×

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

Fackförbundet  för dig inom kommun, region, kyrka och bolag kopplat till välfärden.

Läs mer om medlemskapet

Glöm inte att gå med i a-kassan!

Läs mer om A-kassan Vision

Är du arbetssökande och vill bli medlem?
Sms:a "Vision" till 71501 så hjälper vi dig.

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Foto: Most photos

    Foto: Most photos

  • Branko Banic kände sig alltmer ensam och obekväm i det kriminella gänget. 2012 lämnade han Brödraskapet och ett par år senare var han redo att ta ytterligare ett steg. Foto: Lasse Nilsson

    Branko Banic kände sig alltmer ensam och obekväm i det kriminella gänget. 2012 lämnade han Brödraskapet och ett par år senare var han redo att ta ytterligare ett steg. Foto: Lasse Nilsson

  • Sören Rafstedt på Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i Göteborg tar emot samtal från gängkriminella som vill hoppa av. ”Många känner sig inträngda i ett hörn och har förlorat familj och vänner”, säger han. Foto: Sofia Sabel

    Sören Rafstedt på Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i Göteborg tar emot samtal från gängkriminella som vill hoppa av. ”Många känner sig inträngda i ett hörn och har förlorat familj och vänner”, säger han. Foto: Sofia Sabel

  • Numera har Branko Banic en provanställning som fastighetsvärd på Stena Fastigheter. Här kontrollerar han vatten­temperaturen tillsammans kollegan Adel Zahir. Foto: Lasse Nilsson

    Numera har Branko Banic en provanställning som fastighetsvärd på Stena Fastigheter. Här kontrollerar han vatten­temperaturen tillsammans kollegan Adel Zahir. Foto: Lasse Nilsson

Vägen ut

2018-02-22

Tidningen Vision nr 2 2018. Antalet dödsskjutningar mellan kriminella gäng slår alla rekord. Omkring 800 unga män ingår i dag i kriminella nätverk, men det finns vägar ut. Efter 20 år av uppgörelser i den undre världen tog Branko Banic ett avgörande beslut.

En regnig och blåsig lördag i november 2016 kliver Branko Banic ut genom grindarna med en kartong och några plastpåsar i händerna. Ett och ett halvt år på Västerviksanstalten för misshandel och rån är avtjänade.

På parkeringen sitter kompisarna och väntar i en vit Volvo V60. De har stått där ett tag nu, en sådan här dag vill man inte komma försent. Peter Svensson kliver ur och ger sin gamla vän från tiden i Brödraskapet en stor kram.

De hoppar in i bilen och kör iväg. Men den här gången styr de inte västerut mot klubblokalen på Hisingen. De tar E22:an norrut mot Stockholm där en lägenhet och ett nytt liv väntar för Branko.

– Jag var både glad och rädd och undrade vad jag hade gett mig in på. Med de inrutade rutinerna i fängelset kände jag mig trygg, för mig var det mer skrämmande att gå ut i det normala. Men nu fanns ingen återvändo.

Efter nästan 20 år med skjutningar, knarkaffärer och uppgörelser i den undre världen har Branko bestämt sig. Peter Svensson, som nu jobbar för Passus, Fryshusets avhopparverksamhet, ska hjälpa honom att lämna sitt gamla liv.

De kriminella gängen gjorde entré på allvar i Sverige 1993. Då flyttade mc-gänget Hells Angels in i Staffanstorp med klubbhus, emblem och västar. Två år senare startade Bandidos i Helsingborg och under de följande åren dödades elva personer i den våldsamma konflikten som rasade mellan gängen i hela Norden.

– De blev en viktig förebild. Andra kriminella började snabbt ta efter konceptet, säger Daniel Vesterhav.

Han är chef för enheten för ekonomisk och organiserad brottslighet på Brottsförebyggande rådet. I receptionen på Tegnérgatan i Stockholm ligger Expressen med rubriken ”Mördargängets ledares hånleende när han döms till livstids fängelse” på förstasidan. Gängvåldet är en het fråga valåret 2018.

Att bilda kriminella gäng handlar om att bygga upp det forskarna kallar för skrämselkapital. Det var precis det Hells Angels och Bandidos gjorde. Med automatvapen och pansarskott visade de att de var farliga och inte drog sig för att döda.

