Nästan varannan person i Södertälje är född utomlands eller har föräldrar som kommit till Sverige. Men på de högsta chefsposterna i det nybyggda stadshuset med sin inglasade front är det som i övriga Kommunsverige – ganska blekvitt. Några snäpp ner i hierarkin finns dock undantag.
Hewan Temesghen är ett sådant undantag. Hon menar att det är viktigt att så många som möjligt kan känna igen sig bland dem som finns högst upp bland tjänstemännen i kommunen.
– Det är viktigt att återspegla det övriga samhället. Det är dels en symbolisk fråga, dels en förtroendefråga, säger hon.
Hon är själv enhetschef för Ung fritid i Södertälje och sticker ut med en tydlig förändringstanke för stadens fritidsgårdar, ett stort hårsvall, och med föräldrar från Eritrea.
– Jag möter många unga som blir förvånade över att jag är chef. Men jag blir samtidigt en förebild, de ser att man kan skilja sig från normen och ändå vara chef.
Även Michael Alonzo, administrativ chef för Kulturskolan, ser fördelar med sitt utländska påbrå. När han berättar att han blev svensk medborgare vid sex års ålder ger det ett förtroende bland många som haft det svårt i sin landning i Sverige.
Michael Alonzo anser också att vi måste lära oss att se på Sverige med ett mer kritiskt perspektiv. Han tänker bland annat på att det ständigt talas om vikten av nätverk.
– Här pratar vi om kontaktnät som en legitim väg till chefskap.I andra länder kallar man det vänskapskorruption. Skulle vi göra någonting åt det skulle det gynna många med utländsk bakgrund.
Hewan Temesghen har upplevt hur det är att bli bortsållad från ett jobb på grund av sin bakgrund. Pierre Frennesson, stadsjurist och adopterad från Haiti, har däremot inga sådana erfarenheter.
– Jag har inte upplevt något glastak, eller några inbyggda problem, för att jag är utlandsfödd. Men situationen kanske varit annorlunda om jag hade haft ett mindre svenskklingande namn.
Han tror att det finns klara fördelar med att ha många personer med invandrarbakgrund i tjänstemannaledningen, men också att fördelarna är lokala. I Södertälje är fördelarna uppenbara, i en kommun med liten andel invandrare är betydelsen sannolikt mindre, menar han.
Lösningarna då? Hur får vi in fler personer med utländsk bakgrund på chefsposterna?
Hewan Temesghen tror på strukturella åtgärder, som att under en begränsad tid använda sig av positiv särbehandling. Det vill säga om två personer som söker en tjänst har likvärdiga meriter kan den av dem som har invandrarbakgrund gå före. I dag är det bara lagligt för arbetsgivare att använda sig av positiv särbehandling utifrån kön, om det könet är underrepresenterat på arbetsplatsen.
– Jag tycker att man tillfälligt skulle kunna använda sig av positiv särbehandling utifrån etnicitet, för att få till en större mångfald på vissa tjänster, säger hon.
Pierre Frennesson tror mer på attityd- och värderingsarbete.
– Vi måste göra något åt samhällsproblemet. Att få bort rädslan för invandrare och konstiga namn. Kommer vi inte åt det får vi ingen långsiktig förändring till stånd. I så fall får kvotering och liknande åtgärder bara marginell påverkan.