×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Du måste också vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du anmäler dig som medlem med startdatum bakåt i tiden ska du istället uppfylla kraven den dag du gör medlemsanmälan. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, anställning med lönebidrag eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Så fixar du upphandlingen

Vägen mot en bra upphandling rymmer flera fallgropar. När det går snett handlar det oftast om att man ställt otydliga krav.

När Elisabeth Åkrantz, som är specialist på vård- och omsorgsupphandlingar vid Upphandlingsstödet, hör folk klaga över att upphandlingar bara handlar om att få lägsta pris och att kvaliteten blir sämre så håller hon inte med.

– Då säger jag att de gjort en dålig upphandling. Alla leverantörer ska uppfylla höga kvalitetskrav för att kvalificeras. Först därefter går man vidare med dem som uppfyller kraven och utvärderar priset, säger hon.

Elisabeth Åkrantz har själv jobbat med upphandlingar i Göteborgs stad och Stockholms läns landsting men är numera specialist på upphandlingar inom vård- och omsorg på Upphandlingsstödet. De finns vid Kammarkollegiet och erbjuder vägledning och stöd i upphandlingsprocessen, både för upphandlande myndigheter och leverantörer.

Enligt Elisabeth Åkrantz handlar första stegen till en bra upphandling om en rad ställningstaganden, inte minst om varför upphandlingen ska göras. Vad vill man uppnå? Är det kvaliteten som ska utvecklas, priset som ska pressas, eller kanske volymen som ska bli större?

När syftet är klart gör man en behovsanalys. Inom den kommunala vård- och omsorgen är det hyfsat enkelt eftersom det finns biståndsbeslut att samla informationen ifrån. Beroende på syfte och behov väljer man sedan upphandlingsform, LOV eller LOU.

– Fördelen med LOV är att det blir valfrihet för den enskilda men det förutsätter att man följer upp och lägger ut information om leverantörernas kvalitet till de som ska välja. I dagsläget är det vanligare inom hälso- och sjukvård men det är på gång även inom vård- och omsorg, med Äldreguiden, säger Elisabeth Åkrantz.

Med en upphandling enligt LOV är ingen leverantör garanterad en viss volym och samma krav och ersättningar gäller för alla, även den egna verksamheten.

– Det har visat sig att de kommunala verksamheterna ofta måste höja sin produktivitet och det är inte alltid så populärt. Med en upphandling enligt LOU däremot behöver det inte vara konkurrensneutralt så ersättningarna kan vara olika till olika aktörer, säger Elisabeth Åkrantz.

När valet av upphandlingsform är gjort utformas ett förfrågningsunderlag som ska innehålla alla krav både på tjänsten och på leverantörens kapacitet. För en upphandling enligt LOU ska även information om hur anbuden kommer att utvärderas finnas med. För detta finns två grundmodeller: antingen att gå enbart på lägsta pris eller det ”ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet”. Den senare modellen passar den som vill ha något extra eller som är ute efter innovativa lösningar. Det går också att välja en mix av de båda modellerna där pris och kvalitet viktas mot varandra, till exempel att priset ut­gör 60 procent och kvalitén 40 procent i utvärderingen, men det är mycket svårare och ingenting Elisabeth Åkrantz rekommenderar för ovana upphandlare.

– Det är när man börjar vikta som risken för överklaganden blir större. Det kräver att man har mycket mer på fötterna om varför viktningen ska se ut på ett visst sätt, säger hon.

Från EU finns direktiv om vad en upphandlande myndighet ska ta hänsyn till. Ett utländskt bolag får till exempel inte behandlas annorlunda än ett från den egna kommunen och det är inte tillåtet att lägga sig i hur företaget driver sin verksamhet, till exempel om de har kollektivavtal eller inte. Däremot kan man ställa vissa miljökrav och kräva att personalen ska tala ett visst språk.

– Håller man sig till EU-principerna är man i regel hemma. En fråga som däremot inte är avgjord i domstol än är om man får ställa krav på meddelarskydd, så där kan vi ännu inte säga vad som är rätt eller fel, säger Elisabeth Åkrantz.

