jobb. Men hur gör man som chef för att skapa den där kreativa ­arbetsplatsen där medarbetarna ­känner sig stolta och sedda?

Det är tidig måndagsmorgon och solen skiner in genom de höga, spröjsade fönstren i Familjehuset i Trollhättan, där socialtjänsten numera håller till. Det är månadsmöte och runt 30 personer har samlats för att prata om högt och lågt som rör verksamheten. Enhetscheferna Per Gustafsson och Christina Lantz hälsar alla välkomna och börjar berätta om nya saker som hänt sedan sist.

–Vi har blivit med båt. Den ska användas i behandlingsarbetet med ungdomarna och vi kommer att ha en utbildning i hur man använder den, förklarar han.

–Jag har skepparexamen, ropar en kvinna.

Uttalandet möts av ett uppskattande hummande från gruppen.

–Vems idé var båten? frågar någon.

–Det var Jodie, som inte är här just idag, svarar Per Gustafsson.

Ett läskpapper. Ett sådant där tunt, vitt papper som ska suga upp överflödigt bläck när man skrivit något med en fin bläckpenna. Det är vad Per Gustafsson och hans chefskollega Christina Lantz försöker vara för att fånga upp personalens idéer. Och det här med båten är bara en av många idéer som kommer från medarbetarna. Ett annat exempel är en medarbetare som använder sina hundar under samtal med unga som skadar sig själva. Att ta en promenad med hundarna samtidigt som man pratar brukar göra det lättare att våga öppna sig.

–Under utvecklingssamtalen försöker vi fånga upp varje medarbetares drivkrafter och intressen och sedan fundera kring hur de kan användas i jobbet, säger Per Gustafsson lite senare när vi står uppe i hans och Christinas gemensamma arbetsrum.

Att Per och Christina delar på ledarskapet tycker de båda är en stor fördel. Det var en idé Per Gustafsson fick när han läst en tidningsartikel i den här tidningen, Chefen i fokus. Det blir lättare att leva upp till alla krav man har på sig som chef. Man ska vara så mycket – handlingskraftig, inspirerande, eftertänksam, lyssnande och analytisk. Tillsammans klarar de det, men inte ensamma, menar de. Dessutom blir det mycket mindre ensamt när man alltid har någon att bolla med.

–Vi delar på allt utom utvecklingssamtal och lönesamtal, förklarar Christina Lantz.

Ledarskapet är en av de saker som har stor betydelse för kreativiteten på en arbetsplats och den som vill få medarbetarna att sprudla måste vara noga med att själv inte ta för stor plats, anser Christina Lantz.

–Det är viktigt att inte gå in och ta över, utan låta folk själva jobba vidare på sina idéer, säger hon.

Det finns fler exempel på kreativt tänk i huset. När man ska ha APT, arbetsplatsträff, för de totalt 50 medarbetarna finns ingen lokal som rymmer alla. Då kom man på den okonventionella lösningen att använda trapphuset där alla kan sitta på virkade sittunderlägg när man har möte.

Lokalerna, det vill säga den gamla folkskolan, som det mesta av socialtjänstens förebyggande och behandlande verksamhet för barn och unga upp till 20 år inrymts i, är en annan förklaring till det goda arbetsklimatet. Sedan snart ett år tillbaka finns här fem olika slags verksamheter: familjerådgivningen, fältenheten, nätverk i centrum, familjeteamet och hemmalaget. Två andra verksamheter, ett korttidsboende och en särskild undervisningsgrupp finns i andra lokaler.

Att större delen av verksamheten finns i familjehuset, som ligger mitt i centrala Trollhättan, har betytt mycket.

–De som jobbar i de olika verksamheterna har stort utbyte av varandra. Och så ses vi ju under luncher och fikaraster i personalutrymmet och då hinner vi prata, säger Per Gustafsson.

Familjehuset ligger mitt i Trollhättan och lokalerna är fräscha och nyrenoverade. Det har ett stort symbolvärde för den som söker stöd och hjälp här, menar Per Gustafsson.

–Tanken är att det ska vara lättillgängligt och inte mer skamfyllt att komma hit för ungdomar och föräldrar än att gå till tandläkaren eller vårdcentralen. Gud ska veta att det inte alltid är lätt att fostra barn, alla kan behöva hjälp någon gång.

Att vara synliga och skrubba bort skamstämpeln är något socialtjänsten i Trollhättan jobbat mycket med på senare år. Till exempel syns man med ett eget tält på marknaden tillsammans med marknadsknallar en gång i månaden. Och efter en del tjat på det lokala bussbolaget har närmsta hållplatsen bytt namn till just ”Familjehuset”. Där får man gratis reklam fyra gånger i timmen.

För att utveckla verksamheten är det också viktigt att följa upp och utvärdera det arbete man gör. På Familjehuset finns flera olika modeller som man använder sig av. En av dem är så kallad feed-backinformerad behandling. Behandlaren Lars Rydén kommer förbi för att berätta om metoden. Idén att man skulle testa metoden kom upp under de utvecklingsdagar som hålls med hela arbetsgruppen varje år.

–Vi pratade om hur man bäst följer upp det arbete vi gör och om vem det är som ska avgöra om en insats varit bra eller inte. Vi kom fram till att det ju är brukarnas upplevelser som är de mest intressanta, säger Lars Rydén.

Brukaren får efter ett samtal med behandlaren svara på ett antal frågor om hur hen upplevde samtalet och hur hen mår generellt sett. Det har fungerat bra i de flesta fall.

Att låta en medarbetare få ett ansvarområde som hen får utvecklas inom, som Lars Rydén i det här fallet, är ett sätt lyfta fram medarbetarna och stimulera kreativiteten, menar Per Gustafsson.

–Här finns ett jäkla engagemang och arbetsglädje, säger han.