×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • ”Det är elva år kvar till 2030. Det handlar verkligen om att steppa upp farten nu.” Foto: Anders Andersson.

    ”Det är elva år kvar till 2030. Det handlar verkligen om att steppa upp farten nu.” Foto: Anders Andersson.

  • Fredrik Christensson och hans medarbetare, här Mats Vernersson, jobbar med projektet Vattensmart, som bland annat syftar till att halvera dricksvattenkonsumtionen. Foto: Anders Andersson.

    Fredrik Christensson och hans medarbetare, här Mats Vernersson, jobbar med projektet Vattensmart, som bland annat syftar till att halvera dricksvattenkonsumtionen. Foto: Anders Andersson.

  • Elcykel och FN:s klimatmål. Miljöfrågorna genomsyrar Fredrik Christenssons arbete och ledarskap. Sedan i somras är han avdelningschef på Laholmsbuktens VA. Foto: Anders Andersson.

    Elcykel och FN:s klimatmål. Miljöfrågorna genomsyrar Fredrik Christenssons arbete och ledarskap. Sedan i somras är han avdelningschef på Laholmsbuktens VA. Foto: Anders Andersson.

  • Vatten har genomsyrat hela Fredrik Christenssons yrkesliv. Nu jobbar han med ett projekt att rena avloppsvatten för att kunna återanvända det. Foto: Anders Andersson.

    Vatten har genomsyrat hela Fredrik Christenssons yrkesliv. Nu jobbar han med ett projekt att rena avloppsvatten för att kunna återanvända det. Foto: Anders Andersson.

Han har vatten i tankarna

2019-09-09

Chefen i Fokus nr 3 2019. Tillgången på rent vatten för alla är en av de största globala utmaningarna. Fredrik Christensson jobbar aktivt med FN:s klimatmål i sitt ledarskap. Målet är att använda dricksvattnet på ett omsorgsfullt sätt.

Mat och vatten har alltid varit två stora intressen i livet. Egentligen ville Fredrik Christensson bli kock precis som pappa var. Men de oregelbundna arbetstiderna avskräckte och han valde ingenjörsbanan med inriktning på vatten i stället.

Han växte upp i det lilla kustsamhället Viken på Kullahalvön i Skåne. Havet var aldrig långt borta.

– Jag har alltid varit dragen till vatten. Jag plaskade alltid i pölar och byggde dammar. Mina föräldrar var naturmänniskor och tog oss ofta ut på vandringar vid havet och i fjällen. Jag är van vid fria vidder och skulle aldrig kunna bo någonstans ute i skogen.

Följdaktligen har han själv bosatt sig vid havet, närmare bestämt i Jonstorp på Kullahalvön. Sedan i somras är han nybliven avdelningschef vid Laholmsbuktens VA. En del av sin kontorstid spenderar han på reningsverket i Halmstad, alldeles vid havet och Laholmsbukten.

Klimatfrågorna upptar hela hans väsen, både i jobbet och privat. Engagemanget väcktes när han pluggade till VA-ingenjör på LTH i början av 90-talet.

Ungefär samtidigt kom Bruntlandtkomissionen med den första larmrapporten om globala klimatförändringar ”Vår gemensamma framtid”. Kommissionen leddes av Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland. I rapporten hävdade kommissionen bland annat att hållbar social utveckling och ekonomisk tillväxt är omöjligt att uppnå om miljön ödeläggs och naturresurserna överexploateras.

Den blev en ögonöppnare för Fredrik Christensson.

– På LTH kunde jag skräddarsy min utbildning och inrikta mig på vattenrening, energi- och miljöfrågor, vilket är de frågor jag sedan har arbetat med.

Efter 20 år som konsult inom VA-frågor på den privata sidan, tog han nyligen språnget in i den kommunala världen. Därefter tog han på sig chefskostymen. Han är nämligen noga med att skilja på att vara ledare och att vara chef.

