2015 inspekterade Arbetsmiljöverket socialtjänsten i Malmö som del av en satsning på socialsekreterare.

Det utmynnade i att förvaltningen gjorde en undersökning som visade att många medarbetare upplevde att deras chef inte var tillräckligt tillgänglig. Åtgärden blev ett mål om 16 medarbetare per chef och fler chefstjänster inrättades.

Störst var behovet i område Väster, där många enhetschefer ansvarade för 25–30 medarbetare. Där skapades ett nytt chefsled med sektionschefer, något som redan fanns inom övriga delar av förvaltningen.

För Matthias Jacobs och hans kolleger innebar förändringen att gruppen delades upp i två, med varsin sektionschef.

Nu har han en chef som ansvarar för 15 anställda och sitter på samma våningsplan. Ofta kan han bara gå dit och knacka på.

– Det har blivit mycket enklare att få snabbt svar på en fråga eller få handledning. Tidigare gick det mycket tid till att försöka få tag i beslutsfattare.

DET HAR BLIVIT bättre stämning, tycker Matthias Jacobs. Tidigare var grupperna mer eller mindre tvungna att sköta sig själva.

– Man jobbade i sina små grupper och gjorde lite som man kände för. Det saknades styrning. Det var också svårare att samarbeta, för alla skyddade sin grupp och var på sin vakt mot att ta på sig fler arbetsuppgifter.

När Arbetsmiljöverket gjorde en uppföljande inspektion i april i år fick förvaltningen godkänt. Än så länge går det inte att se några effekter av insatsen på sjuktalen.

– Men personalomsättningen sjunker. Den kostar också mycket, säger HR-chefen Annika Andersson.