×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • ”Ett bra argument gentemot arbetsgivaren är att det hela handlar om hur medarbetare (chefer) trivs. Så om beredskap är ålagd ska det vara en dialog hur den bäst görs. Det ska vara ett givande och ett tagande.”, säger Petra Öberg, enhetschef, Kungälvs kommun. Här med ­Gunnar Olsson som bor på Gläntan. Foto: Anna Rehnberg

    ”Ett bra argument gentemot arbetsgivaren är att det hela handlar om hur medarbetare (chefer) trivs. Så om beredskap är ålagd ska det vara en dialog hur den bäst görs. Det ska vara ett givande och ett tagande.”, säger Petra Öberg, enhetschef, Kungälvs kommun. Här med ­Gunnar Olsson som bor på Gläntan. Foto: Anna Rehnberg

  • Petra Öberg hämtar gärna kraft i naturen under sin lediga dag efter en beredskapsvecka. Foto: Anna Rehnberg

    Petra Öberg hämtar gärna kraft i naturen under sin lediga dag efter en beredskapsvecka. Foto: Anna Rehnberg

Pusslar sina egna scheman

2018-04-27

Chefen i Fokus nr 2 2018. Beredskap ingår i tjänsten för enhetschefer inom omsorgen i Kungälvs kommun. Det är inget de kan avstå ifrån – på pappret. Men här får varje enhetschef ändå själva bestämma hur ofta de ska ha beredskap.

Tidigare hade alla enhetschefer inom omsorgen i Kungälv beredskap två fasta veckor per år.

– För vissa chefer var det helt okej, men många upplevde det som väldigt jobbigt och hade ångest inför de veckorna, säger Petra Öberg, enhetschef i äldreomsorgen.

I samband med att det var dags att omförhandla beredskapsavtalet öppnade HR-avdelningen och ansvariga verksamhetschefer upp för förändringar och lyssnade på de idéer som cheferna själva hade.

Det ledde till att ansvaret för beredskap delades upp i olika grupper: äldreomsorg boende, hemtjänst samt funktionshinder/socialpsykiatri och boende för ensamkommande. Varje grupp har beredskapsansvar för hela omsorgen 17 till 18 veckor per år. Under sommaren tre veckor vardera, och över jul och nyår rullar ansvaret på vart tredje år.

– Inom varje chefsgrupp, som består av cirka 13 chefer vardera, bestämmer cheferna hur många veckors  beredskap de vill ha. Jag tar gärna flera veckor, medan någon inte tar någon vecka över huvud taget. Vissa tar en vecka, och en annan kanske tar två veckor tätt ihop, för att sedan slippa resten av året. Det här systemet, som vi själva byggt upp, är mer flexibelt. Det skapar en bättre arbetsmiljö och har därför gjort jobbet mer attraktivt.

Petra Öberg har paxat sju beredskapsveckor i år.

– Min särbo har beredskap var sjätte vecka, så jag försöker att välja samma veckor så att vi kan utnyttja den lediga fredagen efter beredskapsveckan ihop. Så jag gynnas faktiskt i mitt privatliv.

Dock måste hon jobba in den obligatoriskt lediga dagen, men även där har det blivit förbättringar.

– Förr var vi tvungna att jobba in tiden under veckan vi hade beredskap, och var därför schemalagda mellan 8.00 till 18.30 i stället för till 16.30. Det var jobbigt. Nu kan jag sprida ut jobbtimmar under hela året.

Hur ofta rycker du ut under beredskap?

– Det är väldigt olika. Senast var det lugnast någonsin. Då jag hade totalt fyra telefonsamtal som varade i snitt två minuter. Andra gånger har jag fått jobba från åtta på morgonen till tio på kvällen både lördag och söndag.

Vilka uppgifter gör ni vid utryckning under beredskap?

– Det handlar mycket om chefsstöd vid brukarärenden och oförutsägbara händelser. Det mesta löser vi via telefon. Det är ovanligt med utryckning på plats, men det kan hända vid till exempel bränder, inbrott eller om personal på något sätt blir utsatt. Men det händer otroligt sällan.

Vid extraordinära händelser kan chef i beredskap även ringa ordinarie chef och verksamhetschefen, eller en så kallad Tjänsteman i beredskap, TiB, vid händelser som påverkar samhället i stort.

– Det finns ett gott stöd runt omkring.

För att ha beredskap i Kungälv krävs dessutom att enhetscheferna har jobbat i minst ett år, för att ha tillräcklig kunskap om verksamheten. Och första gången har de en mentor.

