×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Du måste också vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du anmäler dig som medlem med startdatum bakåt i tiden ska du istället uppfylla kraven den dag du gör medlemsanmälan. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, anställning med lönebidrag eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Läkarna: Ge oss fler administratörer

2014-03-27, Tidningenvision.se

Läkarna är eniga – det behövs fler medicinska sekreterare för att råda bot på den växande administrationen. Det visar en undersökning som Tidningen Vision har gjort bland samtliga lokala läkarföreningar i landet.

Fakta

Kodning av diagnoser, hantering av normala provsvar, hjälp med remisskrivning, förbereda standardiserad provtagning, enkäter mm inför läkarbesök/operationer/undersökningar, registrering av patientdata, ta fram information, föra in data manuellt från patientens pappershälsodeklarationer, administration av schema och utfört arbete, boka patienter, signering, sköta korrespondens, ringa folk, svara i telefon, hjälpa till att skriva handlingar, hjälp i Heroma (administrativt system), fylla i reseräkningar, sköta väntelista, skicka kallelser, planera mottagning, ta hand om utbildningar, statistik som t ex produktion, uppnådda mål, incidentrapporter, inmatning i kvalitetsregister, dokumentation angående patienter t ex ”prator”, som är elektroniska kontakten med kommunen, läkemedelsberättelser, fylla i jourrapport, digitala frånvaroansökningar, klistra kuvert, fylla i nationella register, skriva ut papper och skicka brev – centraliserade skrivarfunktioner gör att man måste gå till skrivaren och logga ins för att skriva ut vilket tar tid, kriva standardintyg baserat på journaluppgifter och formulera och skriva enkla patientbrev utan diktat som mellansteg, delta vid multidisciplinära teamkonferenser, behandlingskonferenser etc och dokumentera, beställa biljetter och hotellrum, ordna med reseräkningar, inläggningsanteckningar, mötesprotokoll, kvalitetsregister.

Samtliga läkarföreningar upplever att de har mer administration i dag än för fem år sedan. 25 av föreningarna svarar att det behövs fler medicinska sekreterare, tre har svarat ”vet ej” på frågan. Det visar Tidningen Visions undersökning där vi har frågat ordföranden eller annan företrädare för Läkar­förbundets 28 lokalföreningar.

– Det är en viktig fråga för oss. Problemet behöver angripas på mer än ett håll. Dels så kan det behövas bättre stöd och hjälp av medicinska sekreterare, dels så behöver det rensas bland administrativa uppgifter, säger Marie Wedin, ordförande i Sveriges läkarförbund.

Hon tycker att det är en kombination mellan mer administration och dåligt fungerande IT-system.

– Vi har alltid haft en viss administration men förut gick den snabbare att utföra. I och med att IT-systemen blir mer och mer avancerade, spretiga och svåra att förstå sig på så tar det mer tid. Det ger också mer frustration.

Monika Göl, medicinsk sekreterare och ledamot i Visions förbundsstyrelse, gläds av att höra att så många läkare vill ha fler medicinska sekreterare men blir inte så förvånad.
De flesta läkare hon mött säger att de vill bli av med den administration som någon annan kan göra – men trots det händer det inte så mycket.

– Det verkar vara väldigt svårt för beslutsfattare och chefer på olika nivåer att genomföra. Det presenteras fakta på fakta om att det är effektivare och billigare att sekreterarna sköter mer administration och ändå gör man tvärtom. Vi hade till exempel ett stort projekt i Region Skåne där det här blev väldigt tydligt men direkt efter presenterade arbetsgivaren ändå förslag om att ge sjuksköterskor några av de medicinska sekreterarnas uppgifter.

Samtidigt säger Monika Göl att det råder brist på medicinska sekreterare och därför vill inte gruppen ta på sig ännu mer uppgifter.

– Man måste faktiskt ta beslut om att utöka antalet administratörer. I dagsläget kan man inte ta över fler uppgifter på befintliga resurser. Men det är inte massmedialt, eller politiskt korrekt att säga att vi vill anställa fler administratörer i vården. Det som säljer lösnummer är att det är för lite vårdpersonal, säger hon.

Vision har jobbat med frågan som de kallar Rätt använd kompetens, RAK, i många år. Just nu pågår ett projekt där förbundet driver dessa frågor i fem landsting. Samtidigt har regeringen nyligen utsett en nationell samordnare, Göran Stiernstedt, som ska utreda effektiviseringar
i vården. Han ska vara klar i slutet av 2015.

– Vi hoppas att det ska bli mer verkstad i och med detta. Alla är överens om att något måste göras men jag tror att hierarkier, traditioner och olika maktpositioner inom vården står i vägen. Vissa tror att sekreterare som inte är medicinskt utbildade inte klarar av att ta hand om administrationen. Att regeringen utreder det här ger tyngd i frågan, säger Anneli Hagberg, välfärdspolitisk strateg på Vision.

 

 

Artiklar

Illustration: Erica Jacobson

Lätt gå vilse i testdjungeln

Majoriteten av kommunerna och landstingen låter personlighetstester väga tungt vid chefsrekryteringar, visar Chefen i fokus granskning. Trots det används tester som saknar vetenskapligt stöd av många arbetsgivare.  2018-01-29

Enhetschefen Sofia Claesson tycker att flyktingströmmen har gjort att samverkan mellan olika aktörer har förbättrats. Foto: Rickard Kilström

”Flyktingar bidrar positivt”

Mer än varannan chef upplever positiva förändringar i verksamheten i samband med att fler människor har flytt till Sverige de senaste åren. Det visar Visions färska rapport om flyktingsituationen.  2018-01-29

Kristina Henriksson hoppas på mer lön i ­jämställdhetens namn. Foto: Tomas Bergman

Jämställd lön ger extra tusenlappar

Chefer inom socialförvaltningen i Kalix kommun får ett extra lönepåslag med upp till några tusen kronor. Detta sedan en kartläggning visat på löneskillnader som inte kan förklaras med annat än kön.  2018-01-29

Foto: Mostphotos

Så stoppar du sextrakasserier

Metoo-uppropet har visat hur vanligt det är med sexuella kränkningar. Som chef är det ditt ansvar att se till att sådana inte ­förekommer på din ­arbetsplats. Så här gör du för att förebygga, ­utreda och stoppa trakasserierna.  2018-01-29

Till arkivet

Ledare: "Övergreppet var mitt straff""

Lotta Ekstedt, chefredaktör

Läs ledaren här!