Idag kan du som chef hamna i blåsväder för vad du gör på din fritid. Med dagens sociala medier kan du hålla koll på dina anställda, men det gäller även åt andra hållet. Och med jämna mellanrum dyker det upp exempel på det: En chef inom socialtjänsten i Karlskrona ber om ursäkt på Twitter efter att ha skrivit tweets som har uppfattats som rasistiska.
Ett kommunalråd i Uddevalla tvingas i samband med ett uppmärksammat trippelmord förklara sina Facebook-statusar från semestern. En rektor för en friskola sägs upp på grund av att han bland annat är med i sexgrupper på Facebook. Ärendet hamnar till sist i Arbetsdomstolen som fastställer att det inte var skäl för uppsägning.
– Vi talar om ”colliding contexts”. Det betyder att olika sammanhang krockar och det gör det ofta i sociala medier, vem du än är, säger Ulrika Hedman, doktorand som forskar om sociala medier vid Göteborgs universitet.
Problemet är att mötet mellan de olika sammanhangen kan bli konfliktfyllda. Det hänger samman med att sociala medier och dagens teknik gör att gränserna mellan arbetsliv och privatliv suddas ut. Arbetet hänger med hem och familjenätverket blandas med det professionella nätverket. Som chef, säger Ulrika Hedman, har man en särskild position, vilket ger en mer att tänka på.
– Hur man bör tänka beror på vilken slags chef man är och hur man vill använda sociala medier. Vill jag ha släkten och kollegerna i samma nätverk eller borde jag ha dem i olika? I vissa fall kan det vara gynnsamt att blanda det privata och det professionella, ibland inte.
Men även om det går att placera släkten och kollegerna i olika nätverk, är Ulrika Hedman noga med att påpeka att det aldrig går att helt skilja på privat och offentlig på sociala medier och på nätet i sin helhet. Ett exempel på det är kommunalrådet i Uddevalla. Tidningen Bohusläningen skriver en artikel där de ifrågasätter hans statusar dagarna efter ett trippelmord. I dem har han bland annat uttryckt att hans enda problem är om han ska ta en till öl eller inte. Kommunalrådet försvarar sig med att hans Facebook tillhör hans privata sfär och därför inte berör människor utifrån. Detta i motsats till uttalanden i traditionella medier, något som han förtydligar på sin Facebook-sida samma dag.
Men enligt Ulrika Hedman går det inte att göra den gränsdragningen.
– Det som vem som helst kan se är offentligt. Har man dessutom en viss roll, som chef eller politiker, måste man vara extra medveten om vad man delar med sig av och hur det uppfattas.
Att ändra profilen från offentlig till privat för att skapa en privat sfär hjälper inte.
– Det är inte lätt att ha koll på alla man är vän med och dessutom kan vem som helst av dem sprida det vidare, säger hon.
Enligt Åsa Tillberg, förbundsjurist på Vision, har man som offentligt anställd en oinskränkt yttrandefrihet, även på sociala medier.
– Det du har rätt att stå och skrika på torget har du som offentligt anställd rätt att uttrycka på sociala medier, oavsett om du är chef eller inte. Men självklart finns begränsningar på båda ställena. Till exempel att man inte får avslöja sekretessbelagda uppgifter.
Att exempelvis kritisera arbetsgivaren på Facebook är rent juridiskt inget problem. Viktigt att tänka på är dock att det är helt annorlunda inom den privata sektorn och även inom kommunala bolag. Anställda där har inte alls samma rättigheter.
Men Åsa Tillberg säger även att det fortfarande är mycket som är oklart.
Detta då det ofta saknas prejudikat eftersom sociala medier är så pass nya.
– Allt måste bedömas i sitt sammanhang och kanske ska yttranden på sociala medier betraktas annorlunda. Det kan vi inte avgöra än, säger hon.
Enligt Ulrika Hedman är det även viktigt att se möjligheterna med sociala medier.
– Sociala medier är en kanal som du själv äger, som du kan utnyttja till att kommunicera din bild av något.