×

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

Fackförbundet  för dig inom kommun, region, kyrka och bolag kopplat till välfärden.

Läs mer om medlemskapet

Glöm inte att gå med i a-kassan!

Läs mer om A-kassan Vision

Är du arbetssökande och vill bli medlem?
Sms:a "Vision" till 71501 så hjälper vi dig.

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • ”Nu känner jag mig stark”. Mariana Sattouf tvivlade på att hon kunde få jobb. Efter att ha deltagit i bostadsbolaget Mimers program för nyanlända fick hon praktik och därefter arbete på Mio möbler. Foto: Rickard Kilström

    ”Nu känner jag mig stark”. Mariana Sattouf tvivlade på att hon kunde få jobb. Efter att ha deltagit i bostadsbolaget Mimers program för nyanlända fick hon praktik och därefter arbete på Mio möbler. Foto: Rickard Kilström

  • Åke Larsson och Maria Lindelöf är två av coacherna på Jobbpunkt Mimer. Foto: Rickard Kilström

    Åke Larsson och Maria Lindelöf är två av coacherna på Jobbpunkt Mimer. Foto: Rickard Kilström

  • Ulrika von Schantz. Foto: Rickard Kilström

    Ulrika von Schantz. Foto: Rickard Kilström

  • Trygghetsvärdarna Tilda Johansson och Ali Dige ska se till att det blir en sommar full med aktiviteter för de boende i bland annat Araby och Teleborg. Foto: Mats Samuelsson

    Trygghetsvärdarna Tilda Johansson och Ali Dige ska se till att det blir en sommar full med aktiviteter för de boende i bland annat Araby och Teleborg. Foto: Mats Samuelsson

  • För 54 år sedan flyttade Ingegärd Petersson och hennes familj in den nybyggda lägenheten på Skogsnäsvägen i Araby. Trivs gör hon fortfarande, men området har blivit otryggare, konstaterar hon. Foto: Mats Samuelsson

    För 54 år sedan flyttade Ingegärd Petersson och hennes familj in den nybyggda lägenheten på Skogsnäsvägen i Araby. Trivs gör hon fortfarande, men området har blivit otryggare, konstaterar hon. Foto: Mats Samuelsson

Nya nyttan med allmännyttan

2018-04-19

Tidningen Vision nr 3 2018. När otryggheten ökar i flera förorter axlar allmännyttan en ny roll. Nu sköter de inte bara fastigheterna, utan satsar också på läxläsning, sommaraktiviteter och ­arbetsförmedling. I Västerås fick Mariana Sattouf jobb och stärkt självförtroende.

Året var 1964, fredag den 13 mars närmare bestämt. Ingegärd Petersson, hennes man Bengt och de två döttrarna flyttade in i den splitternya trean på 74 kvadratmeter i Araby, Växjös första miljonprogramsområde.

Den nybyggda lägenheten på Skogsnäsvägen var perfekt för den lilla familjen. I området som växte fram mellan tallar och kullar fanns allt de kunde önska sig.

– Det var som en dröm. Vi hade en tvättstuga i huset, trevliga grannar, en lekplats utanför porten och en speceriaffär strax intill, berättar Ingegärd Petersson.

Ett halvt sekel har gått sedan dess. I dag är Araby ett av de särskilt utsatta bostadsområdena i Sverige, enligt polisens kartläggning. Ytterligare 22 miljonprogramsområden finns på listan. Problemen med gängkriminalitet och otrygghet här anses så allvarliga att det krävs kraftfulla insatser från polis och andra myndigheter.

Allmännyttan är en aktör som tar på sig allt större ansvar. I en undersökning som Tidningen Vision gjort med de största kommunala bostadsbolagen uppger samtliga att deras sociala arbete ökat de senaste åren. Nästan hälften säger att det ”ökat markant”.

Förutom vräkningsförebyggande arbete och trivselaktiviteter görs en mängd olika insatser. Sommarjobb till unga, läxläsning och trygghetsvärdar. Kort sagt; att ägna sig åt social hållbarhet har blivit en självklarhet.

Så har det inte alltid varit.

Det är trångt på hyllan med inglasade diplom. Michael Pirosanto letar förgäves efter en ledig plats och placerar till slut den senaste utmärkelsen, Stiftelsen Tryggare Sveriges brottsförebyggande pris 2018, på bordet under.

