”Det är nödvändigt med tvångsåtgärder i demensvården”
2013-08-28, Tidningenvision.se
Det går inte att bedriva vård av demenssjuka utan att ta till tvång. Det menar Svensk Geriatrisk Förening.
I höstas var regeringen och socialdemokraterna överens: det behövdes en ny lagstiftning. Några månader senare backade dock äldreminister Maria Larsson (KD). Men nu lyfts alltså kravet på lagstiftning igen. Denna gång av Svensk Geriatrisk Förening.
Föreningen hävdar att det är omöjligt att bedriva vård av demenssjuka utan tvångsåtgärder. Och att dagens brist på lagstiftning i många fall tvingar vårdpersonal att bli lagbrytare.
– Alla som jobbar i sektorn vet att den här typen av tvångsåtgärder förekommer, och är absolut nödvändiga. Det går inte att bedriva vård av människor med sviktande hjärnfunktion utan att ibland ta till tvångsåtgärder, säger Gunnar Akner, professor i geriatrik och tidigare ordförande i föreningen.
Han är överraskad av att kraven på lagstiftning väcker så heta känslor. Dagens situation, där vårdpersonal i smyg tvingas till inlåsning och tvångsmedicinering är värre, menar Gunnar Akner. Med en lagstiftning kan man vara tydlig mot vårdtagaren och anhöriga att tvångsåtgärder kan vara nödvändiga.
– Dilemmat är att många som beslutar om hälso- och sjukvård ofta har begränsad kunskap och praktisk erfarenhet av medicinska frågor. Jag skulle vilja bjuda in de som är beslutsfattare i dessa frågor att tjänstgöra i vården. Då skulle de förstå att det behövs tvångsåtgärder. Dessa ska begränsas och regleras, men är ibland nödvändiga.
Finns det risker med en lagstiftning?
– Ja, eftersom det innebär att man legitimerar tvång finns en diffus risk att det sprider sig, att man får en känsla av att man har rätt att ta till tvångsåtgärder. Men tittar man exempelvis på psykiatrin har man lyckats lösa problematiken där, säger Gunnar Akner.
Fotnot: Svensk Geriatrisk Förening är en sektion inom Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet.