×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Du måste också vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du anmäler dig som medlem med startdatum bakåt i tiden ska du istället uppfylla kraven den dag du gör medlemsanmälan. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, anställning med lönebidrag eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Lär dig motverka härskarteknik

Härskarteknik finns överallt och i alla möjliga former. Men ingen härskarteknik fungerar utan mottagare och det finns metoder att hantera den – och att upptäcka den hos sig själv.

Alla har vi varit med om det någon gång. Känt oss tillplattade, förminskade, av en annan människa. Andra gånger är det vi själva som får andra att tystna och se tillintetgjorda ut, kanske utan att vi ens förstår varför.

– Alla är härskare i något avseende och i någon relation. Men en del människor är det mer än andra och det finns ett oändligt antal tekniker, säger Ylva Elvin-Nowak, doktor i psykologi och KBT-terapeut.

Hon blir, tillsammans med psykologkollegan och coachen Heléne Thomsson, ofta anlitad som konsult till arbetsgrupper som behöver utvecklingsstöd, och stöter då ofta på olika former av härskarteknik. De två har också skrivit boken Elva nyanser av tystnad, där de tar upp olika former av härskarteknik samt hur man kan förebygga och bemöta dem. Bokens utgångspunkt är att härskarteknik bygger på en relation och alltså kräver en mottagare.

– Varje människa har ansvar för sig själv och sina valmöjligheter. Man kan alltid göra lite annorlunda, förändra åtminstone något, säger Ylva Elvin-Nowak och poängterar att detta gäller vuxna människor. Av utsatta barn kan man aldrig kräva sådant ansvar.

 – Sedan är det förstås så att vi har olika saker i bagaget som kan göra att vi är extra mottagliga för vissa härskartekniker. Men det gäller att inte göra sig själv till offer, att inte låta sig härskas över.

Istället bör man dels öva sig på att förstå sina egna sätt att tolka vad som händer: kan det vara så att jag överreagerar, beror min reaktion på erfarenhet av andra situationer? Dessutom bör man fundera på hur man kan motverka att det händer igen.

Härskarteknik handlar alltid om att tysta andra människor. Genom att vända blicken mot fönstret eller börja bläddra i sina papper då en annan människa pratar. Genom att ge beröm, men på ett överlägset sätt. Eller genom att ta upp det som någon annan just sagt som om det vore en egen idé. Och så vidare.

Det var den norska socialpsykologen Berit Ås som myntade begreppet för 35 år sedan, då utifrån ett genusperspektiv (härskartekniken användes av män gentemot kvinnor).

– De fem härskartekniker som hon identifierade då är nog ganska uppenbara för de flesta idag, säger Ylva Elvin-Nowak. Om man använder dem så tydligt som hon beskrev dem blir man nog snabbt avslöjad. Men det finns så många fler, och mer subtila sätt att utöva makt mot andra. Och de används av både kvinnor och män och mot både kvinnor och män.

I sin bok beskriver hon och Heléne Thomsson bland andra kompetensavklädaren som ifrågasätter någon annans kunskap inför publik, den trevliga härskaren som framstår som snäll men å andra sidan alltid står oemotsagd och jämt får som han/hon vill samt den goda människan som alltid gör sitt bästa och därmed blir omöjlig att klandra.

– Den typen finns ofta hos idéburna organisationer, men också bland dem som jobbar i yrken som går ut på att hjälpa andra. En sådan person ser ofta självständiga medarbetare som hot.

Alla i en grupp har ansvar för att undvika att härskarteknik får fäste.

– Man är medspelare om man låter andra använda härskartekniker.

Men som chef har man naturligtvis ett extra stort ansvar för att identifiera, förebygga och motverka härskarbeteende bland sina medarbetare.

– Min erfarenhet är tyvärr att många chefer är urdåliga på att se och ta ansvar när det gäller relationer på arbetsplatsen. De är extremt obehagsfobiska och undviker därför i det längsta att ta tag i sådana här beteenden, utan låter det istället gå så långt att de måste ta in en extern konsult.

