×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Du måste också vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du anmäler dig som medlem med startdatum bakåt i tiden ska du istället uppfylla kraven den dag du gör medlemsanmälan. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, anställning med lönebidrag eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Hej då detaljstyrning. Illustration: Emelie Gårdeler

    Hej då detaljstyrning. Illustration: Emelie Gårdeler

  • Illustration: Emelie Gårdeler

    Illustration: Emelie Gårdeler

Styra med svängrum

2017-01-25

Chefen i Fokus nr 1 2017. Tillit är det nya honnörsordet för styrning i offentlig sektor. Färre kontroller och mindre byråkrati ska ge mer handlingsutrymme för ­medarbetarna. Frågan är vad det innebär för cheferna.

Det finns för många regler, för mycket återrapporteringskrav och olika enkäter som tar tid från viktigt utvecklingsarbete”, konstaterar Laura Hartman, som i somras utsågs till Tillitsdelegationens ordförande.

Grundtanken med den är helt enkelt att släppa loss kreativiteten hos lärare, socialsekreterare, biståndshandläggare och sjukvårdspersonal och andra yrkesgrupper inom välfärden. Förhoppningen är att det kommer att leda till effektivare verksamheter och ökad innovationskraft och i slutänden bättre kvalitet på servicen till medborgarna.

I början på 1990-talet dök en rad marknadsinspirerade styrmodeller upp i offentlig sektor. Det var allt från köp- och säljsystem till olika typer av mål- och resultatstyrning, som senare kom att ingå i samlingsbegreppet New Public Management (NPM), myntat av den brittiske statsvetaren Christopher Hood.

En genomgående tanke är att bryta upp stora enheter, ge plats för konkurrens och mäta resultaten – helst med kvantitativa mått. Inom offentlig sektor blev NPM ett sätt att försöka efterlikna det privata näringslivet.

Målet var ökad effektivitet och tydlighet men med tiden har dessa styrmodeller kommit att förknippas med rigorösa kontroller och tungrodd byråkrati. I stället för ökat handlingsutrymme för myndigheter, kommuner och landsting har allt fler börjat muttra över klåfingrig detaljstyrning.

Så ska det nu äntligen bli slut på alla mätningar, kontroller och återrapporteringar? Så lyder den antagligen vanligaste frågan till Laura Hartman sedan starten i somras. Svaret är nej.

– En av mina käpphästar är att vi alltid kommer att behöva följa upp och mäta effekter och resultat. Det är skattefinansierade tjänster vi pratar om, skattebetalarna måste få veta om deras pengar används på rätt sätt.

– Så självklart ska vi fortsätta att mäta, men förmodligen ska vi mäta andra saker än i dag och vi måste involvera personalen. Vi måste fråga vad personalen behöver för att utveckla sitt arbete. Med den frågan får vi en koppling tillbaka till medarbetarledet. Då kommer det att börja hända saker, säger Laura Hartman.

Honnörsordet är tillit. Enligt Svenska Akademiens ordlista betyder det ”förtroende” och ”förtröstan”, ett lite udda begrepp som inte brukar återfinnas i statsförvaltningens styrmodellsprosa. Enligt Laura Hartman handlar tillit om att ta en risk i relationen med andra och utgå från att de vill en väl och svarar positivt tillbaka.

– Tillit är en viktig del av både styrning och ledarskapet. En tillitsfull chef utgår från att medarbetarna vill och kan göra sitt jobb på bästa sätt, tills någon bevisar motsatsen. Därmed får medarbetarna utrymme att använda sin yrkeskompetens fullt ut, vilket ökar motivationen och gör att man kan lösa arbetsuppgifterna på ett bättre sätt.

– Det förutsätter förstås att chefen leds och styrs på ett sätt som gör det möjligt. För många interna riktlinjer och uppföljningskrav ger inga förutsättningar för ett sådant ledarskap.

Vilka krav kommer att ställas på ­cheferna?

– Stora krav, både på chefen och på ledningen. Om man tar bort detaljstyrningen måste medarbetarna kompetensutvecklas för att kunna göra rätt bedömningar. En av de viktigaste uppgifterna är att skapa utrymme för detta självständiga verksamhetsansvar och hålla en levande diskussion igång om målen med verksamheten. För att klara det måste naturligtvis också chefen få rätt förutsättningar.

Personalen ska få större svängrum, ­betyder det att cheferna får mindre makt?

– Svårt att säga, jag föreställer mig att chefernas ansvar kommer att se annorlunda ut. Det kommer mer att handla om att skapa förutsättningar så att medarbetarna kan jobba på ett högkvalitativt sätt och följa upp effekterna snarare än aktiviteterna i detalj.

Blir det inte en kontrollförlust för de ­chefer som tvingas släppa detaljfrågorna?

– Så kan det säkert uppfattas på sina håll, men det gäller att hitta nya sätt att följa verksamheten och dess effekter. Naturligtvis måste vi ha koll på hur skattepengarna används även i framtiden, men när chefen ber medarbetarna om uppföljningar och mätningar ska det vara uppgifter som behövs för att göra verksamheten bättre.  

Vad kan man inte delegera som chef?