När förfrågningsunderlaget väl gått ut är det inte tillåtet att göra några ändringar. Upptäcks allt för stora misstag är den enda möjligheten att rätta till dem att avbryta upphandlingen och börja om igen.

Görs upphandlingen enligt LOV behövs inget slutdatum för anbudstiden, det går att fylla på med nya aktörer allt eftersom och alla som uppfyller kraven godkänns.

För en upphandling enligt LOU gäller däremot strikta regler. Efter att anbudstiden gått ut får inga ändringar göras och allt material som kommit in ska behandlas med sekretess.

När anbuden väl utvärderats och man valt sin leverantör är det dags att skriva avtal. I avtalet är det viktigt att få med en plan för hur överenskommelsen ska följas upp.

– Alla krav man ställer i förfrågningsunderlaget ska gå att följa upp. Här gör många fel. Dessutom tittar många bara på innehållet i tjänsten och glömmer att följa upp kraven på leverantören, till exempel om de har det kvalitetsledningssystem de utlovat, säger Elisabeth Åkrantz.

Avtalet ska också reglera vad som händer om leverantören inte håller vad som utlovats. Elisabeth Åkrantz rekommenderar en trappa där första steget är ett samtal, därefter indragen ersättning följt av vite. Klarar leverantören ändå inte att uppfylla sina åtaganden sägs avtalet upp.            

Fem EU-rättsliga ­principer för ­upphandlingar

  • Principen om proportionalitet: att inte ställa högre eller lägre krav än vad tjänsten kräver.
  • Principen om likabehandling: att ge samma förutsättningar för alla aktörer.
  • Principen om icke-diskriminering: att ge samma villkor för anbudsgivare från andra kommuner eller länder i EU och EES.
  • Principen om öppenhet: att kommunen eller lanstinget är skyldiga att lämna information om upphandlingen och hur den ska gå till. Förfrågningsunderlaget ska vara tydligt formulerat.
  • Principen om ömsesidigt erkännande: att ställa krav på certifiering enligt ett visst system är inte tillåtet utan motsvarande certifieringar från andra EU- och EES-länder måste också godtas.

Fyra vanliga misstag

  • Tänk igenom syftet. Är målet lägre pris eller en utveckling av kvalitén?
  • Välj utvärderingsmodell efter syftet, antingen lägsta pris eller ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet”
  • Var tydlig i förfrågningsunderlaget, både med kvalitetskraven och med hur anbuden ska utvärderas.
  • Sätt samman en projektgrupp med bred kompetens inom området, till exempel en controller, en jurist och en specialist inom området.

Annika Larsson
Publicerat i Chefen i fokus, maj 2012

Nyheter

Så har ledningen engagerat sig för en bättre arbetsmiljö

Den dagliga arbetsmiljön engagerar såväl medarbetare och skyddsombud som chefer och politiker. VA Syd och Emmaboda kommun är två arbetsplatser som kan se effekten av att arbeta med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Personalcheferna berättar om några konkreta insatser.  för 4 dagar sedan

Stresskollen – ett handfast stöd vid förändring

Stress och arbetsmiljö är stora frågor som kan vara svåra att prata om på jobbet – särskilt i tider då en arbetsgrupp står inför stora förändringar. Här berättar vi om två arbetsplatser som använt Stresskollen som ett verktyg för att stärka gemenskapen i arbetslaget.  för 5 dagar sedan

Hur bra är du på att övertyga?

Vad är det för skillnad på att övertala och övertyga medarbetare? Serena Mon de Vienne, retorikexpert på Snacka Snyggt reder ut begreppen.  för 6 dagar sedan

Stort intresse för träff om mansnormer

Som en följd av samtalen om sexuella trakasserier under hashtagen #metoo arrangerar Vision tillsammans med organisationen MÄN den 8 maj en heldagsträff för medlemmar som definierar sig som män. Syftet är att förändra destruktiva mansnormer och främja jämställda arbetsplatser.  för 9 dagar sedan

Till arkivet