Styvmorsviol blommar vid sidan av solbadande äldre damer när Helle Sörensen går över den ännu ofärdiga och glest bevuxna innergården. När hon tackade ja till att bli enhetschef på den kommunala delen av äldreboendet Skogsbruksvägen i Östersund visste hon inte att hennes arbete skulle nagelfaras av forskare.
Det är lite pirrigt, tycker hon. Samtidigt tonar hon ner tävlingsmomentet.
– Jag ser det mer som en tävling mot oss själva. Att vi ska göra det bästa vi kan för dem som bor här. Och få ett kvitto på att verksamheten fungerar bra.
Men oavsett vad Helle Sörensen säger kommer jämförelsen av många att ses som just en tävling. Och den högsta ledningen för Carema är tydliga med att det är just så man ser på det.
Företagets rykte solkades hårt av rapporteringen om bonusar och misstänkt vanvård hösten 2011. Ambitionen att få synas i ett annat sammanhang ansågs så viktig att man i upphandlingen i Östersund lade ett bud som var avsevärt lägre än vanligt – för att vara säker på att vinna.
– Ledningen tog ett inriktningsbeslut att här ska vi ska vara med och tävla och göra det svårt för andra att vinna, säger Carema Cares regionchef Magnus Kiesel.
Enligt ledande vård- och omsorgspolitiker i Östersund var Caremas bud 2,5 miljoner lägre per år jämfört med vad ett likvärdigt kommunalt boende kostar.
– Vi gör ingen minusaffär men vi drar ner på marginalerna, konstaterar Magnus Kiesel.
Någon liknande jämförelse av äldreomsorgen har inte gjorts i Sverige tidigare och undersökningen kommer att följas av alla med ett intresse av frågan. Trots det har både kommunen och Carema varit tydliga med att de inte kommer att göra några specialsatsningar eller skjuta till extra pengar.
Ett kort stenkast från det kommunala boendet delar Wenche Bengtsson och Eva Sandberg på ansvaret som verksamhetschefer för Caremas del av äldreboendet.
De visar runt i lokalerna, pekar ut de stora gemensamhetsutrymmena, bastun och spaanläggningen. Lokalerna är identiska med kommunens, frånsett att allt är spegelvänt. Det enda som skiljer är konsten på väggarna och inredningen av personalrummen. Caremacheferna tonar, liksom den kommunala kollegan Helle Sörensen, ned tävlingsmomentet.
Men de tror att de kommer att ha vissa fördelar jämfört med kommunen.
– Vi har korta beslutsvägar, vi behöver inte dra saker i långbänk, säger Eva Sandberg.
Helle Sörensen håller delvis med.
– De har något större frihet i vad de satsar på. Exempelvis kan vi inte välja var vi får mat ifrån eftersom vi är anslutna till kommunens storkök.
Hon pekar också på att kommunens mål om att alla ska rätt till heltid och att de delade turerna ska bli färre inte är optimalt om man håller sig strikt till verksamhetens bästa. Samtidigt går det att vända på resonemanget, menar hon. För mår man bra i sin anställning får det också positiva konsekvenser för de äldre som man arbetar med.
Tävlingen till trots, både Carema och kommunen är tydliga med att det inte finns något hemlighetsmakeri eller några skarpa gränser mellan boendena. Man hjälper och tipsar varandra och det finns också tankar om att anordna gemensamma aktiviteter.
Exakt sådan är också meningen med boendena, säger Börje Hoflin, chefekonom på vård- och omsorgsförvaltningen i Östersund.
– Tanken är att man försöka se skillnader och lära av varandra, säger han.
Runt 25 procent av äldreboendena i Östersund drivs av privata utförare, de flesta av just Carema. Börje Hoflin ser inga större skillnader mellan de privata och de kommunala boendena.
– Min bild är att när det brister så är det nästan alltid den lokala ledningen som brister. Det gäller både kommunala och privata boenden.