I motiveringen till priset står att ”Michael Pirosanto och hans personal på Gårdstensbostäder, mer eller mindre själva, lyckats vända den negativa utvecklingen i området.”

Den vändningen har genomförts på tjugo år. 1996 tog politikerna i Göteborg ett radikalt beslut för att få ordning på Gårdsten. Området i norra Göteborg, som inte var fullt uthyrt ens när det var nybyggt, hade förfallit rejält. Slitna hus, eftersatt underhåll, över 800 tomma lägenheter.

– Det här var ett av Sveriges sex sämsta bostadsområden, socialt och ekonomiskt. Hög arbetslöshet och brottslighet. Varje vecka stod det något i tidningen om klotter, inbrott eller något annat negativt, minns Michael Pirosanto.

Beslutet blev att bilda ett nytt bostadsbolag, Gårdstensbostäder. Men uppdraget var inte bara att rusta upp och få lägenheterna uthyrda, utan också att ge hyresgästerna ett reellt inflytande.

På den tiden var det ett helt nytt sätt att ta sig an upprustning av utsatta områden. I ”Den kommunala allmännyttans historia” (Eva Hedman, 2008) beskrivs hur allmännyttan tidigare satsat på tillfälliga förnyelseprojekt för att få mer resursstarka grupper att flytta in. Med Gårdstensbostäder som en av föregångarna övergavs tanken på att byta ut befolkningen till att i stället utgå från de boendes behov.

Gårdstensbostäder gick i bräschen för det nya tänkesättet och satte till och med hyresgästerna direkt i bolagsstyrelsen.

– Det är en jätteviktig del. Personer av olika nationalitet som bor, verkar och är engagerade i Gårdsten. Deras barn har vuxit upp här, de vet vad som behövs och vad som behöver byggas, säger Michael Pirosanto.

Sättet att arbeta på var också nytt: bolaget anställde huschefer som skulle ha nära kontakt med de boende och större ansvar över sina fastigheter. 2002 startades en trygghetsgrupp som är igång från morgon till midnatt, är ute och träffar unga och andra hyresgäster.

Upprustningen av lägenheterna drog igång tidigt, men snart blev man varse att det behövdes fler insatser, uppgifter som bostadsbolag vanligtvis inte ägnade sig åt.

– 1997 slog matbutiken i centrum igen. Ingen annan ville satsa så lösningen blev att vi drev en butik själva, med hjälp av en pensionerad Konsumföreståndare, berättar Michael Pirosanto, och tar till en jämförelse för att illustrera bristen på service.

– Vi hade över 5 900 invånare. Det är som att en kommun av Vadstenas storlek inte skulle ha en enda matbutik.

Men de mest angelägna frågorna var arbetslöshet och brottslighet. Projektledare Salma Nazzal var en av de boende som tidigt engagerade sig och fick jobb i den nybildade enheten Gårdstensbyrån med uppgift att skapa arbetstillfällen.

– Ledningen tänkte klokt. Det handlar inte bara om fastigheter, också om att människor skulle kunna förbättra sina liv. När vi hade ett möte om städutbildning kom 104 personer som ville ha jobb. Då förstod jag hur viktigt det var, säger hon.

Genom städutbildningen skapades företag som Gårdstensbostäder sedan kunde köpa tjänster av. Därefter har det startats bygg- och fastighets- och butiksutbildning och restaurangskola.

Gårdsten är fortfarande kvar på polisens lista över utsatta områden. Men skillnaden är stor. 1997 hade området fler anmälda brott än i övriga Göteborg, nu ligger man långt under snittet och fastighetsvärdet har ökat från i stort sett noll till 1,7 miljarder kronor.

– Men det tog fem år innan brottsligheten började minska. Det är viktigt att vara långsiktig, det funkar inte med någon jäkla kvartalsekonomi, konstaterar Michael Pirosanto.

Erikslunds köpcenter, Västerås. Mio möbler har just öppnat för dagen och än så länge är det glest med kunder. Men full aktivitet ändå. Golvet läggs om och Mariana Sattouf tar lite omvägar när hon lotsar genom butik och lager.

– Det är många olika arbetsuppgifter. När jag praktiserade lärde jag mig många nya ord när jag packade upp möbler och stod i kassan.

Det har gått ett år sedan Mariana Sattouf deltog i Propellern, bostadsbolaget Mimers program för nyanlända. Då hade hon varit fyra år i Sverige, läst svenska och engelska, men hade inga tankar på att kunna få ett jobb.

