×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Du måste också vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du anmäler dig som medlem med startdatum bakåt i tiden ska du istället uppfylla kraven den dag du gör medlemsanmälan. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, anställning med lönebidrag eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Illustration: Emelie Gårdeler

    Illustration: Emelie Gårdeler

Vilken väg ska jag ta?

2017-11-08

Chefen i Fokus nr 4 2017. OSA-föreskriften har satt fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Men många enhetschefer saknar stöd och tid att jobba med arbetsmiljön. Det visar en undersökning Chefen i Fokus gjort.

Det har gått ett och ett halvt år sedan Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, började gälla. Visst fanns det redan tidigare råd och regler kring den psykosociala arbetsmiljön, men med föreskrifterna preciserades arbetsgivarens ansvar och vad man ska inrikta sig på.

Med stöd i forskningen ringades tre områden in där problem riskerar att leda till ohälsa: arbetsbelastning, förläggning av arbetstider och kränkande särbehandling.

Enhetscheferna har en nyckelroll. Inte minst inom omsorgen där andelen sjukskrivna på grund av stress eller andra psykosociala orsaker är hög.

Statistik från Arbetsmiljöverket visar att cirka 60 procent av de arbetssjukdomar som de senaste åren anmälts inom äldreomsorgen är orsakade av just sociala och organisatoriska orsaker. Det handlar bland annat om problem i relationer, allt för mycket arbete, personalbrist, stress och otydliga krav.

Men vilket genomslag har den nya föreskriften fått i verksamheterna? Betydelsen av de sociala och organisatoriska arbetsmiljöfrågorna bekräftas i en ny undersökning bland enhetschefer som Chefen i Fokus gjort. Mer än två tredjedelar, 71 procent, av de 332 enhetschefer som deltagit i undersökningen uppger att frågor kring arbetsbelastning, arbetstid och socialt samspel är de viktigaste arbetsmiljöfrågorna i verksamheten.

Många har också snabbt förändrat arbetssätt för att kunna fånga upp risker och signaler om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. 35 procent av enhetscheferna uppger att de ägnar mer tid än tidigare på APT och vid medarbetarsamtal åt frågor som rör stress, arbetsfördelning och kränkande särbehandling. Nästan var femte gör klart att de är mer närvarande bland sin personal.

Carina Engvall, enhetschef för ett nystartat trygghetsteam i hemtjänsten i Östersund, konstaterar att närhet är den viktigaste förutsättningen för att kunna jobba med arbetsmiljön.

– Det inte ovanligt att cheferna sitter i en kontorskorridor och de anställda i grupplokaler på helt olika ställen. Jag har sett till att få en arbetsplats där jag sitter vägg i vägg med personalen.

Vilken betydelse har det?

– Vi tillbringar mycket tid tillsammans och ser till att det finns förutsättningar att ha roligt på jobbet. Vi planerar schema tillsammans, diskuterar fördelningen av arbetsuppgifter, vem som är mest lämpad att göra vad när det gäller inköp, ansvar för bilar, med mera, säger Carina Engvall, som har erfarenhet av att ha varit både anställd och chef inom hemtjänsten i flera olika kommuner.

– Det pratas så ofta om att vi ska ha hälso­främjande arbetsplatser. Men prat räcker inte, man måste jobba mot det också.

Hur då?

– Genom att hela tiden prata om frågor som till exempel orsaker till stress och korttidsfrånvaron. Ser du ett mönster i när sjukfrånvaron inträffar är det dags att ställa de obekväma frågorna: ”Varför stannar du hemma?”.

Carina Engvall betonar också att en grundförutsättning är att man inte har för många anställda som chef. Själv har hon 15.

Det är en aspekt som syns tydligt i svaren i Chefen i Fokus undersökning. Bland chefer med färre än 20 underställda anser 64 procent att de har tillräckliga förutsättningar för att kunna jobba med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Bland chefer med fler än 20 underställda är motsvarande andel bara 39 procent.

Lena Ranell Herwin är chef för nattpatrullen i Växjö med närmare 50 anställda.

– Jag är övertygad om att OSA är viktigt för att mina medarbetare ska må bra, och jag skulle vilja vara mer närvarande för att höra signaler och få en klar bild över hur bra det fungerar kring arbetsbelastning, planering och schema, säger hon och konstaterar att hennes verksamhet dessutom är speciell eftersom den är utspridd över hela kommunen.

– Just nu har jag medarbetarsamtal. Det prioriterar jag. Samtidigt har jag fyra tjänster utannonserade som ska tillsättas, administration, och väldigt mycket mätningar om hygien, utevistelse med mera som alla chefer beroende på verksamhetsansvar ska göra. Även om jag ibland tycker att de inte ger resultat som vi kan använda i verksamheten, säger hon.

I Växjö kommun har alla chefer fått samma erbjudande om utbildning i OSA. Men av undersökningen framgår att personalgruppens storlek har betydelse även för tillgången till kompetensutveckling: Chefer med färre anställda har i större utsträckning fått utbildning och anser att de har tillräckliga kunskaper om OSA än chefer med stora personalgrupper.

– Det är ytterligare en bekräftelse på att ett rimligt antal anställda är en nyckel för att kunna arbeta bra med arbetsmiljön, säger Visions arbetsmiljöexpert Carola Löfstrand, som betonar att det står klart och tydligt i föreskrifterna att chefen ska ges kunskap och förutsättningar att förebygga och åtgärda arbetsmiljöproblem. Därför är det viktigt att högsta ledningen verkligen signalerar att det är har stor betydelse.

– Det måste prioriteras, annars tvingas enhetschefer försöka lösa det efter bästa förmåga, och riskerar i värsta fall att själva bli sjukskrivna.

Hon ser också en positiv utveckling. OSA-föreskriften har bidragit till att man fokuserar på arbetsmiljöproblemens grund i stället för att leta fel hos och försöka rusta enskilda medarbetare att klara högre stress.

Därtill att en så stor del av enhetscheferna (43 procent) i enkäten uppger att de behöver mer kompetensutveckling om OSA.

– Det är jättepositivt. Den viljan och kraften bör arbetsgivarna verkligen ta tillvara och möta upp, säger hon.

Mårten Kierkegaard

marten.kierkegaard@vision.se

Artiklar

Illustration: Helena Bergendahl

Slitsamt stå startklar

Missnöjet med beredskap är stort. Var femte chef inom omsorg och ­teknik har funderat på att byta jobb för att de upplever beredskapen ­alltför betungande. Ett bra avtal kan vara lösningen.  2018-04-27

Sofie Christmansson tyckte kursen i arbetsrätt var bra men för kort. Hon hade önskat mer fokus på hur man som chef kan agera i olika situationer. Foto: Petra Berggren

Chefer lär sig mer om arbetsrätt

Las och kollektivavtal, hur hänger det ihop? Socialtjänsten i Sundsvall ville öka personalens kunskaper i arbetsrätt och satte samtliga cirka 130 chefer i skolbänken.  2018-04-27

Robert Persson Asplund, psykolog och forskare vid Linköpings universitet.

Webbterapi för utbrända

Robert Persson Asplund, psykolog och forskare vid Linköpings universitet har studerat hur terapi på internet kan hjälpa utbrända chefer.  2018-04-27

Illustration: Helena Bergendahl

Det här gör facket i frågan

Visions ombudsman Ameli Andersson svarar om arbetet i med- och motvind.  2018-04-27

Till arkivet

Ledare: När det allra värsta händer

Lotta Ekstedt, chefredaktör

Läs ledaren här!