×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro, Kivra eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

”Viktigt att spegla samhället”

2014-04-30, Tidningenvision.se

Spelar det någon roll var cheferna har sina rötter? I Södertälje är svaret ett rungande ja. Tidningen Vision lät tre anställda i kommunen tala ut om vänskapskorruption, glastak och svårstavade namn.

Nästan varannan person i Södertälje är född utomlands eller har föräldrar som kommit till Sverige. Men på de högsta chefsposterna i det nybyggda stadshuset med sin inglasade front är det som i övriga Kommunsverige – ganska blekvitt. Några snäpp ner i hierarkin finns dock undantag.

Hewan Temesghen är ett sådant undantag. Hon menar att det är viktigt att så många som möjligt kan känna igen sig bland dem som finns högst upp bland tjänstemännen i kommunen.

– Det är viktigt att återspegla det övriga samhället. Det är dels en symbolisk fråga, dels en förtroendefråga, säger hon.

Hon är själv enhetschef för Ung fritid i Södertälje och sticker ut med en tydlig förändringstanke för stadens fritidsgårdar, ett stort hårsvall, och med föräldrar från Eritrea.

– Jag möter många unga som blir förvånade över att jag är chef. Men jag blir samtidigt en förebild, de ser att man kan skilja sig från normen och ändå vara chef.

Även Michael Alonzo, administrativ chef för Kulturskolan, ser fördelar med sitt utländska påbrå. När han berättar att han blev svensk medborgare vid sex års ålder ger det ett förtroende bland många som haft det svårt i sin landning i Sverige.

Michael Alonzo anser också att vi måste lära oss att se på Sverige med ett mer kritiskt perspektiv. Han tänker bland annat på att det ständigt talas om vikten av nätverk.

– Här pratar vi om kontaktnät som en legitim väg till chefskap.I andra länder kallar man det vänskapskorruption. Skulle vi göra någonting åt det skulle det gynna många med utländsk bakgrund.

Hewan Temesghen har upplevt hur det är att bli bortsållad från ett jobb på grund av sin bakgrund. Pierre Frennesson, stadsjurist och adopterad från Haiti, har däremot inga sådana erfarenheter.

– Jag har inte upplevt något glastak, eller några inbyggda problem, för att jag är utlandsfödd. Men situationen kanske varit annorlunda om jag hade haft ett mindre svenskklingande namn.

Han tror att det finns klara fördelar med att ha många personer med invandrarbakgrund i tjänstemannaledningen, men också att fördelarna är lokala. I Södertälje är fördelarna uppenbara, i en kommun med liten andel invandrare är betydelsen sannolikt mindre, menar han.

Lösningarna då? Hur får vi in fler personer med utländsk bakgrund på chefsposterna?

Hewan Temesghen tror på strukturella åtgärder, som att under en begränsad tid använda sig av positiv särbehandling. Det vill säga om två personer som söker en tjänst har likvärdiga meriter kan den av dem som har invandrarbakgrund gå före. I dag är det bara lagligt för arbetsgivare att använda sig av positiv särbehandling utifrån kön, om det könet är underrepresenterat på arbetsplatsen.

– Jag tycker att man tillfälligt skulle kunna använda sig av positiv särbehandling utifrån etnicitet, för att få till en större mångfald på vissa tjänster, säger hon.

Pierre Frennesson tror mer på attityd- och värderingsarbete.

– Vi måste göra något åt samhällsproblemet. Att få bort rädslan för invandrare och konstiga namn. Kommer vi inte åt det får vi ingen långsiktig förändring till stånd. I så fall får kvotering och liknande åtgärder bara marginell påverkan.

Oscar Magnusson

oscar.magnusson@sktf.se

Artiklar

Illustration: Helena Bergendahl

Svårt dela på lönekaka

Snart är det dags för den årliga ­löne­revisionen. Men kravet på att ­sätta rätt löner upplevs ofta som omöjligt när det finns för lite pengar att fördela. Det visar en undersökning som Chefen i fokus gjort.  2019-01-29

Foto: Rickard Kilström

”Alla har rätt till en fjärde chans”

För sex år sedan var Said Shahabpour på botten. Missbrukare, kriminell och hemlös. Nu leder han en av Norrköpings fritidsgårdar, som han har lyft från kaos till trygghet.  2019-01-29

Illustration: Hanna Albrektson

Bli en social stjärna

Det lönar sig att ha social kompetens. Det ger faktiskt mer cash i lönekuvertet. Det visar en ny undersökning. Så här förbättrar du den förmågan.  2019-01-29

Anki Möllberg är en närvarande chef. Foto: Maria Hansson

Vände kris till arbetsglädje

Anki Möllberg och hennes arbetsgrupp i hemtjänsten i Sunnansjö/Nyhammar i Ludvika har fått kommunens hälso- och arbetsmiljöfrämjandepris. Efter många år av höga sjuktal och konflikter präglas arbetsplatsen av arbetsglädje.  2019-01-29

Till arkivet

Ledare: Social och/eller pratglad?

Lotta Ekstedt, chefredaktör

Läs ledaren här!