– Till exempel beslut kring ekonomiska prioriteringar och samverkan med andra förvaltningar. Sådana frågor ska man inte delegera, andra saker kan medarbetarna själva besluta om, men då måste de få rätt muskler. Att ge rätt förutsättningar och resurser för detta är ledningens kanske viktigaste uppgift.

Är inte risken att tillitsbaserad styrning
i praktiken blir ett anarkistiskt medarbetarstyre?

– Risken finns säkert om man inför denna modell utan att tänka efter ordentligt. Befogenhet och ansvar måste gå hand i hand. Man kan inte lägga det ekonomiska ansvaret för långt ut i organisationen.

Frågor kring styrning har följt Laura Hartman genom karriären. Mycket av hennes forskning har kretsat kring vilka mål som sätts upp för verksamheter och varför resultaten blir som de blir. Som utredningschef på Statskontoret och analyschef på Försäkringskassan handlade jobbet om att tillvarata medarbetarnas kompetens på bästa sätt.

– I mitt nya uppdrag hämtar jag inspiration från både min forskning och mitt ledarskap. Detaljstyrning och top-down har aldrig varit min ledstjärna. Personligen tycker jag att det är otroligt inspirerade att ge mer ansvar och utrymme till medarbetarna och se hur de växer.

Delegationens arbete är redan i full gång. Första studiebesöket gick till hemtjänsten – den kanske mest detaljstyrda verksamheten inom välfärden där fulltecknade minutscheman ger minimalt utrymme för tillit till personalen.

Inom hemtjänsten på Kungsholmen i Stockholm har man sjösatt tre utvecklingsprojekt där man gått från detaljerade biståndsbeslut till rambeslut. I stället för att spika insatser under dagen låter man beställningen vara mer öppen. Vinsten är dubbel konstaterar Laura Hartman. De äldres inflytande ökar samtidigt som personalen får använda sin kompetens fullt ut.

– Det ska bli spännande att se hur de använder sin nya självständighet, om det blir någon skillnad för brukare i slutändan.

I juni 2018, efter en rad forskarseminarier och studiebesök ute i verkligheten, ska Laura Hartman och hennes delegation presentera sin slutrapport. Och uppdraget är omfattande; hela kedjan från nationell lagstiftning, till tillsynsmyndigheternas roll för styrningen i kommuner och landsting ska analyseras, liksom ersättningsmodellernas inverkan.

Frågan är hur lång tid det kommer att ta innan den nya styrningen genomsyrar det dagliga arbetet på socialkontor, äldreboenden, skolor och sjukhus. Enligt Laura Hartman beror till stor del på var verksamheten befinner sig på tillitsskalan.

– Vissa har redan börjat sin resa, på andra håll kan det ta flera år innan man ser några förändringar. Men säg så här: om fem år bör den tillitsbaserade styrningen sitta.

Kommentarer

Vi strävar efter att kommentarerna håller hög kvalitet. Inlägg med rasistiskt eller sexistiskt innehåll är inte tillåtna och kommer inte att publiceras. Vi förbehåller oss också rätten att inte publicera inlägg med kränkande personangrepp eller som på annat sätt bryter mot Visions villkor för kommentarer. Genom att publicera kommentarer nedan godkänner du våra villkor för publicering.

comments powered by Disqus

Artiklar

Illustration: Erica Jacobson

Lätt gå vilse i testdjungeln

Majoriteten av kommunerna och landstingen låter personlighetstester väga tungt vid chefsrekryteringar, visar Chefen i fokus granskning. Trots det används tester som saknar vetenskapligt stöd av många arbetsgivare.  2018-01-29

Enhetschefen Sofia Claesson tycker att flyktingströmmen har gjort att samverkan mellan olika aktörer har förbättrats. Foto: Rickard Kilström

”Flyktingar bidrar positivt”

Mer än varannan chef upplever positiva förändringar i verksamheten i samband med att fler människor har flytt till Sverige de senaste åren. Det visar Visions färska rapport om flyktingsituationen.  2018-01-29

Kristina Henriksson hoppas på mer lön i ­jämställdhetens namn. Foto: Tomas Bergman

Jämställd lön ger extra tusenlappar

Chefer inom socialförvaltningen i Kalix kommun får ett extra lönepåslag med upp till några tusen kronor. Detta sedan en kartläggning visat på löneskillnader som inte kan förklaras med annat än kön.  2018-01-29

Foto: Mostphotos

Så stoppar du sextrakasserier

Metoo-uppropet har visat hur vanligt det är med sexuella kränkningar. Som chef är det ditt ansvar att se till att sådana inte ­förekommer på din ­arbetsplats. Så här gör du för att förebygga, ­utreda och stoppa trakasserierna.  2018-01-29

Till arkivet

Tillitsdelegationen

  • När Stefan Löfvens regering tillträdde aviserades att en utredning skulle få i uppdrag att undersöka alternativa styr- och organiseringsformer för att minska administrationen och öka tilliten till professionerna. Tillitsdelegationen är en spinn-off på det arbetet. Uppdraget är att utveckla en styrning som ”ska utvecklas i en riktning som innebär att medarbetarnas kunnande, erfarenhet och yrkesetik ska bli mer vägledande”, som civilminister Ardalan Shekarabi uttryckte det i ett pressmeddelande i februari förra året.

Ledare: "Övergreppet var mitt straff""

Lotta Ekstedt, chefredaktör

Läs ledaren här!