×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Du måste också vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du anmäler dig som medlem med startdatum bakåt i tiden ska du istället uppfylla kraven den dag du gör medlemsanmälan. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, anställning med lönebidrag eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Ett boende utöver det vanliga

2013-01-08, Tidningenvision.se

Stort tålamod och intresse för personlig utveckling, är grunden för jobbet med barn och ungdomar med autism. Det tycker Jan Nilsson, föreståndare för fyra elev- och korttidshem med waldorfpedagogisk inriktning.

Fakta

Antroposofi – är en filosofisk inriktning med en utvidgad människosyn som ifrågasätter det strikt materialistiska synsättet på människan och världen.

Waldorfpedagogik – Lägger tyngdpunkten på den individuella utvecklingen. Konstnärliga element, som målning och musik, används som pedagogisk metod.

Biodynamisk odling – Ett kemikalie- och gödselfritt sätt att odla som startade i Sverige på 1930-talet.

Läkepedagogik – Syftar till att ta fram varje individs begåvning, oavsett funktionsnedsättning, och att utveckla ett meningsfullt och optimalt fungerande liv.

Antroposofisk medicin – Ser människan som en helhet av kropp, själ och ande. Konventionell medicin kompletteras med antroposofiska naturläkemedel.

Källa: Antroposofiska sällskapet.

Det rytmiska dunkandet från Rednex discodänga Cotton Eye Joe sipprar ut i trapphuset när Jan Nilsson gläntar på dörren till ett av klassrummen i den gamla 1700-talsherrgården. Därinne är det fullt ös så här på torsdagseftermiddagen. Eleverna sitter i en ring och äter chips och då och då går några ut på golvet och dansar loss en stund.

De ser glada och pigga ut, men är inte så intresserade av oss. De har fullt upp med musiken och dansen. Jan Nilsson, föreståndare för boendena på Årsta Gård, visar oss runt i särskolan som ligger alldeles intill. Att boendena och skolan ligger så nära varandra är ovanligt.

– Det gör att det blir en helhetslösning och det är kanske det som är mest speciellt med vår verksamhet, säger Jan Nilsson och stegar nerför trappan till matsalen.

Här inne är väggarna aprikosfärgade och stolar och bord av trä. Vaser med torkade blommor står på bord och vägghyllor. All mat som serveras på Årsta Gård är ekologisk eller biodynamiskt odlad. Tanken med det är att giftfri mat är vänligare både mot naturen och den mänskliga kroppen, förklarar Jan Nilsson. Men kött serveras ibland, även om det inte är så ofta.

Vi fortsätter ut på gården där en sned vintersol skiner över det halvfrusna gräset och grusgången som leder bort mot de fyra 60-talsvillor som rymmer de elevhem och korttidsboenden som Jan Nilsson är chef över.

Här bor runt 15 elever mellan 7 och 21 år, de flesta med olika funktionsnedsättningar inom autismspektrat, hela eller delar av veckan. Barnen och ungdomarna kräver tillsyn dygnet runt och Jan Nilsson är chef över de 65 personer som arbetar här.

– Men jag har delegerat ansvar till fem arbetsledare som bland annat håller i utvecklings- och lönesamtal med de anställda, säger han och låser upp dörren till korttidshemmet Hans och Greta.

I hallen hänger massor av jackor och mössor på krokar och det ligger fullt av skor på golvet. Precis som i en helt vanlig hall. Att miljön ska vara hemlik är ett mål man strävar efter på Årsta Gård, liksom att omvårdnaden ska vara individuellt anpassad.

En glad röst hörs när vi kliver in över tröskeln.

– Hej, Jan! Vad bra att du kommer, det var ett tag sedan vi sågs, ropar vårdaren Ann-Charlotte Andersson, och möter oss med ett stort leende.

Personalomsättningen på Årsta Gård är låg. Men nyligen har ett antal vårdare nyanställts och Ann-Charlotte Andersson, som jobbat här i tolv år, förklarar ivrigt att hon tycker att de måste hitta ett bättre sätt att introducera dem.

– Ja visst, det måste vi absolut göra, håller Jan Nilsson med.

Ann-Charlotte Andersson plockar framkaffekoppar och de slår sig ner vid det stora matbordet. En elev som bor på hemmet kommer ut och sätter sig hos dem. Hon är nyfiken på fotografens kamera och skrattar när han låter henne hålla i den. Snart kommer en pojke också hem och ett par vårdare och en sjuksyster, som är där på besök, dyker upp.