Sju av enhetscheferna inom omsorgen i Kungälv är utsedda att ingå i en arbetsgrupp som träffas två gånger per termin för att utveckla beredskapsuppdraget, minska belastningen och öka känslan av meningsfullhet. Petra Öberg är en av dem.

– Det är jättebra att träffas över gränserna.  Vi diskuterar vilka nya frågor som kommer upp och eventuella förbättringar av rutiner. Just nu ser vi över hur vi kan digitalisera den pärm med kontaktuppgifter, verksamhetsinformation med antal boende och rutiner vid inryckning, som den som har beredskap har med sig.

En av sakerna som arbetsgruppen tidigare har tagit fram är gemensamma rutiner för bemanning.

– Tidigare gick mycket tid under beredskapen åt till rekryteringar vid sjukdom. Nu har vi gett medarbetarna på plats mandat att ringa in ordinarie personal om det inte finns vikarier. Om det ändå inte går att lösa kan de kontakta den chef som har beredskap, som kan beordra in någon i tjänst.

För Petra Öberg passar formen för beredskap som de har i omsorgen i Kungälv väl.

– Jag är jättenöjd, men det är klart att det finns de som inte vill ha beredskap i tjänsten över huvud taget. En del blir stressade av det, och vågar knappt gå på toaletten av rädsla för att missa ett samtal. Men det skulle aldrig falla mig in. Jag går in i duschen, så får personalen ringa igen eller lämna ett meddelande. Är det riktigt akut så ringer de förstås ändå 112.

Artiklar

Illustration: Helena Bergendahl

Gästspel som chef

De flesta chefer i landsting och regioner är anställda på tidsbegränsade förordnanden. Det underlättar avslut av uppdrag, menar arbetsgivarna. Men Vision varnar för dåliga förutsättningar och svagt skydd.  2018-09-06

Foto: Sören Andersson

Skippade korta kontrakt

I Sörmlands landsting är det numera tillsvidareanställning som gäller för chefer. Det ger ökad trygghet för alla, menar både arbetsgivare och anställda.  2018-09-06

Lotta Dellve, professor vid Göteborgs universitet. Foto: Ulf Nilsson

”Låt chefer växa in i rollen”

Lotta Dellve, professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, forskar om hållbart ledarskap och chefers förutsättningar. Det har inte gjorts särskilda studier om anställningsformens betydelse, däremot finns resultat som visar på vikten av att ge chefer tid att växa in i rollen som ledare.  2018-09-06

”Vi är långt ifrån färdiga med att skapa bra arbetsvillkor för chefer, utan jobbar medvetet för att försöka bli ännu bättre”, säger Lars ­Liljedahl, vård- och omsorgschef i Östersunds kommun. Foto: Sören Andersson

Svårt att bemanna drömjobb

Det är fortsatt svårt att rekrytera chefer inom socialtjänsten. Det uppger en majoritet av landets socialchefer i Visions färska socialchefsrapport. Men i Östersund går man mot strömmen.  2018-10-01

Till arkivet

Petra Öberg

Titel: Enhetschef inom äldreomsorgen i Kungälvs kommun.
Arbetsplats: Gläntans boende för personer med demenssjukdom.
Det bästa med beredskap: Ledig dag efter beredskap. Spännande då jag inte vet i förväg vilka frågor som dyker upp. Beredskapsersättningen. 
Det sämsta med beredskap: Att vi måste ta ut flextimmar för den obligatoriska lediga dagen efter beredskap.

Förmånliga lokala avtal

  • Lokala avtal gällande beredskap ger normalt sett fler och bättre förmåner än vad som står i centralt överenskomna Allmänna Bestämmelser, AB. Här är några av de förmåner som finns i lokala avtal, enligt vår undersökning:
  • Betald ledig dag efter beredskapsvecka.
  • Beredskapsbil/tjänstebil vid beredskap.
  • Högre ersättning än de 14 procent av timlönen som AB anger.
  • En extra semesterdag.

Tänk på att...

  • Om ersättningen ingår i lönen så är det viktigt att omförhandla om förutsättningarna förändras. Får du till exempel mer beredskap måste lönen ses över. Rekommendationen är att skriva in i anställningskontraktet att lönen ska omförhandlas om förutsättningarna vad gäller beredskap ändras.

Ledare: Vinna eller försvinna

Lotta Ekstedt, chefredaktör

Läs ledaren här!