×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Att få en aktivitetsbeserad arbetsplats att fungera är inte gjort i en handvändning, konstaterar Sofia Johansson Hannsberger och Elisabeth Österlund. Efter fyra år finns det fortfarande saker att skruva på. Foto: Jonas Forsberg.

    Att få en aktivitetsbeserad arbetsplats att fungera är inte gjort i en handvändning, konstaterar Sofia Johansson Hannsberger och Elisabeth Österlund. Efter fyra år finns det fortfarande saker att skruva på. Foto: Jonas Forsberg.

  • Ett mer rörligt jobb och många möten. Det kan vara en förklaring till att cheferna trivs i det aktivitetsbaserade kontoret, tror Elisabeth Österlund. Foto: Jonas Forsberg.

    Ett mer rörligt jobb och många möten. Det kan vara en förklaring till att cheferna trivs i det aktivitetsbaserade kontoret, tror Elisabeth Österlund. Foto: Jonas Forsberg.

”Vi har blivit mer synliga”

2019-09-09

Chefen i Fokus. Ha tydliga regler, en ständig dialog med medarbetarna och var inte rädd för att förändra det som inte fungerar. Så lyder några av lärdomarna som Elisabeth Österlund och Sofia Johansson Hannsberger har dragit av tiden i ett aktivitetsbaserat kontor.

Drygt fyra år har gått sedan dörrarna till stadshuset Kronan slogs upp. Byggnaden, en gammal skola mitt i Örnsköldsvik, hade byggts om till aktivitetsbaserat kontor och blev arbetsplats för 270 kommuntjänstemän.

Inför flytten hade man listat en rad riskfaktorer som skulle kunna sätta käppar i hjulet för den nya kontorslösningen. Här fanns allt från att tekniken kunde fallera till hög ljudnivå, bristfällig ventilation och svårigheter att hantera sekretessen i den öppna planlösningen.

En oro fanns också att cheferna skulle bli mindre synliga i det nya, gränslösa kontoret.

– Jag tycker att det har blivit tvärtom, vi är mer synliga. Min chef till exempel är kommundirektören Magnus Haglund, jag träffar honom ofta och kan fånga honom för snabba frågor när han är på plats i Kronan, säger Elisabeth Österlund, chef på konsult- och serviceförvaltningen med ett övergripande ansvar för övergången till aktivitetsbaserat kontor.

– Nej, så har det absolut inte blivit, säger Sofia Johansson Hannsberger, chef för kommunledningsförvaltningens stab. Mina medarbetare är utspridda i Kronan, men jag vet var de brukar sitta och många sammanstrålar i fikarummet.

De är två av sammanlagt 30 chefer i stadshuset Kronan. De sticker inte under stol med att omställningen har varit stor för alla inblandade, inte minst för cheferna:

– Det har varit som att lära sig cykla. Först när man flyttar in i de nya lokalerna inser man att det behövs ett annat arbetssätt. Att tekniken fungerar är avgörande för att hålla samman gruppen. Här är Skype ett ovärderligt verktyg, som gör att man kan vara närvarande som chef även om man inte sitter sida vid sida, säger Elisabeth Österlund.

Att få en aktivitetsbaserad arbetsplats att fungera är ingen quick fix, konstaterar de. Efter ett år hade antalet personer i det nya huset ökat från 270 till cirka 320. Huset proppade igen och frustrationen spred sig. Man beslutade då att gå tillbaka till grundbemanningen. Under resans gång har man också tydliggjort ansvaret för arbetsmiljön och förändrat vissa spelregler.

– Om en medarbetare behöver en fast arbetsplats kan han eller hon få ett rum reserverat under en viss tid. Det är viktigt att ha den flexibiliteten, det hade vi kanske inte i början, säger Elisabeth Österlund.

– Som chef har jag regelbundet en dialog med mina medarbetare om vilka rutiner och arbetssätt som ska gälla och varför. Arbetsmiljön är en stående punkt på våra APT-möten. Finns det problem är det inget att hymla om. Tillsammans får vi försöka hitta ett gemensamt förhållningssätt, säger Sofia Johansson Hannsberger.

Till exempel har upphandlarna fått ett eget låsbart rum. Så löste man problemet med den sekretess som omger olika typer av anbud. Tidigare var de enskilda rummen inte bokningsbara, vilket ledde till att anställda kom tidigt på morgonen och satt där hela dagen.