– Jag har varit ledare i många år, men har medvetet valt bort chefsrollen. Jag fick en tillfredsställelse att gå före och leda människor i frågor jag brunnit för.

– Chefskapet handlar om att jobba med verksamhetsutveckling och personal. Och om att skaffa sig ett helikopterperspektiv.

– Jag vill vara med och se helheten. Varför vi planerar en stad som vi gör? Varför är det så viktigt att rena vattnet och återanvända avloppsvattnet? Vad betyder den här anläggningen för Halmstad? Svaret är ju att det handlar om hela Laholmsbuktens framtid. Havet och naturen runt det är vår lunga.
Laholmsbuktens VA jobbar därför med projektet Vattensmart. Målet är att använda vattenströmmarna på ett hållbart sätt, det vill säga att dricksvatten används till livsmedeländamål.

– Vi har tre typer av vattenledningar. Dricksvatten, dagvatten och spillvatten. Vi måste ifrågasätta hur vi använder de här tre vattenströmmarna i dag.
Halmstadsborna använder 140 liter vatten per person och dygn, vilket är lite under riksgenomsnittet. 30 liter av det är konsumtion.

– Vi ser spill- och dagvatten som resurser och inte bara något vi snabbt ska bli av med. I arbetet med att vara Vattensmart involveras både företag, kommuninvånare, kommunal verksamhet och politiken.

I regionen finns sedan flera år en medvetenhet bland invånarna om att vatten är en bristvara. 2017 utfärdades det första bevattningsförbudet redan i april månad.

– I år gick vi ut media och talade om att läget är ansträngt och vi har skickat sms till allmänheten. Det har gett resultat. Många pratar dricksvatten hemma vid köksbordet, men vi får också en del sura reaktioner.

Han har ett tydligt uppdrag med sitt ledarskap på Laholmsbuktens VA. Tillsammans med sina 15 medarbetare ska han förverkliga fyra av FN:s globala mål för hållbar utveckling (se ruta).

– Jag ser mitt ledarskap som en möjlighet att leda en arbetsprocess som tar dessa ganska yviga mål till något konkret. FN:s fyra mål finns med i vår verksamhetsplan. Min uppgift är att styra medarbetarna till att ha med målen i sitt dagliga arbete så vi kan uppnå ett medledarskap.

– Jag ger penslarna och färgerna, så att vi tillsammans kan måla tavlan.
Han sticker inte under stol med att det ibland kan vara svårt att få medarbetare med på målen. Kanske för att många är tekniker och naturvetare och därför gärna grottar ner sig i tekniska lösningar snarare än att se helheten.

– Man hamnar lätt i diskussioner kring valet av pump i stället i stället för vad vi bör göra för våra kunder och miljön.

Det är inte bara medarbetarna han ska få med på banan utan också politikerna. Nyligen anordnade han en 1,5 dags konferens med workshop för samtliga kommunpolitiker i Laholm och Halmstad. Några regler var givna i inbjudan: deltagarna skulle ta sig dit med fossilfri transport, måltiderna skulle vara hållbarhetsinriktade.

Men han är inte helt nöjd med utfallet.

– Transporten löste sig okej. De blev gemensam buss tankad med HVO, som är förnybar diesel.

– Sedan blev det svårt med lunchen. Restaurangerna i vår omgivning är uppenbarligen inte riktigt där än, konstaterar han missnöjt.

Men konferensen som helhet blev lyckad.

– Jag var moderator och diskussionsledare. Jag ville få ut var ribban ska ligga. Det handlar om att bygga kunskap kring helheten och verkligen börja på global nivå för att sedan gradvis ta ner det till kommunal- och invånarnivå. Det är en utmaning. Det är inte många som har helikopterperspektivet som jag har.

Som tjänsteman är han ju också underställd politikens vilja. Även det en ny erfarenhet för den före detta konsulten. Han ser lite förvånad ut när han får frågan om det kan vara ett problem.