– Jag hade ingen erfarenhet. Jo, i Syrien hade jag jobbat i min mans butik. Men det är stor skillnad mot här.

Mimer har lång erfarenhet av att hjälpa arbetslösa till jobb. Redan 2005 startades ett lokalt jobbcenter. Till en början EU-finansierat, sedan gick kommunen in och stöttade verksamheten.

Fram till 2015 var målgruppen för Jobbpunkt Mimer alla långtidsarbetslösa. Men i och med flyktingvågen ändrades inriktningen. Propellern startades med syftet att minska tiden det tar för nyanlända att komma ut på arbetsmarknaden.

– Vi sysslar mer med handledning än utbildning nu, och vi lägger mycket tid på svenska språket. När man väl har ett jobb löser sig mycket, man får kontakter, kompisar och pratar svenska dagligen, säger Åke Larsson, coach och en av tre anställda på Jobbpunkt Mimer.

Hittills har sju grupper om 15–20 personer gått ett åtta veckors program. Drygt hälften har fått jobb. Och för att det ska lyckas krävs förstås bra kontakter med arbetsgivare.

– Dels handlar det om företag som Mimer redan jobbar med eller köper tjänster av, dels är det mycket ”walk and talk”, att vi är ute och träffar företag. Mina kolleger är superminglare.

Men varför ska ett bostadsbolag ordna jobb åt folk? Det är väl Arbetsförmedlingens uppgift?

– Det skulle vara konstigt om vi inte gjorde det. Vår uppgift är att göra Västerås till en så bra stad som möjligt att bo i. Och därmed har det har inte heller någon betydelse om deltagarna bor i våra hus eller inte, säger Åke Larsson.

Mariana Sattouf vittnar om hur självförtroendet stärkts under tiden på Mio. Och att hon till slut tog mod till sig att söka ett ledigt vikariat som dök upp när praktikperioden närmade sig slutet.

Två dagar efter intervjun fick hon besked.

– Det var långa dagar för mig. Jag tänkte ”varför skulle de välja mig?” och gick runt och sade hej då till kollegerna. Sedan när jag fick jobbet kändes det otroligt, jag var jätteglad.

Åter till Araby i Växjö. Ingegärd Petersson, 85 år, har just kommit tillbaka till bostaden på Skogsnäsvägen efter en promenad med hunden Trisse.

Arabys trognaste hyresgäst trivs fortfarande i lägenheten och i området. Men mycket har förändrats och mycket har blivit sämre, säger hon.

– I centrum är det ett väldigt busliv bland ungdomarna på kvällarna och mina vänner varnar mig för att gå ut. Det är säkrast att hålla sig hemma efter klockan 21, säger Ingegärd Petersson.

Att skapa ökad trygghet i området är en av Växjöbostäders viktigaste utmaningar. Flera insatser görs, bland annat startade Ulrika von Schantz, bostadssocial samordnare, för fem år sedan ett integrationsprojekt för att skapa meningsfulla fritidssysselsättningar. När skolan och fritids stänger för sommaren behöver unga ett alternativ till att hänga i centrum.

– Det fanns ett enormt behov bland barn och ungdomar men även bland äldre att göra saker tillsammans. Ganska snabbt visade det sig att vår närvaro också gjorde att skadegörelsen och antalet brott minskade, berättar Ulrika von Schantz.

Sedan dess har sommarlovsaktiviteterna växt och blivit en permanent del av Växjöbostäders verksamhet. Numera är också kommunen, föreningslivet och lokala handlare involverade.

Årets rekrytering är just klar. Till sommaren kommer ett tiotal trygghetsvärdar och lika många feriearbetare att arrangera sportaktiviteter, tillfälliga träffpunkter, kakbak och skattjakter i stadsdelarna Araby, Teleborg, Hovsaga och Öster.

Tilda Johansson, som pluggar till socionom, ska vara gruppledare för trygghetsvärdarna. Hon hoppas och tror att sommarens alla aktiviteter kommer öka gemenskapen och tryggheten och bryta de språkbarriärer som finns.        

– Genom att träffas och umgås kommer de boende närmare varandra. Och man kan faktiskt måla, spela fotboll och fika ihop även om man inte talar samma språk, säger hon.           

De våldsdåd som drabbade Upplands Väsby kom slag i slag. 2015 mördades en 21-årig kvinna i ett motionsspår, ett par månader senare försvann en 29-årig tvåbarnsmamma som senare hittades ingjuten i ett betongblock i ett skogsparti.

