×

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

Fackförbundet  för dig inom kommun, region, kyrka och bolag kopplat till välfärden.

Läs mer om medlemskapet

Glöm inte att gå med i a-kassan!

Läs mer om A-kassan Vision

Är du arbetssökande och vill bli medlem?
Sms:a "Vision" till 71501 så hjälper vi dig.

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Såväl socialsekreteraren Helena Bojanic som enhetschefen Angelica Florin tycker att de har nytta av arbetstyngdsmätningen på barn-och ungdomsenheten i Nässjö. Foto: Marlin Johansson

    Såväl socialsekreteraren Helena Bojanic som enhetschefen Angelica Florin tycker att de har nytta av arbetstyngdsmätningen på barn-och ungdomsenheten i Nässjö. Foto: Marlin Johansson

  • Svårast att mäta är arbetets känslomässiga belastning. Därför är samtalen med chefen så viktiga, tycker Helena Bojanic. Foto: Marlin Johansson

    Svårast att mäta är arbetets känslomässiga belastning. Därför är samtalen med chefen så viktiga, tycker Helena Bojanic. Foto: Marlin Johansson

Mäter vad som går att hinna

2018-10-23

Tidningen Vision nr 7 2018. I Nässjö mäts socialsekreterarnas arbetsbelastning. ­Resultatet hjälper dem att avgöra vad som är rimligt att hinna med. Men kan också vara argument för fler tjänster.

På barn- och ungdomsenheten i Nässjö använder socialsekreterarna en metod för att mäta sin arbetsbelastning. Helena Bojanic är en av dem.

– Det har gjort att jag nu är betydligt duktigare på att avgöra vad som är rimligt för mig själv att hinna med. Jag har också blivit bättre på att be om hjälp om jag tycker jag behöver det, säger hon.

Arbetstyngdsmätningen, som metoden kallas, har används regelbundet i Nässjö sedan drygt två år och är en vidareutveckling av den modell som skapades i Göteborg 2012. Bakgrunden är att det runt 2014 blev svårt att rekrytera personal till socialtjänsten i Nässjö. Arbetsmiljön försämrades och det blev intressant att ta reda på hur hårt belastade medarbetarna var.

– Men inte för att se hur de skulle kunna göra mer. Mätningen är inget prestationsverktyg utan ett arbetsmiljöverktyg, säger enhetschefen Angelica Florin.

Därför ägnar Helena Bojanic nu cirka tio minuter varje månad åt att fylla i underlaget för mätningen. Hon bedömer sin arbetsbelastning på en femgradig skala, redovisar sitt flextidssaldo och listar de ärenden hon arbetar med, vilken typ de är och om de är under utredning eller om det pågår beslutade insatser. Med hjälp av listan sätter hennes gruppledare poäng på hennes arbetstyngd.

Måttet på normal arbetsbelastning för medarbetare med minst fem års erfarenhet är 150 poäng. För Helena Bojanic, som jobbat kortare, gäller 126. Ofta tycker hon att hon hamnar ungefär där, men det är inte alltid som poängen stämmer överens med hennes egen bedömning av arbetsbelastningen. Till exempel kan liknande ärenden engagera känslomässigt helt olika och därför vara psykiskt betungande på helt olika sätt. Därför är också ett återkommande samtal med närmsta chef ett inslag i arbetstyngdsmätningen.

– Det är dialogen med gruppledaren som gör att det här är så himla bra. Det är under samtalet man kan reda ut det som inte syns i själva mätningen och det är då saker händer, säger Helena Bojanic.

Ofta, men inte alltid och inte direkt på sekunden, tycker hon att arbetsledaren har möjlighet att hjälpa till med avlastning när någon har för mycket att göra. Antingen genom hjälp att prioritera eller genom att omfördela arbetsuppgifter. Ett konkret eget exempel tycker hon är ett ärende med stora konflikter mellan två föräldrar där hon hade svårt att ensam förhålla sig till två helt olika berättelser.

– Jag bollade med arbetsledaren och förklarade att ärendet krävde mycket tid och fick då hjälp av en medhandläggare. I det läget var det jag som behövde hjälp, i ett annat är det jag som får hjälpa någon annan.

Även enhetschefen Angelica Florin kan peka på konkret nytta av arbetstyngdsmätningen. Förutom att kunna avlasta genom att flytta ärenden inom olika grupper på enheten har den också gett underlag för argument i mötet med politikerna.

– När vi kunde peka på att vi behövde fler tjänster fick vi också ett budgettillägg till det, säger hon.

De nya tjänsterna gick inte att tillsätta direkt. Mätningen i augusti visade på fortsatt brist på medarbetare. Men till oktober var enheten fullt bemannad, så den mätning som görs nu är den första som görs med full personalstyrka. Men att det innebär godkänd arbetsbelastning är inte självklart.

– Man kan inte bara titta på siffrorna. Man måste också se till de individuella upplevelserna.  

Artiklar

Vi har ny webbplats!

Tidningen Vision har bytt hemsida och webbadress. Besök oss på tidningenvision.se.  2019-10-28

Foto: Jann Lipka.

Blev du bjuden på lönekalaset?

Majoriteten av Visions medlemmar i kommuner och regioner fick löne­ökningar mellan 2,4 och 3 procent i år. Luleå och ­Vetlanda toppar bland kommunerna. Väster­norrland fick högsta ­snittökning bland ­regionerna.  2019-09-23

Medicinska sekreteraren Dennis Lindgren Örcel, här med kollegan Carina Johansson, fick ett lönesamtal tack vare ett inlägg på Facebook. Foto: Karl Nilsson.

Missnöje trots extra ­satsning

Flera regioner gjorde speciella satsningar på medicinska sekreterare och tandsköterskor i år. I Region Västernorrland fick båda yrkesgrupperna fyra procents löneökning i genomsnitt. Men trots höjningarna jäser missnöjet med för låga löner.  2019-09-23

Eva-Lotta Nilsson.

”Vi i Vision måste ligga på”

”Löneökningarna är bra på många håll jämfört med övriga arbetsmarknaden. Men vi måste ­titta närmare på arbetsplatser som haft lägre löneökningar”, säger Visions förhandlingschef Eva-­Lotta Nilsson.  2019-09-23

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb