I slutet av 2000-talet lanserades de första gröna obligationerna som ett sätt att skaffa kapital för att finansiera satsningar på hållbar miljö.

Göteborgs stad, som fick utnämningen Årets klimatstad 2015, har hittills emitterat för 2,31 miljarder kronor, pengar som vikts för olika miljöprojekt. Avsikten är att emittera varje år.

Danijel Afolter är portföljför­valtare på Göteborg Finansavdelning och berättar att ett prioriterat område
är framställning av biogas av skogsavfall. Ultrafilter för vattenrening ett annat.

Ett sådant togs nyligen i bruk och syftet är att undvika utbrott av sjukdomar på grund av förorenat vatten. Filtret beräknas spara runt 1,4 miljoner vårddagar om ett utbrott skulle ske, berättar Danijel Afolter.

Andra prioriterade områden är smarta elnät, elbilar, trädplantering, energismarta hus och avfallshantering.

Med sina gröna obligationer vänder sig Göteborgs stad till fond- och försäkringsbolag, pensionsfonder och andra institutionella investerare – inte privatpersoner – som vill medverka i satsningar på miljön. Även Svenska kyrkan har satsat pengar i gröna obligationer, som ger marknadsmässig ränta som vilken obligation som helst. 

– Detta är en förtroendeprodukt, vilket innebär att vi har en återrapporteringsplikt till köparna, så att de vet vilken miljönytta de investerar i, säger Danijel Afolter som tillsammans med finanschefen Magnus Borelius sitter med i en FN-grupp med uppdraget att utveckla riktlinjer för denna växande, gröna marknad.

– Fantastiskt att finanser och miljö kan gå hand i hand på det här viset, verksamheter som tidigare inte talat med varandra, säger Danijel Afolter.

Stockholms läns landsting är det första landstinget att emittera gröna obligationer. Örebro kommun är den andra kommunen.

Text: Gunnel Åhlander