Tekniken och digitaliseringen har, genom digitala plattformar, bidragit till att underlätta kontakten mellan utförare av olika tjänster, ofta kallade giggare, och beställare. Uber är ett exempel på ett känt plattformsföretag.  Yepstr är en ny svensk variant där unga lätt kan sajna upp sig för korta gig. Sättet att arbeta kallas gig-ekonomi. Plattforms­ekonomi och frilansekonomi är andra ord för samma fenomen.

– Det som uppstår i näringslivet brukar på ett eller annat sätt så småningom flytta in även i offentlig sektor, och plattformsekonomin är nog inget undantag, säger Ann-Therése Enarsson, vd på TCO:s tankesmedja Futurion.

Hemtjänst och färdtjänst är exempel på kommunala verksamheter som skulle kunna tas över av plattformsliknande företag, spekulerar Ann-Therése Enarsson.

– Under lång tid har ju offentliga organisationer outsourcat, avknoppat och haft effektiviseringskrav som möjliggjort framväxten av andra leverantörer och företag. Plattformsbaserade företag kan dessutom, med sina platta strukturer, snabbare anpassa sig till krav som offentlig sektor ställer än vad traditionella hierarkiska företag kan.

Vad skulle det innebära för chefer och HR-personal i offentlig sektor?

– ”Giggare” är ju oftast anställda av plattformsföretaget eller egenanställda, vilket innebär att arbetsuppgifterna för chefer och HR-personal kommer att ha mer tyngdpunkt på upphandling och inköp än ledarskap och administration.  Det betyder i sin tur att kompetenser inom juridik, kontraktsskrivning, förhandling och upphandling blir mer centrala.