Agilt kommer från engelskan och kan ungefär översättas med ordet ”lättrörlig”. Modellen dök upp inom IT-sektorn i slutet av 1990-talet ur behovet av att snabbt kunna möta förändringar.

– Det gick trögt i starten eftersom det fanns kritik. Många trodde att det handlar om att slopa all långsiktig planering och enbart jobba i korta cykler. Så är det inte, säger Tomas Gustavsson.

Han har en bakgrund som IT-konsult men arbetar numera vid Karlstad universitet med en doktorsavhandling om agila metoder.

– Ett agilt arbetssätt kräver möjligen ännu mer struktur och rutin. Skillnaden är att detaljplanen inte är fast utan att man jobbar mot kortare delmål och hela tiden tar in feedback, utvärderar och anpassar den långsiktiga planeringen.

Tomas Gustavsson har exempelvis följt enheter inom offentlig sektor som fått ett slut på infekterade konflikter tack vare den agila modellen. Den kräver nämligen ökad transparens. Ett första steg till ett agilt arbetssätt är därför att tydliggöra på en tavla vilka arbetsuppgifter ett team har och vem som gör vad.

– Det kan leda till ökad tillit. Man börjar också att arbeta i kortare perioder, skriver upp vad man ska göra under exempelvis november månad i förhållande till sina långsiktiga mål. Sedan utvärderar man detta när månaden är över.

I det agila arbetssättet delas medarbetare in i mindre och mer självstyrande team som tar sig an olika projekt.

– I stället för att chefen kommer och säger nu gör vi så här, lyssnar chefen till hur teamet vill lösa utmaningen och säger: ”ok, då provar vi det och om en vecka visar ni mig hur det har gått och om det är något jag kan hjälpa er med”. Vågar man inte släppa då, riskerar man att bli utbränd, säger Tomas