Det vanligaste sättet att bli chef inom den sociala barn- och ungdomsvården är att rekryteras från en handläggartjänst inom socialtjänsten.

– De allra flesta chefer har tidigare jobbat som socionomer, säger Pia Tham.

Hon är forskaren vid Akademin för hälsa och arbetsliv på högskolan i Gävle som gjort en stor studie av socialsekreterarnas arbetsförhållanden och då också undersökt chefernas villkor och bakgrund. Av 42 intervjuade chefer har alla utom en jobbat längre än fem år som socialsekreterare. Däremot har hela 43 procent mindre än fem års erfarenhet av arbetsledning.

Att det främst är handläggare inom socialtjänsten om rekryteras till chefer tycker inte Pia Tham är något problem.

– Att de som är närmast medarbetarna och i kontakt med utredningar själva har erfarenhet av yrket är bra. Men på högre befattningar kan det också behövas ett annat perspektiv. Det räcker inte med att kunna jobbet, man måste också ha förmågan att leda och utveckla verksamheten och skapa en attraktiv arbetsplats, säger hon.

Dessutom betonar medarbetarna att en chef som är på plats och som har förmågan att sprida lugn och ro är viktiga för medarbetarnas trivsel och vilja att stanna kvar. Eftersom chefen har en så viktig roll är det allvarligt att många chefer saknar arbetsledarutbildning, menar Pia Tham.

35 procent av dem hon intervjuat har inte någon sådan utbildning alls. Bland de 65 procent som har har det varierar omfattning och kvalitet kraftigt, från kortare utbildningar på några dagar till terminslånga kurser.

– Det är svårt att avgöra om ledarskapsfrågorna generellt är underprioriterade i socialtjänsten. Men det är absolut ett område som behöver utvecklas, säger Pia Tham.