Men under senare år har någonting förändrats. Attityden mellan gängmedlemmarna har blivit hårdare. De skjutningar vi ser i dag handlar ofta om unga killar som känner sig kränkta för struntsaker och måste visa sig starka.

– Det kan vara bilaffärer som gått snett eller att någon har pratat för länge med någons flickvän. Saker som förut kunde passera kan i dag leda till en dödsskjutning, säger Daniel Vesterhav.

Gängen har blivit fler och är i dag hårdare knutna till storstädernas utsatta områden. När unga män dör i skjutningarna blir boende i området räddare. Gängen kan bedriva narkotikahandel öppet utan att någon vågar larma polisen.

När gängkrigen kulminerade i Göteborg 2008 startade kommunen Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet tillsammans med en rad myndigheter, bland annat polisen och Skatteverket. Snart öppnades också en avhopparverksamhet med en telefonlinje för dem som vill lämna det kriminella gänget.

– Samhället står inför enorma utmaningar. Kriminaliteten har blivit mer våldsam med skjutningar och sprängningar. Polisen kan inte lösa situationen på egen hand och det kan inte kommunen heller. Bara genom samverkan kan vi vända utvecklingen, säger Sören ­Rafstedt, planeringsledare på Kunskapscentrum.

Han och hans kolleger har blivit uppringda av ett 100-tal gängkriminella sedan starten. 

– De lever ett slitsamt liv. Människor som ringer hit har kommit till en punkt när de inte orkar längre. Många känner sig inträngda i ett hörn och har förlorat familj och vänner. Men även i ett sådant läge finns en väg ut.

Den kommunala byråkratin kan te sig ogenomtränglig, inte minst för en person som levt utanför lagen. Tanken är att Sören Rafstedt och hans kolleger ska vara specialisterna som kartlägger hjälpbehovet och lotsar vidare till socialtjänsten, som i sin tur beslutar om insatser.

Så hur har det gått? När SVT:s Uppdrag granskning i somras satte tänderna i avhopparverksamheten slog man fast att Kunskapscentrum efter sex år inte kunde peka på en enda person som man hjälpt lämna det gängkriminella livet.

Kritiken är felaktig, tycker Sören Rafstedt.

– Flera personer har lyckats hoppa av, men det stämde väl inte med Uppdrag gransknings vinkel. De lyckade exemplen är viktiga som inspiration för oss och som förebilder för de kriminella.

Men någon heltäckande statistik finns ännu inte och det har sina förklaringar:  

– Det måste gå flera år innan man kan säga att det har gått bra eftersom risken för återfall är stor. Men en första utvärdering kommer under våren. 

Ett väpnat rån mot en matbutik i Mölnlycke 1996 blev starten på Branko Banics tunga brottsbana. Han fixade en hagelbössa åt kompisen som planerade kuppen men eftersom han själv behövde pengar till hyran hängde han på.

– Jag såg inte mig själv som kriminell men rånet blev mycket större än jag kunde föreställa mig. Plötsligt var jag inne i det.

Polisen spärrade av motorvägen, men de lyckades ta sig till ett hotell. En halv miljon hade de kommit över. En fräck kupp, skrev tidningarna och nu var Branko Banic en jagad man.

Han höll sig gömd i en månad innan kompisen åkte fast på fyllan och berättade allt för polisen. Branko Banic fick 2,5 års fängelse och många användbara kontakter inför framtiden.

– Där träffade jag äldre medlemmar från Brödraskapet. När jag hade muckat hörde de av sig och frågade om jag vill gå med. Vi hade en historia ihop och jag kände mig accepterad.

Drygt elva år av sitt liv har Branko Banic suttit inne. Efter den första vändan till fängelse klättrade han snabbt i den kriminella hierarkin och blev president för Brödraskapet i Göteborg. Stora knarkaffärer, indrivningar och skjutningar var en del av vardagen. 2006 sköt han en kille i benet på Såggatan i Majorna i Göteborg.

Men livsstilen slet hårt på Branko. Jagad och på jakt i ett ständigt snurrade ekorrhjul kände han att orken började ta slut.

