Rätten att tala inte självklar trots avtal
2011-05-12, Tidningenvision.se
Många kommuner har börjat kräva att de privata entreprenörer man anlitar ska ge sina anställda rätt att prata med media. Men hittills finns det ingen rättslig prövning som visar om avtalen håller.
Fakta
Anställda i kommuner och landsting har meddelarfrihet enligt tryckfrihetsförordningen. Det innebär att de har rätt att anonymt berätta för medier om missförhållanden. Meddelarfriheten innebär också chefen inte får försöka ta reda på vem som pratat med medierna, eller straffa en anställd som lämnat en uppgift.
Anställda i privata företag har ingen lagstadgad meddelarfrihet
Omfattande privatiseringar av vård och omsorg, flera uppmärksammade fall av vanvård inom omsorgen och krav på lagskärpning från flera politiska partier har gjort frågan om meddelarfrihet i privata vård- och omsorgsföretag högaktuell.
Nu vill även Moderaterna att anställda i privata vårdföretag ska ha rätt gå till pressen och berätta om missförhållanden på jobbet. Men inte genom en lagändring utan genom avtal mellan kommunerna och företagen.
En granskning SKTF-tidningen har gjort visar dock att alla landsting utom två redan ställer krav på meddelarfrihet när de skriver avtal med privata vårdföretag. Bland kommunerna uppger en tredjedel av de 177 som svarat samma sak.
Norrköping är en av de kommuner som kräver att anställda i de privata företagen ska ha rätt att prata med media.
–Det ska vara samma regler i de privata företagen som i kommunen. Personalen där ska inte behöva hålla tyst om man ser missförhållanden, säger vård- och omsorgschefen Lars Carlsson.
Men frågan är vad ett avtal om meddelarfrihet egentligen är värt. Hittills har frågan inte prövats i domstol. Lennart Kjellander, upphandlingschef i Ystads kommun, tycker ändå att avtalen skickar en viktig signal.
–Det sätter ett moraliskt tryck på företagen, och vi vet att dessa företag är känsliga för kritik, säger han.
SKTF-tidningens rundringning till privata äldreboenden med avtal om meddelarfrihet antyder att personalen ändå drar sig för att tala med media. Det flesta tycker det är bra med meddelarfrihet och att de inte hört om problem på arbetsplatsen
– men de vill inte uttala sig i tidningen. Flera vet inte ens om att de har rätt att påtala brister.
Lars Carlsson i Norrköping har noterat att det vid flera tillfällen poppat upp kritik från anställda i tidigare privata verksamheter när kommunen tagit tillbaka driften.
–Då kan man undra varför personalen inte tog upp problemen när driften var privat. Om
det beror på lojalitet eller något annat vet jag inte.
Johanna Munters är verksamhetschef på Lillängens äldreboende i Nacka som drivs av Carema. Tidigare har hon även jobbat inom kommunal omsorg och varit fackligt aktiv i SKTF. Hon tycker att det är stor skillnad i öppenhet mellan kommunal och privat omsorg.
–En baksida med att jobba privat är att det blir väldigt slutet och man känner att man inte vågar säga så mycket. Allt ska gå via HR-specialister och informationschefen, säger hon.
Johanna Munters tror att både klimatet på arbetsplatsen och verksamheten skulle bli bättre om privatanställda hade rätt att tala med pressen utan att riskera repressalier.
–Tycker inte ledningen att meddelarfrihet är bra tror man ju att företaget kan ha något att dölja, säger hon.
Det finns även kommuner som tycker att avtal är fel väg att gå.
–Det är bättre att man tar ansvar för det här på riksnivå och utreder ordentligt vad som gäller innan vi i kommunerna lägger oss i. Det krävs lagstiftning, säger Leif Gripestam (M), kommunalråd i Täby som lagt ut mycket på entreprenad.