Under hösten ökade antalet varsel kraftigt i Sverige. Bara i november varslades nästan 10 000 personer, en ökning med över 50 procent jämfört med året innan. De allra flesta som varslats jobbar i den privata sektorn, normalt drabbas kommuner och landsting både senare och i mindre utsträckning.
Men en enkätundersökning Tidningen Vision gjort visar att nästan en tredjedel, 31 procent, av kommunerna tror att de kommer att dra ned på personal i år.
Bland dem finns bland andra Finspång som uppger att det kommer att krävas uppsägningar inom gymnasieskolan och administrationen för att klara underskottet på 55 miljoner kronor. Kramfors räknar med att 25 tjänster försvinner inom administrationen genom naturliga avgångar men också troligen genom uppsägningar.
De allra flesta av kommunerna som drar ned svarar att det kommer att ske inom gymnasieskolan, i många fall beroende på vikande elevunderlag. Många kommuner försöker också dra ned på administrationen. Vissa minskar också personalstyrkan på grund av att man lägger ut verksamhet på entreprenad eller
inför LOV, lagen om valfrihetssystem, i äldre- och handikappomsorgen.
De flesta kommunerna tror att de kommer att klara uppsägningarna genom naturliga avgångar, det vill säga att man inte återbesätter tjänster vid pensioneringar. Men ett 20-tal av kommunerna tror att det kommer att krävas uppsägningar.
Många av de som drar ned är små kommuner i glesbygd. Men även Sundsvall räknar med att dra ned på administrationen till följd av flera friskolor och privatiseringar inom äldreomsorgen.
– Minskar vi i våra större kärnverksamheter måste vi dra ned på stödet också. Vi försöker alltid jobba med frivilliga avgångar först men det är troligt att vi inte klarar det, säger HR-direktören Charlotte Sandelius.
Mats Kinnwall, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, säger att det finns olika anledningar till att kommuner drar i bromsen. Många ser över sina utgifter för att klara krympande skatteintäkter till följd av minskande folkmängd eller ökande arbetslöshet på grund av lågkonjunkturen.
– Det är en blandning av en osäker samhällsekonomisk utveckling och varslen i den privata sektorn bidrar naturligtvis till osäkerheten. Dessutom har kommunerna ett ökat kostnadstryck på grund av ökande krav från allmänheten, åldrande befolkning och stora investeringsbehov för att rusta upp sådant som byggdes för 30–40 år sedan.
Några kommuner, knappt var tionde, svarar att man kommer att öka antalet anställda. En av dem är Gällivare. Orsaken är att det behövs mer folk när man flyttar hela samhället Malmberget på grund av gruvdriften.
– Vi kommer att bygga nya sporthallar och planera mark för nya bostäder. Det behövs personal inom bygg och anläggning men det blir också mycket kringarbete med löneutbetalningar och administration, säger personalchefen Lena Rantakyrö.