– Då bestämde vi att rummen skulle vara bokningsbara för att få den rotation som är en förutsättning för att en aktivitetsbaserad kontorsmiljö ska fungera, säger Elisabeth Österlund.

I den studie som Lisbeth Slunga Järvholm vid Umeå universitet gjorde om övergången till aktivitetsbaserat kontor i Örnsköldsviks kommun (se artikel sid 16) slår hon fast att cheferna trivs bättre än handläggarna i den nya miljön.

Ett och ett halvt år efter flytten uppgav 92 procent av cheferna att de ville fortsätta arbeta aktivitetsbaserat. Motsvarande siffra för handläggarna i gruppen personal och ekonomi var 55 procent.

Varför är cheferna generellt mer nöjda?

– Vi har ett mer rörligt jobb och många möten. Det nya kontoret gör det lättare att fånga varandra i farten och få saker gjorda direkt utan att behöva boka tid i förväg, säger Elisabeth Österlund.

– Det är lättare att träffa människor och jag löser saker snabbare i den här miljön. Men de som arbetar med myndighetsutövning vill sitta tyst och jobba koncentrerat och upplever att de blir störda. Därför är det viktigt att hela tiden ha diskussion i arbetslaget om hur vi ska uppträda i den här miljön. Är det till exempel okej att gå fram och prata med den som arbetar koncentrerat? säger Sofia Johansson Hannsberger.

För att jobba vidare med spelreglerna i huset är planen att återuppta chefsträffarna där olika teman diskuteras. Det kan vara allt från förhållningsätt och regler till brandsäkerhet och utrymning.

– Det är viktigt att cheferna får stöd av varandra och stämmer av vilka frågor som är aktuella just nu. Det är ett bra forum där man kan dela med sig av sina tankar och höra hur andra resonerar.

Drygt fyra år har gått sedan inflyttningen. Fortfarande dyker det upp nya saker på att göra-listan.

– En återkommande fråga som vi inte har löst ännu är att skapa bättre möjligheter för dem som snabbt vill gå ifrån sin plats och ta ett enskilt telefonsamtal, säger Elisabeth Österlund.

– Vi måste också jobba vidare med beteendeförändringar, så att de medarbetare som har rörliga jobb verkligen utnyttjar de olika miljöer som finns här på Kronan, säger Sofia Johansson Hannsberger.

Artiklar

Känslomässig karusell

Ledare Tänk dig att du har jobbat som chef hos samma arbetsgivare i ungefär hela ditt vuxna liv.  för 10 dagar sedan

Att konfrontera en bluffare

Bettan ljuger. Men bara om småsaker. Eller? Vem vet, egentligen? Hur kan hennes chef, Calle, konfrontera henne utan att anklaga?  för 10 dagar sedan

Hallå där, Ingrid Tollgerdt-Andersson

Ingrid Tillgerdt-Andersson är ledarskapsforskare och delar med sig av nya rön i boken Så vinner du slaget om de bästa.  för 10 dagar sedan

Foto: Mostphotos.

Nu ska kollektivet styra

Hur skulle det vara att jobba i en kommun eller region utan chefer? I stället planerar var och en vad man vill göra, hur det ska genomföras och följas upp.  för 10 dagar sedan

Till arkivet

Riskerna – så gick det

Innan flytten till de aktivitetsbaserade lokalerna i stadshuset Kronan gjordes en riskanalys. Så här gick det med några av farhågorna, enligt Elisabeth Österlund:

Att tekniken inte kommer fungera – ”Vi hade en separat projektgrupp runt tekniken som jobbade med att ta fram bra alternativ. Vi hade också erbjudande om flera olika utbildningar på plats när vi väl flyttade in så att vi snabbt kunde komma igång.”

Att cheferna kommer bli osynliga – ”Det blev ingen större fråga när vi väl flyttade in. Chefsträffarna innan och under flyttsprocessen med regelbunden information har varit viktiga.”

Att det blir svårt att hantera sekretessen – ”Vi genomförde sekretessutbildningar och diskuterade hur vi kunde hantera frågorna i öppen miljö. Upphandling fick ett separat rum för att klara sekretessen.”

Ledare: Känslomässig karusell

Lotta Ekstedt, chefredaktör

Läs ledaren här!