– Det var som att simma motströms i sirap. Det finns faktiskt en term som heter kriminellt utbränd. Jag ville bara ha ett normalt liv och känna mig trygg.

2012 lämnade han Brödraskapet. Det var ett stort steg att ta, men för president Branko var reträttvägen ändå möjlig.

– Du kan gå ur om du har en godkänd anledning, som familjen eller om du har skaffat ett jobb. Men det måste vara ett möte och ni måste skaka hand. Har man tjallat, gått till ett konkurrerande gäng eller har skulder är det värre.

Brytningen innebar att Branko gjorde ett första försök att få ordning på sitt liv. Han kontaktar Arbetsförmedlingen och socialtjänsten men får inget gehör.

Under flera år hankar han sig fram med in­drivningar, knarkaffärer och småbrott. Våren 2015 träffar han Peter Svensson, den gamla kompisen från tiden i Brödraskapet, som nu var utvecklingsledare på Passus, Fryshusets avhopparverksamhet. Det blev ett möte som etsade sig fast.

– Jag såg hur lugn och harmonisk han var. Han hade barn, familj och jobb och berättade om hur han skulle kunna hjälpa mig.

Det skulle bli en vända till fängelset för en misshandel på fyllan, men Branko hade bestämt sig. Under tiden på anstalten går han en kurs för fastighetstekniker och lyckas till slut få en adhd-utredning som han länge har kämpat för.

– Jag var helt inställd på att lyckas den här gången, säger Branko.

Samhället har mycket att vinna på att en person lämnar sin kriminella bana. Beräkningar som nationalekonomen Ingvar Nilsson gjort visar att en gängkriminell kan kosta samhället upp till 23 miljoner kronor under en 15-årig brottsbana.

När Tidningen Vision får tag på Peter Svensson sitter han i bilen på väg till en konferens i Göteborg för att tala om hur man fångar upp unga i riskzonen. Under många år var han själv medlem i Brödraskapet och har visat att det går att byta spår mitt i livet. Ett budskap han försöker skicka vidare till den kriminella världen.

– Socialtjänsten måste våga anlita oss och andra som har kunskap och erfarenhet av den här målgruppen. Kostnaden för det är trots allt ganska liten i sammanhanget.

Första insatsen med en ny klient är en handlingsplan. Hur ser risken för hot och repressalier ut? Vilket stöd och skydd behövs? De som kommer till Passus får hjälp med allt från boende och jobb till terapeutiska samtal och fritidsaktiviteter.

– När man hoppar av blir man helt ensam, det är där vi kommer in. Vi är med dem på dagtid men också på kvällar och helger då risken för återfall är som störst, säger Peter Svensson.  

Att lägga ifrån sig gängidentiteten är ingen quick-fix. Den kriminella livsstilen är djupt rotad; den finns i moralen och i språket.

– Kanske börjar du bråka med grannarna eller sno på jobbet. På Passus jobbar vi med att förändra de gamla tankemönstren, men också klädstilen och sättet att gå, prata och brösta upp sig.

På frågan vad som krävs för att lyckas behöver Peter Svensson ingen betänketid: 

– När en individ är motiverad måste samhället agera direkt och kriminalvården, socialtjänsten, polisen och avhopparverksamheterna måste samarbeta. Får personen inte rätt stöd snabbt byggs ett hat upp och en känsla av att ha blivit sviken av samhället, säger han.

En spis som inte fungerar. En nyckel som har gått av i låset och ett element som hyresgästen tycker är för kallt. Fastighetsvärden Branko Banic sitter framför datorn på Stena Fastigheters områdeskontor i Fisksätra i Nacka och går igenom dagens arbetsuppgifter. Här har han jobbat sedan slutet av december, än så länge på en ettårig provanställning.

– Det här jobbet passar mig perfekt, fasta rutiner men inte för enformigt.

Bara några dagar efter att Branko muckade hade Passus ordnat plats på en ettårig yrkesutbildning till fastighetstekniker. Där blev han handplockad av Stena Fastigheter som arbetar med något de kallar relationsförvaltning för att skapa trivsel och trygghet i sina bostadsområden.

