×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Foto: Mostphotos

    Foto: Mostphotos

  • Det är mycket blåljus i stadsdelen Angered i Göteborg. Foto: Mostphotos

    Det är mycket blåljus i stadsdelen Angered i Göteborg. Foto: Mostphotos

Att handskas med hot

2019-04-29

Chefen i Fokus nr 2 2019. Enhetscheferna vid socialtjänsten i Angered har Sveriges svåraste jobb, enligt socialchefen Arne Wiik. Orsaken är hot från kriminella grupperingar och allt för stor arbetsmängd.

Stadsdelen Angered i Göteborg räknas av polisen till ett av landets särskilt utsatta områden på grund av grov kriminalitet, parallella maktstrukturer och otillåten påverkan på civilsamhället. Hederskulturer är utbredda i området, och en stor del av invånarna har kontakt med socialtjänsten.

Under senaste året har högre aktivitet från både polis och socialtjänst lett till en kraftig ökning av orosanmälningar om barn som far illa i sina hemmiljöer. Närmandet av hederskulturer försätter socialtjänsten i skarpa lägen, vars klienter kan reagera på beslut de upplever som provocerande. Handläggare kan få höra att ”tar du mitt barn så tar jag ditt”. Och det finns en oro hos både handläggare och chefer när de vet eller anar att personer skulle kunna bete sig våldsamt.

– Enhetscheferna utsätts för mer förtäckta hot och trakasserier. Kriminella grupper kan till exempel markera sin närvaro vid rättegångar. Vi försöker hindra att enhetscheferna frontar dessa personer, och meddelar klienterna att vill de något så får de ta det med områdeschefen eller med mig. Det är hittills ingen av dem som ringt mig eller någon annan högre chef, säger socialchefen Arne Wiik.

Han säger att han inte är rädd för egen del, men väljer ändå så gott det går att flyga under radarn. Han sitter några kilometer från socialkontoren och är fysiskt en bit ifrån den egentliga verksamheten.

Trots att Arne Wiik försöker styra om hot mot enhetscheferna till sig själv, måste de handskas med de hot som deras medarbetare utsätts för. Arbetsgivaren har som bekant arbetsmiljöansvar, och enhetschefer är inte sällan de som representerar arbetsgivaren. Men ska verkligen en enhetschef ta ansvar för en arbetsmiljö som riskerar påhälsning av kriminella grupperingar? Frågan ställs till stadsdelens HR-specialist Ann Karlberg.

– Arbetsmiljölagen styr hur gränserna och uppgifterna i arbetsmiljöansvaret fördelas av närmaste högre chef. Vi tar vårt ansvar och följer lag och rutiner, gör riskbedömningar extra noga vid kontakter med kriminella individer. Sedan kan vi inte förutse allt, men om vi följer våra rutiner och lär våra medarbetare hur de bäst ska bemöta dessa personer så ska det mesta kunna gå rätt och att inget händer, svarar Ann Karlberg i ett mejl.

Försök har gjorts för att stärka enhetscheferna i det.

– Vi har med hjälp av en konsult gjort en genomlysning av säkerheten och kommer på hennes rekommendationer göra både kontinuerliga utbildningsinsatser och strukturförändringar. Frågan kommer upp på nästa möte med förvaltningsledningen, säger Arne Wiik.

På programmet står också utbildningar om kriminella grupperingar, hederskulturer och parallella maktstrukturer, stärkt stöd till chefer och tydligare åtgärdsplaner. Arbetet leds av stadsdelens trygghetsenhet, som leds av Lisa Pedersen.

– Cheferna behöver en större tydlighet om hur de ska hantera subtila hot från klienter som ingår i kriminella gäng, eftersom de kan ha ett våldsamt rykte som skapar oro och rädsla. De behöver information om vad polisen kan göra och vilka skyddsåtgärder som finns att tillgå, säger hon.

Ett exempel handlar om svåra avvägningar när chefer ska fördela svåra ärenden till olika handläggare.

– Det kräver kunskap att avgöra vilka ärenden som skulle kunna innebära ett hot. Vi har personal med specialkunskaper för detta, men behöver fortsätta att stärka stödet till enhetscheferna, säger Lisa Pedersen.

Chefen i fokus har gjort upprepade försök att få en intervju med någon av enhetscheferna. Men ingen vill låta sig intervjuas. I deras ställe berättar Visions huvudskyddsombud i Angered, Viktoriya Gustafsson, om situationen.

– Det är bra att säkerhetsfrågorna lyfts. Men det kommer i en tid där cheferna är hårt ansatta av stress och arbete. Problemen har ju funnits under flera år, säger hon.

Viktoriya gustafsson menar att chefer behöver ges möjlighet att på ett tidigt stadium vara involverade i ärenden där det finns risk för hot och våld. Inte minst för att kunna stötta förste socialsekreterare när riskfyllda ärenden ska fördelas till handläggare.

– Det är avgörande att anställa chefer med rätt kompetens. Utan kunskaper om hedersärenden och att gå in i vissa familjer kan en chef utsätta både medarbetaren och sig själv för fara. Det är ett stort ansvar som ledningen behöver ta på största allvar, säger hon.

Hon anser också att det behövs tydligare instruktioner om vilka resurser som finns och att chefer, när det kommer till hot och våld, behöver befrias från budgetpressen.

– Pengar kan inte få styra insatserna vid en allvarlig hotsituation, den signalen måste komma från ledningen, säger hon.

Vad kan facket göra?

– Vi lyfter upp säkerhetsfrågor ofta. Ibland får vi svar. Vi vill bli involverade tidigt, men det är svårt när saker inte sker i rätt ordning. Vi har fått reda på säkerhetsprojektet via media. Det är inte bra. Nu behöver vi ta kontakt med ledningen.

Viktoriya Gustafsson berättar också att omsättningen på områdeschefer är stor och att enhetschefer har slutat utan att man lyckats rekrytera nya. Det leder till bristande kontinuitet och att arbetsuppgifter och samarbeten därför försvåras. Det har också inneburit att enhetscheferna har fått ansvar för större personalgrupper och att de nu är mycket stressade och inte hinner med allt som ska göras.

En alltför stor arbetsmängd och alltför många medarbetare bidrog till att den enhetschef som har arbetat mest med hederskulturer och kriminella grupper nyligen har slutat. Och Angereds socialtjänst har nyligen fått skarp kritik av Arbetsmiljöverket, framför allt på grund av den stora arbetsmängden. 

Just tidsbristen för enhetscheferna utgör det största problemet för dem, menar socialchefen Arne Wiik.

– Vi har många orosanmälningar. Ärenden som läggs på hög är, som jag uppfattar det, det värsta. De har svårt att hinna med hela handläggningen, och det innebär svårigheter för enhetscheferna att upprätthålla rättssäkerheten, säger Arne Wiik, och medger att mer behöver göras.

– För cheferna och för situationen som sådan.

Lars Soold

Artiklar

Känslomässig karusell

Ledare Tänk dig att du har jobbat som chef hos samma arbetsgivare i ungefär hela ditt vuxna liv.  för 3 dagar sedan

Att konfrontera en bluffare

Bettan ljuger. Men bara om småsaker. Eller? Vem vet, egentligen? Hur kan hennes chef, Calle, konfrontera henne utan att anklaga?  i förrgår kl 12:21

Hallå där, Ingrid Tollgerdt-Andersson

Ingrid Tillgerdt-Andersson är ledarskapsforskare och delar med sig av nya rön i boken Så vinner du slaget om de bästa.  i förrgår kl 11:58

Foto: Mostphotos.

Nu ska kollektivet styra

Hur skulle det vara att jobba i en kommun eller region utan chefer? I stället planerar var och en vad man vill göra, hur det ska genomföras och följas upp.  i förrgår kl 11:58

Till arkivet

Ledare: Känslomässig karusell

Lotta Ekstedt, chefredaktör

Läs ledaren här!