×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Du måste också vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du anmäler dig som medlem med startdatum bakåt i tiden ska du istället uppfylla kraven den dag du gör medlemsanmälan. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, anställning med lönebidrag eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Tandsköterskor mest missnöjda med lönen

2011-09-16, Tidningenvision.se

Tandsköterskor och läkar­sekreterare är mest missnöjda med sina löner och cheferna är mest nöjda. Det visar en stor undersökning som fack­förbundet Vision gjort av årets löneförhandlingar.

2011 blev ett år med rekordlåga löneökningar. För första gången sedan 1997 fick förbundets medlemmar inte någon reallöneökning. Enligt förbundets beräkningar blev löneökningarna 1–1,5 procent lägre än inflationen, medlemmarna fick alltså mindre pengar i plånboken.

Vision har gjort en utvärdering av vad medlemmarna som arbetar i kommuner och landsting tycker om årets löneöversyn. Totalt uppger 60 procent av de 2 000 medlemmarna som tillfrågats att de är nöjda med sin nya lön eller tycker att den är okej.
Det är ungefär samma nivå som i tidigare undersökningar. Men det är stora skillnader mellan yrkesgrupperna.

Mest nöjda är cheferna. 74 procent tycker att de har en bra eller okej lön. Det största missnöjet finns bland tandsköterskor och läkarsekreterare. Bland dem svarar färre än hälften, 43 procent att lönen är bra eller okej.

–Det finns en ilska och en frustration över att man inte blir sedd och tagen på allvar, säger Kjell Svahn, ombudsman på Visions funktion för löner och yrkesvillkor.

Generellt sett är män och högutbildade medlemmar mer nöjda än andra. Missnöjet med lönen är betydligt större bland landstingsanställda än bland dem som jobbar i kommunerna.

–Jag tror det finns två förklaringar. För det första kom landstingen igång med samtalsmodellen tre år senare än kommunerna så man har inte lärt sig hantera systemet lika bra. För de andra är hierarkierna större i landstingen, det blir långt avstånd mellan anställd och chef i lönesamtalen.

Undersökningen visar att det fortfarande finns brister i samtalsmodellen där den nya lönen sätts efter samtal mellan den anställde och den lönesättande chefen.

Trots att de fackligt förtroendevalda uppger att nio av tio medlemmar fick sin nya lön med samtalsmodellen svarar en stor andel av medlemmarna att den nya lönen sattes utan vare sig samtal eller förhandling.
Undersökningen visar också att färre vill ha samtalsmodellen nu än för två år sedan. 2009 ville 60 procent av medlemmarna använda modellen, nu är siffran nere på 54 procent.

–När vi började med samtalsmodellen 2001 fanns stora förhoppningar om att man skulle kunna påverka sin lön under samtalet. De förhoppningarna har grusats lite. En mera realistisk syn är det inte är en förhandling utan mer en sammanfattning av det man har åstadkommit på jobbet under året, säger Kjell Svahn.

Bland dem som redan använder samtalsmodellen vill dock sju av tio fortsätta. Den siffran har legat på samma nivå de senaste åren. De som haft lönesamtal är också mer nöjda med sina löner än de som blivit företrädda av dåvarande SKTF i förhandlingarna.

Det är också betydligt fler som använt samtalsmodellen som tycker att de kunnat påverka sin nya lön. 37 procent bland dem som använt samtalsmodellen tycker att de haft mycket eller ganska stort inflytande mot 14 procent av dem som blev företrädda av SKTF.

Enligt undersökningen kan kommunikationen med medlemmarna bli bättre. Svaren visar till exempel att nästan var femte medlem hade velat ha stöd av facket i löneöversynen om de bara hade vetat vad de skulle göra för att få hjälp. Av dem som fick hjälp var över 90 procent nöjda med stödet från dåvarande SKTF.

–Jag tror att vi kan bli bättre på att kommunicera med medlemmarna. Ofta använder vi fortfarande traditionella metoder som att kalla till möten och sätta upp information på anslagstavlor. Vi måste närma oss medlemmarna mer och träffa dem där de finns på arbetsplatserna, säger Kjell Svahn.

Kjell Svahn nämner Visions center i Linköping som ett bra exempel. Där vet betydligt fler medlemmar vart de ska vända sig när de behöver hjälp.

–Vi har jobbat hårt i många år med att bli bättre. Efter det förra avtalet åkte vi ut och informerade förtroendevalda på betydligt fler ställen än vi gjorde tidigare, säger Kerstin Green, som arbetar som ombudsman på Visions center i Linköping.

På det sättet har förbundet nått ut till fler förtroendevalda som i sin tur har blivit bättre på att hålla kontakt med medlemmarna. Kerstin Green säger att Vision också har jobbat med att få arbetsplatsombud att bli mer aktiva.

–Vi har sett till att inte runda ombuden utan de har blivit länken till medlemmarna. De har gjort sig kända på ett bra sätt genom att mejla ut information och träffa medlemmarna mera, säger Kerstin Green.
 
 

Lasse Nilsson

lasse.nilsson@sktf.se

Artiklar

Illustration: Erica Jacobson

Lätt gå vilse i testdjungeln

Majoriteten av kommunerna och landstingen låter personlighetstester väga tungt vid chefsrekryteringar, visar Chefen i fokus granskning. Trots det används tester som saknar vetenskapligt stöd av många arbetsgivare.  2018-01-29

Enhetschefen Sofia Claesson tycker att flyktingströmmen har gjort att samverkan mellan olika aktörer har förbättrats. Foto: Rickard Kilström

”Flyktingar bidrar positivt”

Mer än varannan chef upplever positiva förändringar i verksamheten i samband med att fler människor har flytt till Sverige de senaste åren. Det visar Visions färska rapport om flyktingsituationen.  2018-01-29

Kristina Henriksson hoppas på mer lön i ­jämställdhetens namn. Foto: Tomas Bergman

Jämställd lön ger extra tusenlappar

Chefer inom socialförvaltningen i Kalix kommun får ett extra lönepåslag med upp till några tusen kronor. Detta sedan en kartläggning visat på löneskillnader som inte kan förklaras med annat än kön.  2018-01-29

Foto: Mostphotos

Så stoppar du sextrakasserier

Metoo-uppropet har visat hur vanligt det är med sexuella kränkningar. Som chef är det ditt ansvar att se till att sådana inte ­förekommer på din ­arbetsplats. Så här gör du för att förebygga, ­utreda och stoppa trakasserierna.  2018-01-29

Till arkivet

Ledare: "Övergreppet var mitt straff""

Lotta Ekstedt, chefredaktör

Läs ledaren här!