– För oss är det viktigt att bidra till att fler kommer in i samhället oavsett bakgrund, säger Sarah Pettersson, Brankos chef på Stena Fastigheter.

Företaget har anställt flera andra med kriminell bakgrund och hon sticker inte under stol med att företaget tar en risk. Men hon säger att det gagnar såväl boende, anställda och de som vill få ordning på sina liv.

– Det är alltid en risk och vi skulle inte ha anställt Branko utan stöd från Passus. Vi får väga nyttan mot risken. Branko och andra som har lämnat kriminaliteten är fina förebilder och jag får massor av värdefulla råd och tankar om verkligheten de kommer från. Det var fantastisk bra att vi hittade Branko, inte minst för att det är svårt att få tag på duktiga fastighetsvärdar i dag.

Numera jobbar Branko hårt för att komma in i Svensson-livet. Regelbundet går han på olika aktiviteter som Passus ordnar. Han är med i en löpargrupp, går på teater och på terapi för att hålla motivationen uppe och hantera skuldkänslorna för att han inte hoppade av tidigare.

Händer det att han saknar kickarna och de snabba pengarna? Branko skakar på huvudet.

– Visst fanns det spänning i det livet, men samtidigt vet jag att det inte är värt priset. Det har en bitter eftersmak. Nu har jag fullt fokus på att komma i tid, umgås med jobbarkompisar och möta hyresgästerna. Det är mina nya utmaningar, jag hinner inte tycka att det är tråkigt.

Vad gör du om fem år?

– Kanske har jag utvecklat mig uppåt i jobbet och skaffat riktiga vänner, personer som jag tycker om och kan lita på. Jag har en åttaårig son som jag inte har någon kontakt med. Då har jag förhoppningsvis fått ordning på mitt liv så att jag kan träffa honom. 

Artiklar

Vi har ny webbplats!

Tidningen Vision har bytt hemsida och webbadress. Besök oss på tidningenvision.se.  2019-10-28

Foto: Jann Lipka.

Blev du bjuden på lönekalaset?

Majoriteten av Visions medlemmar i kommuner och regioner fick löne­ökningar mellan 2,4 och 3 procent i år. Luleå och ­Vetlanda toppar bland kommunerna. Väster­norrland fick högsta ­snittökning bland ­regionerna.  2019-09-23

Medicinska sekreteraren Dennis Lindgren Örcel, här med kollegan Carina Johansson, fick ett lönesamtal tack vare ett inlägg på Facebook. Foto: Karl Nilsson.

Missnöje trots extra ­satsning

Flera regioner gjorde speciella satsningar på medicinska sekreterare och tandsköterskor i år. I Region Västernorrland fick båda yrkesgrupperna fyra procents löneökning i genomsnitt. Men trots höjningarna jäser missnöjet med för låga löner.  2019-09-23

Eva-Lotta Nilsson.

”Vi i Vision måste ligga på”

”Löneökningarna är bra på många håll jämfört med övriga arbetsmarknaden. Men vi måste ­titta närmare på arbetsplatser som haft lägre löneökningar”, säger Visions förhandlingschef Eva-­Lotta Nilsson.  2019-09-23

Till arkivet

Här finns hjälp för avhoppare

  • Det finns sju specifika avhopparverksamheter i Sverige. I Göteborg och Malmö drivs de av kommunerna och i Stockholm och Örebro av polisen. Dessutom finns tre icke-myndighetsdrivna avhopparverksamheter med hela landets som upptagningsområde; Fryshuset Passus, KRIS i Halmstad och EASAS Stödcenter i Göteborg.

Piska och morot i Malmö

  • I Malmö testar kommunen och polisen en ny metod från USA som heter GVI, Group Violence Intervention. Man identifierar personer som kan bli inblandade i framtida skjutningar och bjuder in hela nätverken på möten hos polisen. Polisen förklarar att man kan sätta gänget under konstant övervakning och kontroll om de inte sköter sig. Samtidigt erbjuder socialtjänsten och andra aktörer en väg ut ur det kriminella livet.

Tipsa oss!

Vad vill du läsa om i Tidningen Vision? Kontakta oss på redaktionen.

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb