Glöm det där med att sitta i små kuber längs en lång, grå korridor. Eller i en liten box i ett oändligt kontorslandskap. Framtiden stavas det aktivitetsbaserade kontoret – i alla fall om man ska tro Heléne Lidström, tidigare marknadschef på Mircosoft och författare till boken Så skapades Sveriges bästa arbetsplats.

– När arbetsgivarna ser att medarbetarna trivs och blir mer produktiva samtidigt som man kan dra ner på kontorsytan blir de intresserade. Det finns inte så många modeller där bägge parter blir vinnare, säger hon.

Det aktivitetsbaserade kontoret blandas ofta ihop med flexkontoret (som ofta införs för att spara pengar) men är inte alls samma sak. På det aktivitetsbaserade kontoret finns fler arbetsplatser än vad det finns anställda och var och en kan välja var man för dagen helst vill sitta. Till exempel i en miljö med musik och prat omkring sig. Eller i ett litet, helt tyst rum. Eller runt ett stort bord tillsammans med kolleger som man just nu samarbetar tätt med.

– På Microsoft var det många som kände att de inte kunde koncentrera sig på jobbet. Men efter att vi gjort om var 90 procent nöjda med sin arbetsplats och folk uppfattade att de blev blev mycket mer effektiva, säger Heléne Lidström.

Men att sitta i ett aktivitetsbaserat kontor ställer nya krav på både arbetssätt och på cheferna.

– Det nya ledarskapet måste bottna i ömsesidig tillit. Det är också viktigt att sätta upp tydliga mål och att stämma av ofta, säger Heléne Lidström.

I en mer rörlig kontorsmiljö behövs också ett närvarande och tillgängligt ledarskap. Något som förutsätter att man inte har fler än 15–20 direkt­rapporterande medar­betare, anser Heléne Lidström.

– Minst en gång i månaden behöver man ha ett enskilt samtal med varje medarbetare. Det kan kännas mycket, men det är ett mycket kraftfullt verktyg som betalar sig.