Under 2016 levde ett ungdomsgäng rövare i området och för ett halvår sedan hittades en person mördad i ett källarförråd.

Att ha Sveriges nöjdaste hyresgäster. Så lyder visionen för kommunala Väsbyhem, kommunens överlägset största fastighetsägare. Det betyder att de boende ska trivas och känna sig trygga. ­Efter dessa dramatiska händelser befann sig Väsbyhem långt ifrån sitt högtflygande mål.

– Vi upplevdes som ett av de otryggaste bostadsbolagen i hela landet. Det var uppenbart att vi var tvungna att ta ett krafttag för att vända utvecklingen, säger Joakim Bysell, förvaltningschef på Väsbyhem.

Precis som de flesta bostadsbolag hade Väsbyhem länge jobbat med sociala insatser. Men nu var läget extraordinärt och det krävdes något mer. I vintras beslutade man att skapa en särskild bosocial enhet.

– Vi måste öka boendeinflytandet, knyta band till föreningslivet och nå de unga i deras vardag. Det mäktar vi inte med inom den vanliga förvaltningen, säger Joakim Bysell.

Peyman Rezapour tittar in i ett tomt kontorsrum på sjätte våningen i Väsbyhems huvudkontor i centrum. Om en månad blir det hans. Då tillträder han som chef för enheten med en utredare, en trygghetssamordnare och en bosocial samordnare i sitt team.

Även om Peyman Rezapour inte har tillträtt ännu har han redan en del konkreta planer. Han vill ordna sommarjobb för unga hyresgäster och hjälpa föreningar.

– Vi är redan i startgroparna med idrottsföreningen Parsian som vill engagera sig i Upplands Väsby. Vi ska bistå med lokaler och de kommer utöver idrott erbjuda läxläsning och stödsamtal.

Vad hoppas du att ert arbete ska leda till?

– Drömmen vore att alla hyresgäster känner att Väsbyhem verkligen lyssnar på dem. Att deras lägenhet inte bara är ett ställe där man sover, utan att deras bostadsområde är tryggt och fullt av liv och rörelse. Ett hem helt enkelt.  

Artiklar

Vi har ny webbplats!

Tidningen Vision har bytt hemsida och webbadress. Besök oss på tidningenvision.se.  2019-10-28

Foto: Jann Lipka.

Blev du bjuden på lönekalaset?

Majoriteten av Visions medlemmar i kommuner och regioner fick löne­ökningar mellan 2,4 och 3 procent i år. Luleå och ­Vetlanda toppar bland kommunerna. Väster­norrland fick högsta ­snittökning bland ­regionerna.  2019-09-23

Medicinska sekreteraren Dennis Lindgren Örcel, här med kollegan Carina Johansson, fick ett lönesamtal tack vare ett inlägg på Facebook. Foto: Karl Nilsson.

Missnöje trots extra ­satsning

Flera regioner gjorde speciella satsningar på medicinska sekreterare och tandsköterskor i år. I Region Västernorrland fick båda yrkesgrupperna fyra procents löneökning i genomsnitt. Men trots höjningarna jäser missnöjet med för låga löner.  2019-09-23

Eva-Lotta Nilsson.

”Vi i Vision måste ligga på”

”Löneökningarna är bra på många håll jämfört med övriga arbetsmarknaden. Men vi måste ­titta närmare på arbetsplatser som haft lägre löneökningar”, säger Visions förhandlingschef Eva-­Lotta Nilsson.  2019-09-23

Till arkivet

Ökat fokus på socialt arbete

  •  46 %  Vårt bostadsbolags sociala engagemang har ökat markant de senaste åren.
  •  54 %  Vårt sociala engagemang har ökat något de senaste åren.
  •  92 %  Vi anställer sommarjobbare.
  •  67 %  Vi har olika integrationsprojekt.
  •  67 %  Vi har fritidsaktiviteter för unga.
  •  54 %  Vi har jobbprojekt för arbetslösa.
  •  50 %  Vi har en särskild bosocial enhet.
  •  33 %  Vi erbjuder läxläsning.

Källa: Tidningen Visions enkätundersökning med de 45 största kommunala bostadsbolagen.
24 bolag har svarat, svarsfrekvens 53 procent.

Tipsa oss!

Vad vill du läsa om i Tidningen Vision? Kontakta oss på redaktionen.

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb