×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Du måste också vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du anmäler dig som medlem med startdatum bakåt i tiden ska du istället uppfylla kraven den dag du gör medlemsanmälan. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, anställning med lönebidrag eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Illustration: Hanna Albrektson

    Illustration: Hanna Albrektson

Bryderiet: Lag mot lag

2018-01-29

Chefen i Fokus nr 1 2018. Katja står inför ett beslut om att uppfylla en ­brukares önskemål eller inte. Men hur hon än gör kan hon bryta mot lagen.

Hemtjänstens brukarundersökningar har de senaste åren visat att kundnöjdheten är stor inom enheten där Katja är chef. Det är Katja väldigt glad för, eftersom hon och hennes medarbetare lägger ned ett hårt jobb för de äldres bästa. Katja är mån om att försöka ta så stor hänsyn till brukarnas önskemål som det går om i princip allt. Någon vill till exempel ha sin lunch lämnad redan klockan tio på förmiddagen, och flera av dem, framför allt de gamla damerna, kräver att enbart kvinnlig personal ska hjälpa till med intimhygienen.

Ibland är det svårt att få schemat att gå ihop, men hennes medarbetare är både flexibla och fantastiska, tycker Katja.

Härom dagen hörde en brukare av sig. Han ville inte längre ha hjälp av utländsk personal, sa han utan att motivera det bättre än med några negativa fördomar, vilket Katja upplevde rasistiskt och diskriminerande. Hon svarade att hans önskemål inte gick att uppfylla.

Kort därpå ringde brukarens son i samma ärende. Han var både trevlig och vältalig och förklarade att hans pappa har börjat bli lite virrig och nu hör rätt illa och därför har behov av tydlig kommunikation. Han måste få personal med svenska som modersmål, hävdade sonen.

Nu kommer många av Katjas medarbetare från andra länder och har således andra språk än svenska som modersmål. Katja tycker dock att deras svenska fungerar utmärkt, även om uttal och grammatik faktiskt varierar.

Katja vet ju att brukarna ska ha inflytande över hur hemtjänsten utförs, enligt socialtjänstlagen. Samtidigt är hon osäker på om hon bryter mot diskrimineringslagen om hon uppfyller kravet från brukaren och hans son. Vad ska hon göra?

Henrik Andersson IT-chef, Emmaboda kommun

”Fråga dig själv vad som är bäst för beställaren.”

– Jag tycker att Katja ska fråga sig själv vad som är bäst för beställaren. Det
är lätt hänt att vända ett problem till något rasistiskt, och då vågar folk inte göra det som eventuellt är det bästa för brukaren. Men det är inte rasistiskt om det handlar om att få brukaren att må bättre.

– Vi kan vända på det: om brukaren hade varit ­somalier, och bett att få hjälp av personal som kan somaliska, och det fanns sådan, vore det väl konstigt om brukaren inte hade fått igenom sitt önskemål.

– Det hade varit annat om brukaren inte ville ha personal med viss hudfärg.

Det kan bli svårt för Katja att tillgodose brukaren ändå, då många av medarbetarna pratar med brytning.

– Då får hon informera brukaren om läget. Och om det blir något miss­förstånd ska brukaren höra av sig till henne så fort som möjligt, så det reds ut.

Ida Zamzad biträdande enhetschef ­Omsorgshuset, Älvsjö

”Jag skulle inte ha gått med på brukarens önskemål.”

– Jag skulle inte ha gått med på brukarens önskemål då jag upplever att det är en tydlig diskriminering av personalen. Katja vet att hennes personal talar god svenska och hon borde förtydliga det för sonen och brukaren, och förklara de steg och språkkrav som följs när de tillsätter personal, för att skapa förståelse och kunna mötas.

– Mångfald är för mig något positivt, och om jag i mina beslut skulle välja att inte stötta de tankegångarna så före-går jag inte med gott exempel bland mina medarbetare som kommer från olika bakgrund och har olika kulturer och erfarenheter.

Men socialtjänstlagen då?

– Den ska i största möjliga mån följas i och med att brukaren ska kunna ha ett eget inflytande. Men det finns gränser för hur och inom vilka områden brukaren ska kunna inverka på vem som kommer och hjälper dem. 

Jan Nilsson ekonomichef, Gällivare Energi AB

”Medarbetarna ­kanske har idéer om en bra lösning.”

– God vård och omsorg förutsätter god kommunikation. Om brukaren har svårt att höra och förstå, och upplever att han inte når fram, så krävs större insatser. Det går inte att negligera.

– Självklart ska brukaren inte uttrycka sig rasistiskt, och det ska Katja tala om för brukaren. Det är positivt att sonen engagerar sig, så att hon kan berätta för honom vad hans pappa har sagt.

Tänk om det faktiskt är rasistiska skäl som ligger bakom kravet.

– Det går varken att utesluta eller utgå ifrån. Men det gäller att vara så smidig som möjligt. Och så länge det bara gäller en brukare så går det nog att lösa. Katja kan även prata med sina medarbetare. De kanske har idéer om en bra lösning. Chefen behöver inte alltid ha alla svar.

– Det finns syskon till detta fall: hur gör man med de som inte kan svenska som är i behov av hemtjänst, om det inte finns personal som är hemspråkskunnig?

Artiklar

Illustration: Erica Jacobson

Lätt gå vilse i testdjungeln

Majoriteten av kommunerna och landstingen låter personlighetstester väga tungt vid chefsrekryteringar, visar Chefen i fokus granskning. Trots det används tester som saknar vetenskapligt stöd av många arbetsgivare.  2018-01-29

Enhetschefen Sofia Claesson tycker att flyktingströmmen har gjort att samverkan mellan olika aktörer har förbättrats. Foto: Rickard Kilström

”Flyktingar bidrar positivt”

Mer än varannan chef upplever positiva förändringar i verksamheten i samband med att fler människor har flytt till Sverige de senaste åren. Det visar Visions färska rapport om flyktingsituationen.  2018-01-29

Kristina Henriksson hoppas på mer lön i ­jämställdhetens namn. Foto: Tomas Bergman

Jämställd lön ger extra tusenlappar

Chefer inom socialförvaltningen i Kalix kommun får ett extra lönepåslag med upp till några tusen kronor. Detta sedan en kartläggning visat på löneskillnader som inte kan förklaras med annat än kön.  2018-01-29

Foto: Mostphotos

Så stoppar du sextrakasserier

Metoo-uppropet har visat hur vanligt det är med sexuella kränkningar. Som chef är det ditt ansvar att se till att sådana inte ­förekommer på din ­arbetsplats. Så här gör du för att förebygga, ­utreda och stoppa trakasserierna.  2018-01-29

Till arkivet

Ledare: "Övergreppet var mitt straff""

Lotta Ekstedt, chefredaktör

Läs ledaren här!