Eftersom Årsta Gård har waldorf- och läkepedagogik (se faktaruta) som grund för sin verksamhet har alla boende tillgång till både vanliga sjuksköterskor och läkare samt antroposofiska läkare. Andra saker som är utmärkande är att det firas fler högtider här än på de flesta andra ställen. Förutom jul och midsommar firas Sankt Martin, som är ett slags skördefest och Sant Mikael, som är en fest där man tänder lyktor i oktobermörkret.

Och just här finns det också en Bellmanfest som hålls i maj. Då brukar Jan Nilsson klä ut sig till skalden och sjunga och spela hans epistlar. Det firandet hänger samman med att Bellman på sin tid bodde och festade på Årsta Gård.

– Vi tycker att det är en väldigt stor hjälp för våra elever, som i de flesta fall har svårt med tidsuppfattningen, att på ett konkret sätt få en upplevelse av årets lopp. Ofta firar vi med en musik- eller teaterföreställning, säger han och sätter ner kaffekoppen.

Festligheter, sång och drama, vacker inredning, nyttig mat och dansande barn. Frågan är om det finns något som är svårt och prövande i jobbet?

Jan Nilsson förklarar på vägen tillbaka till sitt kontor, som ligger i ett falurött gammalt timmerhus vid infarten, att arbetet långt ifrån alltid är en dans på rosor.

Barnen och ungdomarna som bor här har diagnoser som innebär att de i vissa fall inte kan tala och har mycket svårt att interagera med andra människor. Att någon anställd blir klöst, riven eller slagen händer då och då.

– Det är inget socialt finlir om man säger så. Om jag frågar en elev om han eller hon vill ha en kopp kaffe kan svaret bli en smocka som betyder "nej". Men det handlar inte om något överlagt våld, det finns inget uppsåt. Jag är aldrig rädd, men visst kan det vara obehagligt, säger han.

Om man ska jobba här måste man också vara beredd på en del självrannsakan, förklarar Jan Nilsson och vinkar när vi passerar några boende som spelar boll på gräsmattan bredvid växthuset.

– Det är viktigt för oss att ha ett tjänande, anti-auktoritärt förhållningssätt och att ha ett långt tålamod, som i en del fall kan sträcka sig över flera år.

För Jan Nilsson är det just utmaningen i arbetet som gjort att han blivit kvar sedan 1988, då han rekryterats av en bekant på tunnelbanan och nästan fick fast jobb på stående fot.

– Det är ett intressant arbete och man får arbeta mycket med sig själv. Det är det jag uppskattar mest, säger han och stänger dörren till sitt timmerhus.

Sara Jonerin

sara.jonerin@sktf.se

Artiklar

Illustration: Erica Jacobson

Lätt gå vilse i testdjungeln

Majoriteten av kommunerna och landstingen låter personlighetstester väga tungt vid chefsrekryteringar, visar Chefen i fokus granskning. Trots det används tester som saknar vetenskapligt stöd av många arbetsgivare.  2018-01-29

Enhetschefen Sofia Claesson tycker att flyktingströmmen har gjort att samverkan mellan olika aktörer har förbättrats. Foto: Rickard Kilström

”Flyktingar bidrar positivt”

Mer än varannan chef upplever positiva förändringar i verksamheten i samband med att fler människor har flytt till Sverige de senaste åren. Det visar Visions färska rapport om flyktingsituationen.  2018-01-29

Kristina Henriksson hoppas på mer lön i ­jämställdhetens namn. Foto: Tomas Bergman

Jämställd lön ger extra tusenlappar

Chefer inom socialförvaltningen i Kalix kommun får ett extra lönepåslag med upp till några tusen kronor. Detta sedan en kartläggning visat på löneskillnader som inte kan förklaras med annat än kön.  2018-01-29

Foto: Mostphotos

Så stoppar du sextrakasserier

Metoo-uppropet har visat hur vanligt det är med sexuella kränkningar. Som chef är det ditt ansvar att se till att sådana inte ­förekommer på din ­arbetsplats. Så här gör du för att förebygga, ­utreda och stoppa trakasserierna.  2018-01-29

Till arkivet

Ledare: "Övergreppet var mitt straff""

Lotta Ekstedt, chefredaktör

Läs ledaren här!