×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Illustration: Hanna Albrektson.

    Illustration: Hanna Albrektson.

Blandad bukett blir bäst

2019-09-09

Tidningen Vision nr 3 2019. Hudfärg spelar roll för vilken position och lön du har. ­Samtidigt är det en diskrimineringsgrund det sällan pratas om. Här ger experten Kitimbwa Sabuni tips till hur du som chef skapar en inkluderande arbetsplats.

Så här går du tillväga

Lär. För att kunna implementera diskrimineringslagen måste man veta varför och hur, men också ha kunskap om frågorna. Hur tar sig den strukturella diskrimineringen mot icke-vita i uttryck i arbetslivet?

Synliggör. Problemet med hudfärgsbaserad diskriminering måste först kartläggas och synliggöras innan det kan åtgärdas. Kartläggning kan göras på många sätt, exempelvis genom intervjuer, fokusgrupper eller medarbetarenkäter där frågor ställs kring olika verksamhetsområden.

Utarbeta en handlingsplan. Nästa steg är att göra en handlingsplan utifrån vad som framkommer i kartläggningen. Sätt konkreta mål för arbetet, som både är realistiska, mätbara, förankrade och tidsbestämda. Handlingsplanen ska helst gälla över åtminstone två år eftersom det tar tid innan resultaten blir synliga.

Gör. Det finns många aktiva åtgärder som kan användas. Den vanligaste är att börja med en kunskapshöjning inom organisationen. Det behövs även utvecklas ett språk för att prata om hudfärg, eftersom det oftast saknas. Andra viktiga åtgärder är att upprätta system för uppföljning och utvärdering.

Källa: ”Vit, svart eller brun – handbok om aktiva åtgärder kopplat till hudfärg”, Länsstyrelsen i Stockholms län.

D et finns en lång tradition i Sverige att arbeta för jämställdhet i arbetslivet. Men få chefer vet hur diskriminering kopplad till hudfärg ser ut och hur det påverkar icke-vita personers situation och ställning på jobbet. Kunskapen är låg, trots att problemet är utbrett. Det menar Kitimbwa Sabuni, författare till den nya handboken ”Vit, svart eller brun – handbok om aktiva åtgärder kopplat till hudfärg” som getts ut av Länsstyrelsen i Stockholms län där han arbetar som utvecklingsledare.

– Det handlar om mycket mer än rekrytering. Diskrimineringen av rasifierade är strukturell – inbyggd i systemet. Den påverkar exempelvis löner och avancemang i organisationen, säger Kitimbwa Sabuni och hänvisar till en studie från Uppsala universitet.

– Det finns en konsensus kring att man ska behandla alla lika i Sverige, men det stämmer inte med verkligheten. För att folk ska förstå brukar jag jämföra med kön – varför har män högre lön och oftare chefsjobb? Det är samma mekanismer som gäller, men att vita premierar vita är inget som folk ser, säger Kitimbwa Sabuni.

Han menar att det går att använda sig av forskningen kring jämställdhet för att förstå faktorerna bakom hudfärgsdiskriminering.

I Sverige ska arbetsgivarna jobba mot diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter i sin verksamhet. Hudfärg faller under kategorin ”etnisk tillhörighet” som är en av diskrimineringsgrunderna. Men hur går man som chef tillväga? Enligt Kitimbwa Sabuni handlar det om att jobba metodiskt. Ett första steg är att ställa sig frågan: vilken roll spelar hudfärgen?

– Sedan vänder man på olika stenar och undersöker dem: arbetsförhållanden, löner och anställningsvillkor, rekrytering och befordran, kompetensutveckling och utbildning samt möjlighet att förena arbete och föräldraskap, säger han.

Enligt lagen ska arbetsgivaren jobba med aktiva åtgärder. Det ska ske i fyra steg: undersök om det finns risk för diskriminering, analysera varför ser det ut som det gör, åtgärda och utvärdera. Den processen ska ske i samverkan med medarbetarna.

– Samma regler gäller för alla diskrimineringsgrunder. Men många gör ingenting när det kommer till hudfärg. Det beror på att det saknas tradition.
Kitimbwa Sabuni är ofta ute och föreläser på arbetsplatser och menar att de flesta vill göra rätt, men saknar kunskap och verktyg. I Storbritannien, USA och Kanada finns mer inarbetade rutiner.

– Att vi ligger efter i Sverige beror på att vi inte haft någon historisk kamp för rättigheter baserat på hudfärg, som exempelvis i USA.

För att skapa en inkluderande arbetsplats räcker det inte med fina visioner och ledord. Det handlar om att granska organisationskulturen: vilka normer som råder och hur människor beter sig i vardagen. Enligt Kitimbwa Sabuni finns det inte många organisationer i Sverige som uttryckligen säger att de inte vill anställa rasifierade medarbetare. Men kollar man på kulturen kan den vara väldigt kodad och exkluderande. Det kan handla om jargong och sättet att prata eller skämta, var majoriteten av de anställda vuxit upp och gått i skola. Eller mer konkret att vita medarbetare fäller exotifierande kommentarer eller fascinerat rör vid håret på sina afrosvenska kolleger.

– Här måste man jobba metodiskt och sätta upp vilka spelregler som gäller på arbetsplatsen. Vad är icke-önskvärt beteende?

Enligt Kitimbwa Sabuni behöver det inte finnas icke-vita medarbetare för att undersöka om arbetsplatsen är inkluderande. Ett jämförbart exempel är tillgänglighet. Arbetsplatser och offentliga rum ska vara tillgängliga för alla, oavsett om det arbetar någon där som har en funktionsnedsättning.

– Det går inte att säga ”det finns ingen hiss” när det väl kommer någon som är rullstolsburen. Det är chefernas uppgift att se till att hissen finns på plats.

Ida Måwe

Artiklar

Dan Lundgren.

"Integrera hemtjänsten med äldreboendena"

Dan Lundgren är utvecklingsledare i socialtjänsten i Jönköping och har skrivit en doktorsavhandling som tar upp skillnader i ledarskap och arbetsmiljö på särskilda boenden respektive i hemtjänsten.  för 12 dagar sedan

Foto: Mille Mobley.

Läst & hört: Michelle Obamas Min historia

Två motsatser blir kära. Han, en disträ tänkare, hyper­intelligent med stora mål. Hon en högpresterande, perfektionist. Han blir president, hon sätter sin karriär på vänt.  för 10 dagar sedan

Jonas Fröberg.

"Mellanchefer förstår inte konsekvenserna av NPM"

Jonas Fröberg är dramatiker, som under hösten sätter upp pjäsen ”Den osynliga stats­kuppen” för Teater Spira om styrningen i Göteborgs stad.  för 12 dagar sedan

Malin Wettre.

Värderingar ­trumfar cv

Hur bemöter man en kollega som vill småprata när man själv inte har tid? Eller en annan som inte vill hälsa med handen? Och hur tackla en idétorka inför ett kundevent? Det här är frågor som den som söker jobb på Stångå­staden, ett kommunalt bostadsbolag i Linköping, skulle kunna få.  för 12 dagar sedan

Till arkivet

Ledare: Dags att gå på toa

Lotta Ekstedt, chefredaktör

Läs ledaren här!