Tidningen Vision har tittat närmare på kommundirektörerna, socialcheferna, personalcheferna, ekonomicheferna och samhällsbyggnadscheferna i de 20 kommuner som har störst andel invånare med utländsk bakgrund.
Granskningen visar att bara 4 av 97 toppchefer är födda utomlands. Ytterligare 4 av cheferna är själva födda i Sverige, men har utländska föräldrar. Hälften av de åtta har sin bakgrund i Finland, resten har rötter i Polen, Bosnien, Libanon och Serbien.
Många kommuner har inskrivet i sin policy att kommunen som arbetsplats ska spegla befolkningens sammansättning. Det skulle innebära att i snitt var tredje toppchef borde ha utländsk bakgrund i Sveriges 20 invandrartätaste kommuner.
Och i kommuner som Botkyrka, Haparanda och Södertälje, som toppar listan, borde hälften ha utländsk bakgrund.
Södertäljes personaldirektör Johan Lefverström säger att kommunen har fattat beslut om att personalsammansättningen ska spegla befolkningen och att man följer upp genom att bland annat mäta utländsk bakgrund bland chefer och specialister.
– I högsta chefsledet finns det kanske en som har föräldrar födda utomlands. I övrigt är det så helsvenskt det kan bli. Vi har haft en kultur där vi rekryterar personer som ser likadana ut. Vi måste bli duktigare på att utmana oss själva, konstaterar han.
Varken Johan Lefverström eller någon av de andra personalchefer som Tidningen Vision har talat med har någon quick fix på problemet. Han hoppas att Södertälje kommuns utvecklingsprogram för nya ledare ska bli en viktig drivbänk för att öka antalet framtida ledare med utländsk bakgrund.
– Ska personer med utländsk bakgrund nå högsta nivån, då måste man börja i andra änden. Vi försöker skaffa oss interna rekryteringsbaser. Men att bryta mönster tar lång tid, säger Johan Lefverström.
Men dörren för att en förändring ska kunna ske står faktiskt vidöppen. Fram till 2018 går var fjärde förvaltningschef, totalt 500 personer, i Kommunsverige i pension. Det innebär att det i snitt kommer att göras en ny rekrytering var tredje dag.
Linda Persson Melin, chefs- och ledarskapsstrateg på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, hyser viss förhoppning om att andelen chefer med utländsk bakgrund ska ha ökat fram till 2017. Hon märker ett intresse för frågan.
– Jag håller i workshops om hur kommunerna kan starta chefs- och ledarskapsprogram. Där poängteras vikten av att välja den som inte är mainstream. Ju duktigare man blir på kompetensbaserad rekrytering desto fler ledare med utländsk bakgrund kommer vi att få. Att ha människor med flera perspektiv skapar bättre beslut och större kreativitet.
Linda Persson Melin är inte främmande för tanken på någon typ av etnisk kvotering till chefstjänster.
– Etnisk kvotering är ingenting som SKL har tagit ställning till i nuläget, men jag tror att man behöver bli mer okonventionell. Jag kan se fördelarna med kvotering. Att det finns etnisk mångfald är ett egenvärde och för att uppnå det kanske man behöver flytta på folk som sitter i vägen. Men det ju är inget jag bestämmer över, det gör kommunerna själva.