Helt fel, tycker Ylva Elvin-Nowak, som anser att det ingår i chefsrollen att vara tydlig med var gränserna går och vilka beteenden som inte är acceptabla, även om man riskerar sura miner. Men ofta räcker det inte med det. Som chef har man också ansvar för att faktiskt ändra oönskade beteenden hos medarbetare.

– Det är en av de största utmaningarna för människor i chefsposition att lära sig bra strukturer för detta. Det handlar om att ge tydlig feedback. Vi kallar det att ”beteendemodifiera”, det vill säga förstärka bra beteenden och försvaga dåliga.

– Till exempel kan man beskriva en situation man upplevt och utifrån jag-perspektiv förklara hur man upplevde den. Man måste själv ha varit med, aldrig utgå från rykten. Och man ska absolut inte börja med att säga något positivt!  Det hörs direkt att man tänker komma med kritik sedan och då sätter personen genast upp ett pansar. Däremot ska utgångspunkten vara välvilja.

Man ska också vara medveten om att de allra flesta ”härskare” inte är medvetna om att de använder härskarteknik.

– Ofta handlar det om tekniker som personen använt sedan barnsben.

I bästa fall inser personen hur beteendet kan uppfattas och kommer själv med förslag på beteendeförändringar, men handledning kan också behövas.

Härskarbeteenden kan också motverkas och förebyggas genom att man som chef är extra vaksam i vissa situationer, till exempel vid möten. Får alla komma till tals och lyssnar de andra? Har någon tendens att avbryta andra gång på gång? Finns det personer som ”tar över” andras idéer och gör dem till sina? Spelar någon på sin kvinnlighet/manlighet så att andra tystnar? Har jag några som ständigt tävlar i fråga om kompetens? Och så vidare.

Det gäller förstås också att försöka ha koll på sina egna tendenser till härskande. Hur beter jag mig själv när mina medarbetare kommer med förslag? Finns det risk att min vänliga klapp på axeln uppfattas som en klapp på huvudet? Låter jag alla yttra sig på möten? Låter jag de blyga prata med mig i enrum istället?

Genom att studera härskarteknikfenomenet har Ylva Elvin-Nowak själv blivit betydligt mer uppmärksam på sådant beteende, både hos andra och hos sig själv.

– Jag har lätt att kompetenskonkurrera. Men numera har jag mycket lättare att se det och försöker undvika det.

Ingela Hofsten
Publicerat i Chefen i fokus, november 2011

Nyheter

Så har ledningen engagerat sig för en bättre arbetsmiljö

Den dagliga arbetsmiljön engagerar såväl medarbetare och skyddsombud som chefer och politiker. VA Syd och Emmaboda kommun är två arbetsplatser som kan se effekten av att arbeta med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Personalcheferna berättar om några konkreta insatser.  för 4 dagar sedan

Stresskollen – ett handfast stöd vid förändring

Stress och arbetsmiljö är stora frågor som kan vara svåra att prata om på jobbet – särskilt i tider då en arbetsgrupp står inför stora förändringar. Här berättar vi om två arbetsplatser som använt Stresskollen som ett verktyg för att stärka gemenskapen i arbetslaget.  för 5 dagar sedan

Hur bra är du på att övertyga?

Vad är det för skillnad på att övertala och övertyga medarbetare? Serena Mon de Vienne, retorikexpert på Snacka Snyggt reder ut begreppen.  för 6 dagar sedan

Stort intresse för träff om mansnormer

Som en följd av samtalen om sexuella trakasserier under hashtagen #metoo arrangerar Vision tillsammans med organisationen MÄN den 8 maj en heldagsträff för medlemmar som definierar sig som män. Syftet är att förändra destruktiva mansnormer och främja jämställda arbetsplatser.  för 9 dagar sedan

Till arkivet

Ledare: "Övergreppet var mitt straff""

Lotta Ekstedt, chefredaktör

Läs ledaren här!