– Jag är väl blåögd kanske men jag har svårt att tro att politikerna inte köper de här hållbarhetsmålen dom är ju globala och vår regering ska omsätta dessa. Än har jag inte stött på patrull.

Han erkänner att det kan vara tröttande att ständigt argumentera och förklara varför det är så viktigt. Han är av naturen otålig.

– Det är elva år kvar till 2030. Det handlar verkligen om att steppa upp farten nu.

Politikerna fick också göra klimatsnurran som visar hur stora ekologiska fotavtryck man gör med sin livsstil.

Hans eget fotavtryck blev ganska stort trots att hållbarhetsfrågorna ligger honom så nära och trots att han och hans familj gjort flera medvetna val.

– Maten är jätteviktig för mig eftersom matlagning är ett stort intresse. Jag har alltid använt ekologiska produkter och nu är vi till 80–90 procent självförsörjande på grönsaker en del av året.

– När vi äter kött, köper jag lamm från Kullahalvön där jag har vänner som föder upp lamm ekologiskt. Förutom att det är gott så värmer det att veta att de har gått där och betat.

Hans akilleshäl är resorna. Han pendlar fem mil till jobbet varje dag, visserligen med cykel och tåg och kör privat med en biogasdriven Golf men vilket gör att hans livsstil får en stor miljöpåverkan.

– Mitt ställningstagande är att minimera flygresorna. En flygresa om året är max. Jag sa faktiskt ifrån nyligen till några kompisar som ville ha med mig på en resa. Jag hade redan förbrukat flygresan för i år.

Många blir provocerade även kompisarna ibland. Men Fredrik Christensson är fast besluten att leva så klimatsmart som han kan.

Lider han aldrig av klimatskam eller ångest?

– Jo om jag skulle ska försöka väga in alla olika parametrar, så skulle jag börja hyperventilera av klimatångest. Men det gäller att börja där jag kan ta ställning och göra en skillnad, för då gör jag något i stället för inget.

Artiklar

Känslomässig karusell

Ledare Tänk dig att du har jobbat som chef hos samma arbetsgivare i ungefär hela ditt vuxna liv.  för 10 dagar sedan

Att konfrontera en bluffare

Bettan ljuger. Men bara om småsaker. Eller? Vem vet, egentligen? Hur kan hennes chef, Calle, konfrontera henne utan att anklaga?  för 10 dagar sedan

Hallå där, Ingrid Tollgerdt-Andersson

Ingrid Tillgerdt-Andersson är ledarskapsforskare och delar med sig av nya rön i boken Så vinner du slaget om de bästa.  för 10 dagar sedan

Foto: Mostphotos.

Nu ska kollektivet styra

Hur skulle det vara att jobba i en kommun eller region utan chefer? I stället planerar var och en vad man vill göra, hur det ska genomföras och följas upp.  för 10 dagar sedan

Till arkivet

Fakta

Namn: Fredrik Christensson, 47 år.
Yrke: Avdelningschef och verksamhetsutvecklare på Laholmsbuktens VA.
Bor: Jonstorp.
Familj: Två barn och flickvän.
Fritid: Eftersom jag engagerad så är det allt från trädgård och odling, till löpning, golf och natur. Ibland måste jag slå ner på tempot så att alla hinner med. Försöker stänga av, bland annat genom att yoga varje morgon.

Fredriks fem bästa ledarskapstips

  • Var en föregångare i det du vill att din omgivning ska göra.
  • Lyssna! Så du förstår medarbetaren och vet vad hen vill.
  • Se till att ni går i mål med era projekt, uppgifter, handlingar för att inte skapa en frustration.
  • Ställ kontrollfrågor så att ni har samma bild och mål när ni går ifrån mötet.
  • Medverka till en trivsam och rolig arbetsplats.

De här är de fyra globala klimatmålen
6. Renare vatten och sanitet för alla
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna

Ledare: Känslomässig karusell

Lotta Ekstedt, chefredaktör

Läs ledaren här!