Stockholm är den kommun som betalar högst lön till chefer i äldreomsorgen. Här ligger snittlönen på över 50 000 kronor i månaden. Chefer i samma roll i Åsele kommun i Västerbotten tjänar i snitt drygt 31 000 kronor, vilket är lägst i landet.
– Det förvånar mig inte alls, säger Monika Roos, Visions avdelningsordförande i Åsele.
– Befolkningen och därmed skatteunderlaget minskar i kommunen, så varje år kommer propåer från politikerna om att spara och skära ned. Det gäller alla yrkesgrupper. Men frågan är vilken personal arbetsgivaren vill ha? Att vara enhetschef är det svåraste uppdrag du kan ha. Du blir jagad både uppifrån och nerifrån och jobbar med människor. Det är lättare att jobba med soptunnor, de går att byta ut om de går sönder.
Enligt Monika Roos slutar enhetschefer i äldreomsorgen i Åsele på löpande band, bland annat på grund av löneläget. Men det finns inte mycket hon som facklig kan göra för att få upp lönerna för dem, anser hon.
– Jag arbetar fackligt på heltid och har arbetsuppgifter för 150 och går aldrig hem för dagen i tid. Så det finns varken tid eller kraft att göra mer än det som brinner mest, vilket inte är bra.
– Vi har förstås en helt fantastisk livsmiljö här i södra Lappland, fast den går ju inte att leva på.
Chefen i fokus har sökt socialchefen i Åsele kommun Eva-Lena Johansson, men inte lyckats nå henne. Och personalchefen, Britt-Inger Odén, vill inte kommentera saken, med hänvisning till att det inte är hon som sätter lönerna och inte har tid att sätta sig in i saken.
Inte heller i Stockholms stad är Visions lokala avdelning särskilt förvånad över sin topplacering i löneligan för äldreomsorgschefer.
– Det är marknadskrafterna som styr. Konkurrensen om cheferna är stor, både mellan stadsdelsförvaltningarna och närliggande kommuner, och även i andra verksamheter och sektorer, säger avdelningsordförande Johan Berken.
Läs mer i nästa nummer av Tidningen Vision.