×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Du måste också vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du anmäler dig som medlem med startdatum bakåt i tiden ska du istället uppfylla kraven den dag du gör medlemsanmälan. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, anställning med lönebidrag eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Illustration: Ida Holmedal

    Illustration: Ida Holmedal

Bli kvitt din talarskräck

2018-01-29

Chefen i Fokus nr 1 2018. Pulsen rusar. Rösten sviker. Halsen flammar röd. Massor av människor lider av talrädsla. Men den går att hantera, vilket faktiskt är ett måste för många chefer.

Som chef har du strålkastarljuset på dig och det krävs att du måste prata inför grupp. Det kan vara medarbetare, dina egna chefer eller för dig helt okända människor. Och det förväntas att du gör det tydligt och övertygande.

Känner du dig obekväm i den rollen är du inte ensam. En femtedel av alla chefer tycker att det är så svårt att tala inför en grupp att de inte vågar ta ett nytt kliv i chefskarriären. Och en del kan inte tänka sig att bli chef över huvud taget på grund av sin talrädsla, enligt hjärnforskaren Jan Marcusson.

– Synd, för det är faktiskt lätt att lära sig, hävdar han, men tillägger att det är svårt att bli helt immun mot talrädsla och scenskräck.

– Du kanske är duktig på att presentera organisationens resultat eller mål, men får hjärtklappning av att hålla ett tal till en medarbetare som går i pension. Men det går att jobba på att minska rädslan, säger Jan Marcusson, som har jobbat med många chefer med talrädsla.

Men varifrån kommer rädslan att prata inför publik?

– Det är en överlevnadsreflex från långt tillbaka i tiden, som ligger helt utanför den intellektuella kontrollen. Människor är flockdjur och beroende av sin flock. Om man inte blir bekräftad av den finns risk att bli utesluten. Och när vi talar inför grupp blir vi ju skärskådade och vet inte om vi gör rätt. Skammen att göra fel är starkare än dödsskräck.

Rädslan att tala beror också ofta på automatiska ”tokiga” tankar.

– Utmana dem och fråga dig vad du är rädd för. Det är ofta en ballong som är lätt att sticka hål på.

Jan Marcusson tycker visserligen att många chefer är duktiga talare, men ibland enbart för att de har gjort det ofta.

– En del levererar till ett för högt pris av dem själva och blir trötta mentalt inför och efter. De har lärt sig att bita ihop är det bästa. Men om du ska stå på scenen och må bra måste du jobba på de psykologiska bitarna (se faktaruta).

En som möter eventuellt blivande chefer är Claus Jochheim, kurator vid Studenthälsan, Umeå universitet. Han tar emot studenter på individuella samtal, ordnar kurser och föreläser om att tala inför grupp.

– De allra flesta blir nervösa att prata inför andra, stora som små grupper. Enligt en enkät till våra studenter är mellan 30 och 40 procent så nervösa att de känner ångest inför det. Och det finns studenter som har så svår talängslan att de avbryter sina studier på grund av det.

När Claus Jochheim har frågat studenter med talängslan har de samma förväntningar på sig själva som på professionella talare, trots att de är ovana och kanske har dåliga erfarenheter.

– Jämförelsen och kraven är orimliga. När de märker att de inte lever upp till kraven ökar självkritiken, de bli ännu oroligare och katastroftankarna kommer. Det blir en ond cirkel.

För att minska kraven på sig själv, föreslår Claus Jochheim att öva i små, små steg.

– Börja i en liten grupp. Eller hemma. Prata högt för partnern, katten eller blommorna. Sedan ökar du gruppens storlek efter hand.

En farhåga många har, enligt Claus Jochheim, är att tappa tråden.

– Det kan hända alla. Därför kan man tänka att det är mänskligt, och det är okej att komma av sig. Det är okej.

Att förbereda sig praktiskt är självklart för de flesta, och väl så viktigt. Strukturera upp vad du vill säga och ha bra anteckningar.

– Det finns en föreställning om att man ska prata utan anteckningar, men det ska passa en själv. En del behöver bara stödord, medan andra behöver hela meningar nedskrivna för att känna sig säkrare.

En annan del i förberedelserna är att få feedback, så att man kan få svar på frågor som ”hördes det att min röst darrade?” Och oftast hörs det inte. Många lyssnar så mycket inåt och på sina kroppsreaktioner i stället för att fokusera på det man tänkt säga. Om du vet att det ändå inte hörs när det känns som att rösten darrar, så kan du lättare fokusera på det du vill säga.

Finns det hopplösa fall?

– Nej. Alla kan lära sig. Men de med stark ångest kan behöva hjälp av psykoterapi. 

Artiklar

Illustration: Erica Jacobson

Lätt gå vilse i testdjungeln

Majoriteten av kommunerna och landstingen låter personlighetstester väga tungt vid chefsrekryteringar, visar Chefen i fokus granskning. Trots det används tester som saknar vetenskapligt stöd av många arbetsgivare.  2018-01-29

Enhetschefen Sofia Claesson tycker att flyktingströmmen har gjort att samverkan mellan olika aktörer har förbättrats. Foto: Rickard Kilström

”Flyktingar bidrar positivt”

Mer än varannan chef upplever positiva förändringar i verksamheten i samband med att fler människor har flytt till Sverige de senaste åren. Det visar Visions färska rapport om flyktingsituationen.  2018-01-29

Kristina Henriksson hoppas på mer lön i ­jämställdhetens namn. Foto: Tomas Bergman

Jämställd lön ger extra tusenlappar

Chefer inom socialförvaltningen i Kalix kommun får ett extra lönepåslag med upp till några tusen kronor. Detta sedan en kartläggning visat på löneskillnader som inte kan förklaras med annat än kön.  2018-01-29

Foto: Mostphotos

Så stoppar du sextrakasserier

Metoo-uppropet har visat hur vanligt det är med sexuella kränkningar. Som chef är det ditt ansvar att se till att sådana inte ­förekommer på din ­arbetsplats. Så här gör du för att förebygga, ­utreda och stoppa trakasserierna.  2018-01-29

Till arkivet

Så handskas du med nervositeten

1. Se till att du kan materialet: du ska kunna bli väckt mitt i natten och berätta historien utan tekniskt stöd och utan tankekontroll. Det finns en teknik för det: tänk dig en slalombana, du
kommer inte ihåg alla portar, men ­kanske de tre första. De ger input till nästa, som ger input till nästa och så vidare. Ett annat sätt är att göra en tankemässig tavla av ditt innehåll, och beskriva tavlan.
2. Acceptera och var dig själv. Stå för vad du ska säga. Säg inte en sak och agera på annat sätt. Att vara emotionell ger en känsla av att du bryr dig om det du pratar om.
3. Utmana dina negativa tankar flera veckor innan.
4. Positionering: kliv fram så du syns. Det skapar kontakt med publiken och ger kontroll och lugn. Är du i ett konferensrum, ställ dig inte upptryckt i ett hörn, utan rör dig i rummet. Det ger en signal till dig själv som stärker dig.
5. När nervositetskänslorna kommer, bekräfta och beskriv dem för dig själv, var känns de? Det kan göra att trycket släpper lite. Och kom ihåg, du dör inte.

Ledare: "Övergreppet var mitt straff""

Lotta Ekstedt, chefredaktör

Läs ledaren här!