Över 5 000 medlemmar, varav drygt 400 chefer, har svarat på undersökningen. Samtliga säger att den verksamhet de jobbar i har påverkats av de senaste årens flyktingström. Andelen chefer som upplever att flyktingarna har bidragit till positiva förändringar i verksamheten är 57 procent. Av dem har 80 procent själva varit delaktiga i den utvecklingen.

En av dem är Sofia Claesson, enhetschef för hemtjänsten i Knivsta kommun. Det var när flyktingströmmen var som störst, hösten
2015, som hon började fundera på hur hennes verksamhet skulle kunna bidra för att hjälpa till.

Det fanns behov av både gemensamma ­träffpunkter och praktikplatser för flyktingarna.

– Vi hade mötesplatsen Lyckträffen intill våra äldreboenden, med aktiviteter och kafé, som var anpassad främst för de äldre. Jag föreslog att skapa en ny inriktning på mötesplatsen, berättar Sofia Claesson.

Tanken var en plats dit alla daglediga – pensionärer, flyktingar, funktionshindrade och långtidssjukskrivna – skulle känna sig välkomna och hitta till. I kaféet skulle även praktikanter kunna jobba bredvid en anställd volontärsamordnare.

För nästan precis ett år sedan slog nya Lyckträffen upp portarna, nu i en annan lokal, mitt på torget i centrala Knivsta. Och det är välbesökt, enligt Sofia Claesson.

– Här får till exempel unga flyktingar hjälp med läxläsning av äldre personer som varit svensklärare. Olika generationer och kulturer får utbyte av varandra.

Enligt Visions rapport upplever fyra av tio chefer att en av de saker som har förbättrats i samband med flyktingsituationen är samverkan mellan olika aktörer. Det skriver Sofia Claesson under på.

– Absolut. Lyckträffen har blivit en knutpunkt för samarbetet med SFI, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och flera förvaltningar i kommunen.

På sikt tror hon på ökad säkerhet runt torget i samband med att frivilligorganisationer och föreningar startat verksamheter.

– Det finns en mening med att komma hit och inte bara drälla runt på torget, samtidigt som fler vuxna nu rör sig här.