×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Du måste också vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du anmäler dig som medlem med startdatum bakåt i tiden ska du istället uppfylla kraven den dag du gör medlemsanmälan. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, anställning med lönebidrag eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

”Viktigt att spegla samhället”

2014-04-30, Tidningenvision.se

Spelar det någon roll var cheferna har sina rötter? I Södertälje är svaret ett rungande ja. Tidningen Vision lät tre anställda i kommunen tala ut om vänskapskorruption, glastak och svårstavade namn.

Nästan varannan person i Södertälje är född utomlands eller har föräldrar som kommit till Sverige. Men på de högsta chefsposterna i det nybyggda stadshuset med sin inglasade front är det som i övriga Kommunsverige – ganska blekvitt. Några snäpp ner i hierarkin finns dock undantag.

Hewan Temesghen är ett sådant undantag. Hon menar att det är viktigt att så många som möjligt kan känna igen sig bland dem som finns högst upp bland tjänstemännen i kommunen.

– Det är viktigt att återspegla det övriga samhället. Det är dels en symbolisk fråga, dels en förtroendefråga, säger hon.

Hon är själv enhetschef för Ung fritid i Södertälje och sticker ut med en tydlig förändringstanke för stadens fritidsgårdar, ett stort hårsvall, och med föräldrar från Eritrea.

– Jag möter många unga som blir förvånade över att jag är chef. Men jag blir samtidigt en förebild, de ser att man kan skilja sig från normen och ändå vara chef.

Även Michael Alonzo, administrativ chef för Kulturskolan, ser fördelar med sitt utländska påbrå. När han berättar att han blev svensk medborgare vid sex års ålder ger det ett förtroende bland många som haft det svårt i sin landning i Sverige.

Michael Alonzo anser också att vi måste lära oss att se på Sverige med ett mer kritiskt perspektiv. Han tänker bland annat på att det ständigt talas om vikten av nätverk.

– Här pratar vi om kontaktnät som en legitim väg till chefskap.I andra länder kallar man det vänskapskorruption. Skulle vi göra någonting åt det skulle det gynna många med utländsk bakgrund.

Hewan Temesghen har upplevt hur det är att bli bortsållad från ett jobb på grund av sin bakgrund. Pierre Frennesson, stadsjurist och adopterad från Haiti, har däremot inga sådana erfarenheter.

– Jag har inte upplevt något glastak, eller några inbyggda problem, för att jag är utlandsfödd. Men situationen kanske varit annorlunda om jag hade haft ett mindre svenskklingande namn.

Han tror att det finns klara fördelar med att ha många personer med invandrarbakgrund i tjänstemannaledningen, men också att fördelarna är lokala. I Södertälje är fördelarna uppenbara, i en kommun med liten andel invandrare är betydelsen sannolikt mindre, menar han.

Lösningarna då? Hur får vi in fler personer med utländsk bakgrund på chefsposterna?

Hewan Temesghen tror på strukturella åtgärder, som att under en begränsad tid använda sig av positiv särbehandling. Det vill säga om två personer som söker en tjänst har likvärdiga meriter kan den av dem som har invandrarbakgrund gå före. I dag är det bara lagligt för arbetsgivare att använda sig av positiv särbehandling utifrån kön, om det könet är underrepresenterat på arbetsplatsen.

– Jag tycker att man tillfälligt skulle kunna använda sig av positiv särbehandling utifrån etnicitet, för att få till en större mångfald på vissa tjänster, säger hon.

Pierre Frennesson tror mer på attityd- och värderingsarbete.

– Vi måste göra något åt samhällsproblemet. Att få bort rädslan för invandrare och konstiga namn. Kommer vi inte åt det får vi ingen långsiktig förändring till stånd. I så fall får kvotering och liknande åtgärder bara marginell påverkan.

Oscar Magnusson

oscar.magnusson@sktf.se

Artiklar

Illustration: Erica Jacobson

Lätt gå vilse i testdjungeln

Majoriteten av kommunerna och landstingen låter personlighetstester väga tungt vid chefsrekryteringar, visar Chefen i fokus granskning. Trots det används tester som saknar vetenskapligt stöd av många arbetsgivare.  2018-01-29

Enhetschefen Sofia Claesson tycker att flyktingströmmen har gjort att samverkan mellan olika aktörer har förbättrats. Foto: Rickard Kilström

”Flyktingar bidrar positivt”

Mer än varannan chef upplever positiva förändringar i verksamheten i samband med att fler människor har flytt till Sverige de senaste åren. Det visar Visions färska rapport om flyktingsituationen.  2018-01-29

Kristina Henriksson hoppas på mer lön i ­jämställdhetens namn. Foto: Tomas Bergman

Jämställd lön ger extra tusenlappar

Chefer inom socialförvaltningen i Kalix kommun får ett extra lönepåslag med upp till några tusen kronor. Detta sedan en kartläggning visat på löneskillnader som inte kan förklaras med annat än kön.  2018-01-29

Foto: Mostphotos

Så stoppar du sextrakasserier

Metoo-uppropet har visat hur vanligt det är med sexuella kränkningar. Som chef är det ditt ansvar att se till att sådana inte ­förekommer på din ­arbetsplats. Så här gör du för att förebygga, ­utreda och stoppa trakasserierna.  2018-01-29

Till arkivet

Ledare: "Övergreppet var mitt straff""

Lotta Ekstedt, chefredaktör

Läs ledaren här!